Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1945 - Syntetiskt gummi som isolermaterial, av Bo Särnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1945
617
undersökningen och använder vissa
mätelektro-der, en viss spänningshöjning per tidsenhet och
en viss tjocklek på provkroppen, erhåller man i
tabell 4 angivna medelvärden, som med lämplig
säkerhetsfaktor böra kunna användas vid
praktisk dimensionering. Vad som otvetydigt framgår
av tabellen är pv-isoleringens höga
genomslagshållfasthet.
Kemisk resistens
Ozonbeständighet
Ozonutveckling uppträder som bekant kring en
i luft förlagd ledare med tillräckligt hög
potential. Även solbestrålning joniserar luftens syre.
På naturgummi har ozon en katastrofal inverkan.
Det uppstår knivskarpa sprickor, som om gummit
är sträckt alltid äro" orienterade vinkelrätt mot
töjningskraftens riktning. Det är ozon- eller
solsprickorna, som ödelägga huvudparten av
utomhus förlagda gummislangledningar.
Man brukar undersöka ozonbeständigheten
genom att linda en ledning i spiral, nedsänka
spiralen i ett blyhagelbad och lägga 10 kV mellan
ledaren och blyhaglen. I utrymmet mellan
bly-haglen kommer ozonkoncentrationen att bli
mycket hög. Man brukar anse ett isolermaterial
ozon-beständigt, om det uthärdar provet under 100 h.
Naturgummiisolering spricker sönder på ca 10
min, medan oppanolisolering depolymeriseras,
dvs. blir klibbig och kittartad.
Neoprene-per-bunan- och thiokolisolering spricker först efter
20—120 min. Pv-isolering förblir däremot
fullständigt opåverkad, även om provet utsträckes
över avsevärt längre tid än 100 h.
Oljebeständighet
Av avgörande betydelse för den syntetiska
kautschukens konkurrensförmåga före kriget var, att
de flesta då saluförda kvaliteter voro
oljebeständiga. Naturgummi sväller kraftigt i oljor (dock ej
i ricinolja) och övergår till en geléartad massa
utan nämnvärd hållfasthet. Produkter av Buna
och Oppanol förhålla sig på samma sätt. Som
oljebeständiga betecknas däremot neoprene-,
per-bunan- och thiokolgummi samt sådana
pv-mas-sor, som mjukgjorts med den i den aktuella oljan
olösliga mjukningsmedel. Oljebeständighet är
emellertid ett svävande begrepp, som alltid måste
noggrant specificeras, om tillverkare och
förbrukare skola förstå varandra. Oljebeständigheten
kan anges såsom den tid, som åtgår, för att någon
eller några mekaniska egenskaper skola
försämras till ett visst gränsvärde, om gummit förvaras
nedsänkt vid en angiven temperatur i en noggrant
specificerad olja. Volymförändringen saknar i de
allra flesta fall betydelse.
Den vanligaste olja, för vars inverkan man
utsätter gummiisolering, är isolerolja
(transformatorolja). I fig. 8 anges volym- och
hårdhetsändring för en neoprene- och en perbunanblandning,
Tabell 4. Genomslagshållfasthet.
Isolerblandning innehållande
Genomslags-;
hållfasthet
kV/mm
Pv-isolering ........................................................28
Buna S, 33 % .......................... 19
Naturkautschuk, 33 % .................. 17
Neoprene GN, 33 % .................... 17
Oppanol B 200, 100 % ......................................12—15
Thiokol A, 60 % ..............................................12—15
nedsänkta i en huvudsakligen av alifatiska
kolväten bestående transformatorolja vid 70°C.
För neopreneblandningen ökar volymen ganska
snabbt till ett maximivärde på 18 %, varefter den
långsamt avtar. Hårdheten sjunker först från 65°
till 51° enligt Shore och stiger därefter långsamt.
Hållfastheten når samtidigt med hårdheten ett
minimum, som med ca 10 % understiger
utgångsvärdet, medan brottöjningen först stiger omkring
10 % och sedan långsamt avtar, allt eftersom
hårdheten tilltar. Med perbunanblandningar kan
man uppnå i stort sett samma förlopp, men
volymmaximum överstiger sällan med mera än
10 % volymens ursprungsvärde. Livslängden är
ungefär densamma.
I enstaka fall kan man ha intresse av, att
volymen förblir nära konstant. En sådan
perbunanblandning visas i fig. 8. Gummimaterialet
skrumpnar en obetydlighet i oljebadet, men
hård-ningsprocessen sker snabbare.
Väljer man en olja, som innehåller aromatiska
kolväten, betyder detta föga för
perbunanblandningar. Neoprenegummi förändras däremot
betydligt kraftigare i sådana oljor. I syntetiska
iso-lervätskor såsom klorerad difenyl blir
volymökningen stor för alla gummisorter och
livslängden starkt begränsad.
Vid rumstemperatur ske alla förändringar
mycket långsammare, vid 100°G blir däremot
kurvornas förlopp brantare, och man märker hur
värmestabiliteten spelar en avgörande roll för
hårdhetskurvans karaktär.
Även mot många lösningsmedel, syror och
alkalier ha syntetiska gummikvaliteter bättre
beständighet än naturgummi.
Fig. 8.
Exempel på
volym-och hårdhetsändring för
neoprene- och [-perbunan-gummi-]
{+perbunan-
gummi+} i
ali-fatisk isolerolja vid 70°C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
