Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1945 - Byggrationalisering utomlands, av Sture Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 maj 1945
599
beskrivningar utarbetades, upprättades även
diagram och tidsplaner, som sedan lågo till grund
för byggnadskontraktet. En engelsk
studiedelegation till Amerika har även konstaterat (år 1943),
att metoden med arbetsplaner genomföres i stor
utsträckning, dock givetvis icke vid de minsta
byggnadsarbetena. I Amerika ser man även noga
till att dessa tidsplaner, som uppgjorts antingen av
byggherren eller av de olika entreprenörerna,
diskuteras och ev. justeras vid regelbundet
återkommande konferenser under arbetets gång. Ofta utses
särskilda arbetsledare med uppgift att se till, att
material och byggnadselement levereras på rätta
tider, så att inga väntetider uppkomma. Denna
studiedelegation har rekommenderat de officiella
engelska organen att som regel införa skriftliga
arbetsplaner vid byggnadsarbeten även i
England. Som en följd därav skulle även konferenser
regelbundet hållas under arbetets gång för att
diskutera dem.
Utrymmet medger icke att jag går in på
olika anbudsförfaranden, standardiserade
arbetsbeskrivningar o.d., som behandlas i litteraturen
och anses tillhöra de områden, som ingå i
rationaliseringsarbetet. Jag vill dock nämna, att till
skillnad mot i England, där byggherren som
regel tillhandahåller garanterade
massberäkningar, uppgöras dessa i Amerika av varje
entreprenör. För- och nackdelar finnas i båda systemen.
Förutsättningen för att entreprenören skall kunna
beräkna massorna på ett riktigt sätt är att
kompletta ritningar föreligga i detalj. Fördelen med
att entreprenören beräknar massorna är att han
helt svarar för sitt anbud och ej kommer med
extraräkningar, samt att man vinner tid. En
nackdel är att flera firmor måste utföra samma
arbete, men de amerikanska massberäkningarna
äro uppställda på ett sådant sätt i jämförelse med
åtminstone de engelska, att de innehålla endast
fjärdedelen så många poster. Detta möjliggöres
av att en mängd småposter slås ihop till
procenttillägg, baserade på vederbörande entreprenörs
erfarenhet. Dessutom anses det i Amerika, att
entreprenören genom att göra massberäkningar
får större förutsättningar att göra en säkrare
prissättning. I det fall att entreprenören själv gör
massberäkningen, så sparar man ju även det
noggranna arbete, som åtgår vid kontrollmätning
efter färdigställande av de olika
arbetskvantiteterna, som är nödvändigt med det engelska systemet.
Både på amerikanskt och engelskt håll
rekommenderas, att för varje byggnad en
huvudentreprenör utses, som svarar för samtliga arbeten i
samband med byggnaden. Detta är i stor utsträckning
genomfört i USA och anses där öka effektiviteten
och medföra stora besparingar. Över huvud taget
är man på engelskt håll mycket imponerad av
den förstklassiga organisationen, som möjliggör
en mycket hög arbetstakt, utan att arbetarna
arbeta hårdare eller snabbare i USA än i England.
Bokföringsfrågor och självkostnadsberäkningar
ha större betydelse för produktionstekniken än
man kanske i allmänhet föreställer sig. Ett ordnat
räkneväsende är förutsättningen för större
ekonomi och för prestationsökning inom
byggnadsfacket, framhåller en framstående tysk ingenjör,
och samma sak betonas både i amerikansk och
engelsk litteratur. Redan Taylor framhöll detta.
Att räkneväsendet hittills i praktiken ej vunnit
tillräckligt beaktande torde väl delvis bero på de
växlingsrika arbetsbetingelserna och på den
samverkan av en mängd kostnadsfaktorer, särskilt
vid små och medelstora företag, som gör det
svårt att bestämma kostnaderna för en enstaka
prestation. Särskilt i Tyskland har man lagt ned
ett mycket vidlyftigt arbete på skapandet av
enhetliga former för räkneväsendet. Man har där
utarbetat enhetliga bestämmelser för vad som
skall ingå i priset för en viss arbetsprestation, och
även i lag fastställt, hur en kostnadsberäkning
skall uppställas för statliga arbeten. Man har
arbetat på att få fram en enhetlig bokföring inom
byggnadsfacket. Avsikten med en enhetsbokföring
är att skapa en grundval för enhetliga
kostnadsberäkningar och att på ett enkelt sätt ge varje
företagsledare en överblick över företagets
ekonomi.
Arbets teknik
Om människans ställning inom
produktionstekniken kan, med tanke på arbetsledningen och
organisationen på byggnadsplatsen, givetvis
mycket sägas, men jag nöjer mig med att konstatera,
att stor enighet råder om att god arbetsledning
och god platsorganisation är av avgörande
betydelse för ett byggnadsarbetes genomförande.
Enligt en amerikansk undersökning bero praktiskt
taget alla direkta felaktigheter, som begås på en
byggnadsplats, på arbetsledningen. Stora
besparingar kunna därför uppnås genom
arbetsledareutbildning. Man vinnlägger sig därför mycket om
detta i utlandet, så att man kan ersätta den
vanliga "på en höft"-metoden med en mera
genomtänkt arbetsledning.
Som jag tidigare nämnde, äro arbetsfysiologin
och psykotekniken av största betydelse för
produktionstekniken. Speciellt i Tyskland, men även
i England, ha hithörande frågor behandlats
ingående. Man har genomfört mycket omfattande
undersökningar för olika arbetsprestationer,
såsom bärandet av laster, vevdragning, skjutande
eller dragande av laster osv. I vad mån resultaten
äro omsatta i praktiken kan jag inte svara på,
men i varje fall äro så många undersökningar
gjorda, att man vet hur en vev skall sitta på en
krän, hur kärror skola se ut för transport av
material m.m. I detta sammanhang kan det vara
intressant att konstatera, att den i Sverige
vanliga skottkärran är ett ur arbetsfysiologisk
synpunkt olämpligt verktyg. Man kan faktiskt fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
