Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1945 - Grundstrukturens och grafitinlagringars inverkan på gjutjärnets egenskaper, av Gustav Meyersberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(654
TEKNISK TIDSKRIFT
I tryckfallet medverka grafitinlagringarna inte
starkare än i dragfallet. Sättet för
spänningslinjernas fördelning inom metallbryggorna måste
sålunda vara liknande i båda fallen (naturligtvis med
ombytt förtecken). Därav följer omedelbart
elas-ticitetsmodulens likhet men också likhet med
hänsyn till sättet för hur spänningslinjerna anhopas
vid grafitinlagringarnas skarpa hörn och kanter.
En skillnad med hänsyn till anvisningsverkan
finns däremot däri att tryckspänningarna bara
orka att komprimera, alltså att föra delarna
närmare varandra, under det att de i dragfallet
avlägsnas från varandra. Vad som i dragfallet ger
anledning till att sönderslita sammanhanget, tjänar
i tryckfallet att sammansluta det ännu starkare.
Sprickor uppkomma även i tryckfallet som över
huvud taget i alla fall, där inhomogena
kristall-aggregater sättas under spänning. Men under
fortsatt tryckinverkan närma sig deras ränder
mestadels återigen varandra och sprickorna
tillsluta sig igen. I motsats därtill växa de i dragfallet
så länge att slutligen brottet framväxer därur.
Under tryckpåkänning pågår sålunda liksom vid
dragning ett spel mellan olika krafter,
uppenbarande sig utåt i form av kvarblivande
deformationer. De överträffa till och med dem, som uppstå
vid drag. I sistnämnda fall åstadkomma
sprickbildningarna lättnad, men de föra också till det
för tidiga brottet. I tryckfallet fattas denna
lättnad, men å andra sidan även den däri liggande
direkta brottanledningen.
De ge emellertid anledning till att glidplan
utbildas, utmed vilka slutligen glidbrottet försiggår,
förutsatt att inte redan tidigare tangentiala zoner
uppkommo, som brista under drag.
Ytterligare mekaniska egenskaper
De nyss beskrivna glidföreteelserna skulle
förväntas framträda i synnerlig renhet vid
torsions-försöket. Tyvärr räcker det förefintliga
försöks-materialet inte till för att närmare fullfölja detta
ämne.
Vid skjuvförsöket äro förhållandena mycket
mera komplicerade än som i allmänhet torde
antas. Specialundersökningar och spänningsoptiska
utredningar visade, att brottet i detta fall
försiggår som rent kohesionsbrott under
dragspänning23. Fallets komplikationer medföra dock inte
något nytt beträffande grafitens inverkan.
Böjnings påkänning en är en kombination av
drag och tryck, tillfogar alltså inte heller något
nytt till det närvarande ämnet. Vid
hårdhetsbestämningarnas olika former är det inte fråga
om hållfasthet utan om deformeringsmotstånd
under särskilt fastställda villkor.
Grundstrukturen spelar här huvudrollen under det att
grafitens inverkan enbart synes ha sekundär
betydelse.
Växelpåkänningen, dämpningsförmågan,
skär-känsligheten26, formhållfasthet ("Gestaltfestig-
keit")26 m.fl. kräva en särskild behandling, som
överskrider detta arbetes ram.
L/itteratur
1. Howe, H M: The constitution of cast-iron. Träns. Amer. Instn.
Min. Eng. 31 (1901) s. 318.
2. Goerens, P: Uber die Konstitution des Roheisens. Ståhl u. Eisen
26 (1906) s. 397—400.
3. Thum, A & Ude, H: Die Elastizität und die
Schwingungsfestig-keit des Gusseisens. Giesserei 16 (1929) s. 502—513, 547—556. Kritische
Betrachtungen zur Frage der Bruchdurchbiegungsbemessung heim
Gusseisen-Biegeversuch. Giesserei 17 (1930) s. 105—116.
Thum, A: Neuere Anschauungen über die mechanischen
Eigen-schaften des Gusseisens. Giesserei 16 (1929) s. 1164—1173.
4. Meyersberg, G: Relations entre les propriétés mécaniques et la
structure de la fonte. Bull. Assoc. techn. Fonderie 7 (1933) s. 338—350.
Sur la signification du module d’élasticité de la fonte. Fonte (1934)
h. 14 s. 522—532. über den Zusammenhang der mechanischen
Eigen-schaften des Gusseisens mit der Gefügeform. Giesserei 23 (1936)
s. 285—290, 315—321.
Benaud, F: Les études sur la formation du graphite dans la
fonte. Fonte (1937) h. 25 s. 942—944.
Piwowarsky, E: Hochwertiges Gusseisen. Berlin 1942 s. 237—242.
5. Waehlert, M & Hanel, R: über martensitisches Gusseisen.
Giesserei 19 (1932) s. 458—464.
6. Oberhoffer, P: Das technische Eisen. Berlin 1925 s. 200.
7. Bardenheuer, P: Der Graphit im grauen Gusseisen. Ståhl u
Eisen 47 (1927) s. 857.
Ryschkiewitsch, E: Der Graphit. Leipzig 1926.
8. Roll, F: Die Raumform des Graphits. Giesserei 15 (1928)
s. 1270—1274.
9. Heike, W & May, G: über die Bildung des Graphits,
insbeson-dere des eutektischen, im Gusseisen. Giesserei 16 (1929) s. 625—633,
645—649.
10. Benedicks, C: Om de fasta lösningarnas elasticitet. Jernkont.
Ann. 124 (1940) s. 225—233.
11. Houwink, r: Elastizität, Plastizität und Struktur der Materie.
Dresden & Leipzig 1938.
12. Le Rolland, P & Sorin, P: Le module d’Young des fontes.
Fonte (1933) s. 323—331.
Meyersberg, G: Ein neues Elastizitäts-Messinstrument. Schweiz.
Bauztg 105 (1935) h. 18.
13. Thum, A & Buchmann, W: Dauerfestigkeit und Konstruktion.
Berlin 1932 s. 48.
14. Mesmer, G: Spannungsoptische Untersuchungen von ebenen
Spannungszustånden (redogörelse för föreläsningar av C E Coker,
London). Z. VDI 72 (1928) s. 951—959.
15. Dietrich, O & Lehr, E: Das Dehnungslinienverfahren. Z. VDI 76
(1932) s. 973—982.
Storz, G: Etwas über Kerbwirkungen. Autom.-techn. Z. (1932) s.
324—325.
Lehr, E: Spannungsverteilung in Konstruktionselementen.
Berlin 1934.
16. Hele-Shaw, H S: Investigation of the nature of surface resistance
of water and of stream-line motion under certain experimental
con-ditions. Träns. Instn naval Arch. (1898); Electrician 56 (1905/1906) s. 959.
17. Kuntze, W: Kohäsionsfestigkeit. Mitt. dtsch. Mat.-Prüf.-Anst.
Sonderh. 20, Berlin 1932.
Kuntze, W: Berechnung der Schwingungsfestigkeit aus
Zugfestig-keit und Trennfestigkeit. Z. VDI 74 (1930) s. 231—234.
Siebel, E: Die Prüfung der metallischen Werkstoffe. Berlin 1939,
s. 712.
18. Thum, A: Neuere Anschauungen über die mechanischen
Eigen-schaften des Gusseisens. Giesserei 16 (1929) s. 1169, fig. 7.
19. Rudeloff, M: Bericht über die Versuche zur Ermittlung der
Treffsicherheit der Giessereien. Giesserei 12 (1925) s. 561—570,
581—590, 601—607.
20. Memmler, K & Laute, K: Dauerversuche. Forschg-Arb. VDI
h. 329 (1929).
21. Kuntze, W: Die Bruchgefahr bei metallischen Werkstoffen.
Mitt. dtsch. Mat.-Prüf.-Anst. Sonderh. 14, Berlin 1930, s. 52, fig. 7.
22. Meyersberg, G: Betrachtungen über einige kennzeichnende
Eigenschaften des Gusseisens. Giesserei 17 (1930) s. 472—481, 587—591,
särskilt s. 474 och 475.
23. Seybold, B: über die Scherfestigkeit spröder Baustoffe. Diss.
Stuttgart (1933) s. 47.
24. Piwowarsky, E: Hochwertiges Gusseisen. Berlin 1942 s. 437.
25. Meyersberg, G: Ist Gusseisen ein spröder Werkstoff? Giesserei 24
(1937) s. 28—31, särskilt fig. 7 s. 30 och not.
26. Mickel, E: Neuere Erkenntnisse über die Gestaltfestigkeit
guss-eiserner Bauteile. Giesserei 25 (1938) s. 401—405.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
