- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
618

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1945 - Syntetiskt gummi som isolermaterial, av Bo Särnö - SJ påskyndar elektrifieringen, av r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(618

TEKNISK TIDSKRIFT

Användning

Som inledningsvis nämndes är kabeltekniken
det egentligen enda användningsområdet för
gummiisolering. Kautschukkvaliteternas
användning beskrives därför endast för dessa produkter.

Starkströmsledningar

Naturkautschuk eller Buna kunna med i det
närmaste lika gott resultat användas i isoleringen,
och vid fri materialtillgång blir prisfrågan
avgörande. Butylgummit, som ännu icke provats i
Sverige, uppges ha längre livslängd. Pv-isolering
har hittills endast använts till ledningar för fast
förläggning.

Tack vare pv-isoleringens höga mekaniska
hållfasthet kunna pv-ledningar utföras utan yttre
tex-tilomflätningar och eftersom isoleringens
väggtjocklek är densamma för såväl pv- som
gummi-isolerade ledningar, komma de förra att få
mindre ytterdiameter. Detta är särskilt värdefullt vid
förstärkning av befintliga rörinstallationer och
vid förläggning av större ledningsknippen.

I sådana fall, då montagekostnaden är stor i
förhållande till ledningskostnaden eller då en
omläggning skulle vålla stora kostnader, är det ofta
fördelaktigt att använda pv-isolerad ledning för
att få större livslängd.

Gummiisolerade ledningar för högspänning

Pv-isoleringen erbjuder för många ändamål
såsom tändkabel för förbränningsmotorer,
neonkabel osv. uppenbara fördelar genom sin höga
genomslagshållfasthet och absoluta
ozonbeständighet. Ledningens ytterdiameter blir mindre än
med annan gummiisolering.

Man kan emellertid framställa kablar för
mycket höga spänningar med naturgummiisolering.
Exempel härpå äro röntgenkablarna, vanligen
avsedda för 60—90 kV likspänning. På
natur-kautschukisoleringens inner- och yttersida är
ett lager av ledande gummi fastvulkaniserat, och
det yttre ledande skiktet är jordat. I luften kring
isoleringen finnes icke längre något spänningsfall,
och man har således icke gjort naturgummit
ozon-beständigt men väl förhindrat joniseringen.

Oljebeständiga ledningar

Skall isolationen vara oljebeständig, använder
man neoprene- eller pv-blandningar. Oftast rör
det sig emellertid om gummislangledning, och då
kan isoleringen tillverkas av icke oljebeständigt
material, och endast slangen göres oljebeständig.
Eftersom denna icke utsättes för elektriska
påkänningar kunna såväl Neoprene som Perbunan
användas.

Teletekniska ledningar

För dessa ledningar är det svårare att
generalisera, emedan fordringarna äro mycket växlande.
I många fall kunna samma synpunkter tillämpas

som för starkströmsledningar, om frekvensen är
av storleksordningen 103 p/s. Skärpas
fordringarna på elektriska egenskaper bortfalla pv- och
neo-preneisolering. På grund av de låga förlusterna
och den goda vattenbeständigheten användes
stundom Oppanol, ensam eller förskuren med
vulkaniserbar kautschuk.
Vid ultrahöga frekvenser av storleksordningen
109 p/s kan möjligen Oppanol användas som
isolering, men man föredrar vanligen polyetylen.

Den framtida utvecklingen

De nuvarande materialsvårigheterna och den
artificiella prisbildningen göra det mycket svårt
att finna någon enhetlig utvecklingslinje. Många
användningssätt för de syntetiska
kautschukkvaliteterna äro säkerligen krisforeteelser, som
komma att självdö, när normala förhållanden inträda.
Å andra sidan är den syntetiska kautschuken
ännu så ung och utvecklingen har under de
senaste åren gått så snabbt, att man måste
förutsätta, att i framtiden ännu flera
konstkautschuk-kvaliteter komma att tillföras industrin. Vad som
emellertid nu är tydligt är att utvecklingen i sig
bär fröet till smidigare konstruktioner och
förbättrad kvalitet.

Litteratur

1. Barron, H: Modern synthetic rubbers. 2:a uppl., London 1943.

2. Houwink, R: Chemie und Technologie der Kunststoffe, bd. 2:
Herstellungsmethoden und Eigenschaften, Leipzig 1942.

SJ påskyndar elektrifieringen. Järnvägsstyrelsen har
anhållit om tillstånd att få elektrifiera banlinjerna Varberg
—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund—Landskrona—
Billeberga. Det är de ökade svårigheterna att importera
kol som ha föranlett SJ att så mycket som möjligt
påskynda elektrifieringsarbetet. Det har visat sig att
östersundslinjen kan göras färdig redan omkring den 1 oktober
1945 och sträckan Stockholm—Tillberga—Köping någon
gång under andra halvåret 1946, i båda fallen ett halvt år
tidigare än beräknat. Detta kommer att medföra en
besparing av 15 000 t kol, vilket är av betydelse i nuvarande
ansträngda bränslesituation. Sedan staten övertog
Västeråsbanan och började tillämpa lägre normaltaxor, har trafiken
stigit i så hög grad, att det har varit svårt att med
nuvarande driftform tillfredsställa trafikanternas önskningar.

I detta sammanhang kan nämnas att SJ:s elektrifiering
till fullo har betalats enbart genom de besparingar i
bränsle, som man har kunnat göra under de sex
krigsåren. Om man därtill lägger vad som har kunnat sparas
i personal och underhåll av loken samt de ökade
trafikinkomster, vilka äro att tillskriva eldriften, måste det
ekonomiska resultatet betraktas som synnerligen gott. Den
första sträcka som elektrifierades var
Kiruna—Riksgränsen, som fick sin eldrift i februari 1915. Ännu 1930 hade
man bara 908 km utbyggda för eldrift. Om allt går efter
beräkning komma icke mindre än 4 692 km att ligga under
eldrift vid innevarande års slut. Ungefär 86 % av allt
trafikarbetet vid SJ sker nu med elektrolok. På arbeten i
samband med elektrifieringen av banorna har man lagt
ner 360 Mkr. Under krisåren har man sparat in kol för
550 Mkr. Energikostnaden var 90 Mkr., vartill kommer
100 Mkr. i ränteutgifter för det genomsnittliga
elektrifieringskapitalet, och behållningen blir alltså 360 Mkr. eller
samma belopp som elektrifieringen hittills har kostat
(DN 18/1, SvD 18/3 1945). r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free