Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1945 - Maskering av byggnader, av B von Vegesack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(660
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Detalj av maskerat objekt.
maskeringen efterbilda de naturliga träden.
Maskeringsobjektet skall förvandlas till en
skogsdunge etc. Maskeringsmattorna uppläggas då på
stommar av spiror (trädattrapper) e.d. Då
maskeringsmattorna sålunda komma att ligga starkt
brutna och icke ha några större horisontella ytor,
minskas risken för ljusreflexer och
isättningsma-terialets "fläckar" kunna i allmänhet göras större
än vid den plana övertäckningsmetoden. I
relief-metoden har man ett utmärkt medel att maskera
såväl stora som små objekt, som ligga i
anslutning till skog eller kunna förvandlas till fristående
skogsdungar. Denna metod är i allmänhet att
föredra framför den plana.
Den plana metoden användes när maskeringen
skall föreställa ett åkerskifte, en berghäll etc.
Härvid överspännes objektet med ett mer eller
mindre plant bärnät, i vilket isättningsmaterialet
fästes eller på vilket maskeringsmattorna
uppläggas.
Avser övertäckningen att åstadkomma illusion
av en odlad åker eller annan likformig terräng,
grupperas isättningsmaterialet regelbundet över
hela nätet och avtunnas ej mot kanterna.
Maskeringsnätet synes då från luften som en enhetlig
likformig yta med från omgivningen avbrytande
färg, dvs. som ett fält, en åker e.d. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas åt "fältets"
begräns-linjer (vilka inte behöva sammanfalla med
bärnätets). Är den överspända ytan så stor, att den
inte lämpligen kan föreställa ett enda fält, kan
den uppdelas i mindre "skiften", varvid olika färg
och gärna även olika iflätningssätt begagnas på
olika delar. Skarven mellan "skiftena" kan
markeras genom "diken", åstadkomna genom någon
meter breda linjer utan isättningsmaterial.
Det är i de allra flesta fall synnerligen svårt att
åstadkomma en nätisättning, som inte kan skiljas
från marken i övrigt. Om maskeringen trots
svårigheterna måste fås att göra detta anpassas
maskeringsmaterialets färg och textur efter
markytans och avtunnas ut mot nätets kanter, så att
en jämn övergång erhålles. Fullständig
överensstämmelse torde aldrig kunna ernås, men små
skiftningar i markytans struktur förekomma
Fig. 7. Trädattrappernas sönderbrutna form ger på långt
håll samma synintryck som naturliga träd.
många gånger och äro därför föga
uppseendeväckande från luften.
Det förtjänar slutligen framhållas, att en
nätisättning enligt den plana metoden aldrig kan på
ett naturligt sätt framställa ett skogstäckes
skiftande skuggor och dagrar. Härför fordras att
maskeringsmattorna grupperas enligt
reliefmetoden. I många fall kan en kombination av de två
metoderna med fördel komma till användning,
varvid vissa delar av maskeringsytan få
föreställa skogsterräng, buskvegetation etc. och
mellanliggande delar plan mark. Maskeringsnätets
enformiga yta brytes då på ett naturligare sätt än
eljest.
Imiterande maskering
Man eftersträvar vid imiterande maskering ej
blott att göra de enskilda byggnaderna så lika de
kringliggande som möjligt utan fastmer att från
luften sett (och gärna även från marken)
åstadkomma en totalbild av normal bebyggelse.
Vid redan befintliga anläggningar kan
imiterande maskering som regel användas endast vid
ensamliggande byggnader, som inte i alltför hög
grad skilja sig från de kringliggande vad storlek,
höjd och form beträffar. Vid nybyggnader
däremot kan med fördel imiterande maskering
användas i de allra flesta fall. Platsen för
byggnaderna väljes då inom ett område, där inga andra
bombmål göra bombfällning sannolik.
Byggnaderna utformas individuellt olika och grupperas
inbördes såsom byggnaderna i en bondgård med
tillhörande lador, flera bredvid varandra
liggande gårdsgrupper etc.
För att intrycket av icke krigsviktig bebyggelse
skall vara fullständigt, måste byggnaderna förses
med erforderliga civila attribut i form av
verandor, staket, gårdsplaner, trädgårdar, uthus,
åkerfält etc. Även vägarna måste ges en mot det
imiterade objektet svarande storlek och sträckning
I allmänhet böra sådana byggnader efterliknas,
som finnas (i stort antal) i omgivningen. Har
nämligen anläggningens verkliga karaktär
fastställts av fienden, ställas då de anfallande
flygarna inför flera alternativ och tvingas kanske att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
