- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
610

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1945 - Jordbrukets rationalisering, av Claes-Bertil Folin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(610

TEKNISK TIDSKRIFT

torer har det varit relativt lätt att hålla den
kraftreserv, som behövs för att klara arbetstopparna,
relativt hög. Traktorn har fått ta hand om de
tyngsta arbetena såsom olika slags
jordbearbetning i första hand. Desslikes har innehavet av en
traktor möjliggjort att man erhållit rikligt med
dragkraft för bogsering av självbindare o.d. De
traktorer, som kommo till användning när
traktoranskaffningen började mera på allvar för cirka
20 år sedan, voro utrustade med järnhjul,
försedda med slirskydd. Då det åtminstone för det
större jordbruket ligger så till att
transportproblemet inom gården är av en avsevärd
storleksordning (konstgödsel och gödsel skola ut till fälten,
liö, spannmål ocli rotfrukter skola hem från
fälten) voro dessa järnhjulstraktorer tydligen icke
lämpade för att möjliggöra någon mekanisering
av transportproblemet. Detta kunde först ske i
den mån gummihjulstraktorer började saluföras.
I all synerhet då dessa gummihjulstraktorer i
allmänhet voro utrustade med transportväxel. Vilka
typer och storlekar traktorer kan man tänka sig
bli lämpliga för det större jordbruket? Av den
tyngre typen (35—40 hk) tillverkas inom landet
en traktor, som, om den utrustas med både
gummihjul och järnhjul, mycket väl motsvarar
behovet. Emellertid är denna traktor onödigt stor
fölen bel del arbeten som låta sig väl traktoriseras.
Hit höra till exempel slåtter, körning av
ogrässprutor. dragning av såmaskiner och rotfruktshackor
samt en bel del icike så tunga transportarbeten
såsom hökörning. Härför behövs en mindre traktor,
som lätt bör kuna förses med slåtteraggregat och
påhängsplog. Denna lätta traktortyp (den bör
vara på cirka 18—20 hk) är den som har de
största förutsättningarna att komma till användning i
det egentliga bondejordbruket. Om en sådan
traktor kunde släppas ut till ett pris, som hölle sig
omkring 3 000 kr., är det sannolikt, att man kan
räkna med att mycket stora serier skulle kunna
absorberas av jordbruket. Jordbruk ända ner till
en storlek av omkring 15 ha skulle med fördel
kunna slopa sina hästar och gå in för traktordrift.
Jag har den bestämda känslan att många
jordbruk, som icke på grund av skogskörslor äro
tvungna att hålla hästar, skulle i ett mycket stort
antal fall kunna helt slopa hästarna. Det bör
kunna gå för de flesta slättjordbruk att just om
dessa småtraktorer bli tillräckligt prisbilliga och
försedda med tillräckligt antal
påhängsanordningar kunna nästan helt avvara hästarna. I avsaknad
av vinterkörslor i skogen bli hästarna dåligt
utnyttjade och dra nästan lika höga kostnader
antingen de arbeta eller ej. Det kan inte räknas till
produktivt arbete när man får se en
slättbygds-lantbrukare under vintern flytta gödseln från
gödselstaden till en fältkompost 100—200 m
därifrån. Skulle han till äventyrs finna vintersömnen
för lång möter det ju inget hinder att han flyttar
gödseln med traktor.

Det större jordbruket har även andra möjligheter
att genom maskiner förenkla och förbilliga
driften. Jag skall då börja med den viktiga detalj
som heter spannmålssikörd. På alla större jordbruk
hade redan före kriget självbindaren sedan många
år slagit helt igenom. Att detta i sig själv stora
framsteg gentemot handbindning skulle vara den
sista fasen i utvecklingen var ju inte troligt. Under
de sista åren av 1930-talet kommo också till landet
skördetröskor, som voro väsentligt bättre
avpassade för våra förhållanden, än de tidigare i
Amerika använda typerna. Sedan tillverkning
upptagits här i landet av en skördetröska byggd med
särskild hänsyn tagen till våra svenska
förhållanden har användningen av skördetröskor tagit
stark fart. Detta till trots får man nog anse att
det endast är en tidsfråga, då alla gårdar över
80 ha åker, som är den ungefärliga minimigränsen
för en skördetröska, ha skaffat sig en eller flera
skördetröskor samtidigt som spannmålens
torkning lösts effektivare än nu genom anskaffandet
av egna eller utbyggnad av kollektiva
spannmåls-torkar.

Vad är då de väsentligaste fördelarna med en
skördetröska jämfört med en bindare? Förutom
att den i hög grad sparar arbetskraft genom att
utföra flera arbetsmoment i ett tempo, så
eliminerar den flera arbetsmoment såsom uppsättning
och inkörning av säden. Desslikes kunna husen
vara betydligt mindre, då icke några skrymmande
partier otröskad säd skola läggas in under tak.
Dess fördelar äro dock långt ifrån slut med detta.
Under de senaste åren, då vi haft ur
bärgnings-synpunkt synnerligen dåliga höstar, har
skörde-tröskan just kunnat visa dessa andra fördelar.
Det förhållandet att oslagen säd torkar upp
mycket snart efter ett regn, gör att inan med
skörde-tröskan mycket snart efter regnet kan köra på
nytt. Desslikes blir säden ytterst sällan
grodd-skadad när den står på rot. I vissa landsändar stod
säden från föregående höst ute ända in på det här
året. Man har svårt att frigöra sig från den tanken
att så icke skulle varit förhållandet om skörden
företagits med skördetröska i stället för med
bindare.

En sak som är synnerligen besvärlig att komma
till rätta med ur arbetstoppsynpunkt är
höskörden. Det enda som kan påverka denna arbetstopp
är att man slår en del av vallen synnerligen tidigt
och ensilerar eller i vissa fall konsttorkar
materialet. Härvid är behovet av en verkligt
effektivt fungerande slåtterlastare mycket stort. Det
är även nödvändigt att den blir prisbillig. Det är
inte bara ett uttryck för det hos jordbrukarna
påtalade (ehuru med orätt) klankandet över höga
omkostnader och små inkomster. Jordbruket kan
belt enkelt inte ha råd att investera mycket pengar
i maskiner, som ha så kort årlig användningstid.
Vad skulle industrimännen säga om de
anskaffade en maskin för 10 000 kr. och de samtidigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free