Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1945 - Byggrationalisering utomlands, av Sture Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 maj lUb
597
ßyggrationalisering utomlands
Civilingenjör Sture Haag, Stockholm
Något större intresse kan man knappast säga att
rationaliseringsfrågan inom byggnadsindustrin
tidigare ägnats i Sverige, även om enstaka
framsynta män då och då försökt att åstadkomma
något resultat här i landet. Det är icke förrän de
allra senaste åren som ett allmänt intresse har
uppkommit. Staten har visserligen gjort en del
värdefulla utredningar i denna fråga, men de ha
icke hittills i någon större utsträckning lett till
positiva åtgärder.
I utlandet har en livlig publicitet varit rådande
sedan början av 1930-talet, och en mängd böcker
och tidskriftsuppsatser har sett dagens ljus. Hur
många av alla de framförda synpunkterna, som
givit resultat i verkligheten, är svårt att bedöma,
i all synnerhet som kriget i hög grad hindrat
deras förverkligande. Ett resultat av kriget synes
dock vara att man i utlandet ännu mera fått upp
ögonen för hur viktig denna fråga är.
Vad innebär byggrationalisering?
Det är under alla förhållanden mycket viktigt
att rationaliseringsfrågan inom byggnadsindustrin
blir föremål för en allmän diskussion, då enstaka
personer eller företag ej kunna åstadkomma
nämnvärda resultat. För rationalisering fordras
medverkan och förståelse från alla berörda
parters sida. Man kan inte rationalisera mot
strömmen. Man måste skapa ett brett underlag för
rationaliseringsarbetet, och det är just i detta
avseende som vi för närvarande i Sverige torde ha
mycket att lära.
Många ha icke klart för sig, hur pass vidsträckt
begreppet rationalisering är. Man måste förstå,
att det icke på långt när räcker med, att
arbetsmetoderna äro så fulländade och rationella som
möjligt. Även människan, som tillämpar
arbetsmetoden, måste uppfylla vissa krav. Man
kommer därför in på en mängd områden, såsom
ar-betsfysiologi, näringsfysiologi, psykoteknik,
yrkesskolning m.fl. dylika frågor. Likaså hänger
rationaliseringsfrågan mycket intimt samman
med en mängd administrativa åtgärder.
I stort sett kan man säga, att utvecklingen i
världen gått efter följande linjer vid
rationaliseringen av industrin i gemen. Taylor, som är
skaparen av systematiken i den moderna rationella
produktionstekniken, sysselsatte sig
huvudsakligen med att rationalisera den enskilda arbets-
DK 658.5 : 624
658.5 : 69
platsen. Makarna Gilbreth, som voro lärjungar till
Taylor, gingo vidare och utvecklade närmare den
perfekta metoden för att utnyttja maskiner och
verktyg genom rörelsestudier. Psykotekniker och
fysiologer ha i sin tur gått vidare genom att
framhålla betydelsen av ett rätt utnyttjande av den
mänskliga arbetskraften. Slutligen ha ekonomer
utrett frågan om rätt användning av maskiner
och verktyg med hänsyn till kapitalfrågan.
Utvecklingen har alltså gått så, att flera och flera
sociala och samhälleliga frågor inrymts i
rationaliseringsåtgärderna.
Man kan säga, att rationaliseringen så
småningom utvecklats till en exakt vetenskaplig
forskningsgren, som arbetar planmässigt i stora
sammanhang och på grundval av fasta,
genomtänkta undersökningar.
Planeringsproblem
Byggnadsindustrin har att brottas med i stort
sett samma principiella problem över hela
världen, i varje fall i Tyskland, England, Förenta
Staterna och angränsande länder. Man klagar
överallt liksom här på att byggnadskostnaderna
äro för höga, att man måste ha bort
säsongarbetslösheten, man måste höja bostadsstandarden osv.
När det gäller att lösa byggnadsproduktionens
problem kan man säga, att den allmänna
uppfattningen utomlands är den, att det är
nödvändigt för staten att delta i rationaliseringen av
byggnadsindustrin, framför allt på grund av den
sociala betydelse bostadsproduktionen har. Man
tänker sig därvid — och i många fall har så
skett — att staten eller större kommuner skulle
ingripa reglerande på byggnadsproduktionens
omfattning, bidra till samordningen av alla projekt,
medverka vid forskning osv. Att staten eller
kommunerna själva skulle ta hand om
byggnadsproduktionen i större omfattning synes i
allmänhet ej tilldra sig större intresse. Ingripandet skulle
framför allt betingas av byggnadsindustrins
ekonomiska struktur. Till och med i ett sådant land
som Förenta Staterna består den absolut
dominerande delen av byggnadsföretagarna av små eller
relativt små företagare utan resurser att
åstadkomma resultat i fråga om rationalisering.
Byggnadsindustrins i stort sett likartade
utbyggnad och problem i olika länder ge anledning
till reflexionen, att det skulle vara av största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
