- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
643

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1945 - Grundstrukturens och grafitinlagringars inverkan på gjutjärnets egenskaper, av Gustav Meyersberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 juni 1945

643

genom grafitinflytandet. En annan påfallande
skillnad mellan stål och gjutjärn framträder även
hos elasticitetsmodulen. Under det att den för stål
ligger mellan 20 000 och 22 000 kg/mm2
(medeltal 21 000), uppnår den vid gjutjärn bara 6 000
till 16 000 kg/mm2. Förklaringen med hjälp av
tvärsnittsminsikningen sviker här fullständigt.

De olika faktorernas inflytande
För att erhålla en djupare inblick i dessa
förhållanden granskas ett
spännings-töjnings-dia-gram på gjutjärn upptaget med finmätning (fig.
7)*. Dragförsöket genomfördes i flera steg med
avlastning emellan. För varje spänningssteg
mättes töjningen, som erhölls under last och därpå
töjningen, som kvarblev efter avlastning.
Belastning och avlastning upprepades tills
töjningsbe-loppet blev stationärt. Så gick man uppåt steg för
steg, varje gång med 1,56 kg/mm2, ända till 18,8
kg/mm2.

Förbindas punkterna, som ånge totalhöjningar,
så erhålles en kurva O A och en annan OB ur
avlastningspunkterna. Kurva O A föreställer sålunda
totaltöjningarna, kurva OB de kvarblivande
töj-ningarna beroende på spänningen. Avdras den
sistnämnda från totaltöjningen på samma steg, så
erhålles den elastiska töjningen därstädes, dvs.
det töjningsbelopp, som åter försvinner vid
avlastning, exempelvis ya — yb \= yc. Förbindas
alla punkter c, erhålles en tredje kurva OC,
föreställande de elastiska (reversibla eller återgående)
töjningarnas storlek beroende på spänningarna.

Utgående från ursprunget O förlöper
totaltöj-ningarnas kurva först rätlinjigt under vinkeln ocg,
för att längre bort krökas ungefär från punkten
Ap. Kvarblivande töjningarnas kurva OB
sammanfaller i sin första del, ungefär till Bp,
fullständigt med ordinataxeln. Några kvarblivande
töjningar finnas sålunda dittills inte eller äro de
så små, att de inte kunna iakttas med den
förefintliga mätningsprecisionen. Från och med
punkten Bp börja de kvarblivande töjningarna bli
synliga, och den motsvarande spänningen op
betyder proportionalitetsgränsen. På kurvan OA
ligger proportionalitetsgränsen vid Ap. Dittills
gäller Hookes’ lag, åtminstone approximativt.
Ovan Ap gäller den icke mera: töjningarna växa
där starkare än spänningarna.

Mellan förloppen av kurvorna O A och OB består
ett direkt samband. Vid spänningen op börjar
nämligen inte bara krökningen; därifrån börja
även de kvarblivande töjningarna bli synliga.
Denna koincidens tillåter slutsatsen, att
krökningen av OA härledes från de kvarblivande
töjningarna och att spännings-töjningskurvans
förlopp skulle bli rätlinjigt utan dem.
De elastiska töjningarnas förlopp OC är också
rätlinjigt i undre delen. Det förblir rätlinjigt eller

* Mätningen härrör från Materialprüfungsanstalt der Technischen
Hochschule, Stuttgart.

åtminstone knappast skiljbart från ett sådant
ända till en spänning betydligt högre än op,
nämligen ända till punkten Cp. Därpå framträder en
mycket lätt krökning. I det följande bortses
delvis därifrån, och även ovan Cp antas rätlinjigt
förlopp, varmed elasticitetsmodulen Eg — tg ocg
alltigenom förblir konstant. I varje fall är förloppet
OC oberoende av förloppet OB. Det måste alltså
förefinnas särskilda omständigheter, som påverka
vartdera av förloppen.

Inritas nu en rät linje OS, vars lutningsvinkel
ocs motsvarar stålets elasticitetsmodul E» c= tg oc»,
så finnes ett samband mellan den och OC. Båda
linjerna betyda nämligen de elastistiska
töjningarnas förlopp, OS för stål och OC för den
ifrågavarande gjutjärnssorten. Vid de olika stålsorterna
avviker vinkel et, endast ringa, då ju deras
elasticitetsmodul endast växlar föga. Däremot
finnas stora olikheter mellan vinkel ocj:s storlek
för olika gjutjärnssorter. I nedsättningen av
vinkeln oc» till vinkeln <xg, dvs. även av
elasticitetsmodulen E» tg oc» till Eg != tg ocg, bör sålunda
den inverkan framträda, som de i gjutjärnet
tillkomna grafitinlagringarna utöva på de elastiska
töjningarna. Däremot måste inflytandet, som
utövas på de kvarblivande töjningarna, framträda i
vad som särskiljer dem från de elastiska,
nämligen i krökningen, som kurvan CA, respektive
CB uppvisar.

Förträngningsverkan

Att stålets grundläggande egenskaper förändras,
om det såsom gjutjärnets grundstruktur avbrytes
genom grafit, kan inte antas. Följaktligen måste
det såsom grundstruktur äga samma
elasticitetsmodul som stål utan grafitavbrytning. Detsamma
gäller även för dess specifika töjning vid given
spänning. Hos en gjutjärnsstav påträffas
emellertid mindre elasticitetsmodul än hos en stav av
rent stål, eftersom större elastisk töjning erhålles
vid samma nominalspänning, beräknad på
gjutjärnets hela tvärsnitt. Därav följer, att den andra

Fig. 7. Spän-

nings-tö
jnings-diagram för
drag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free