Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Internationella prototyper, riksprototyper och huvudlikare, av Torsten Swensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(682
TEKNISK TIDSKRIFT
tyngdpunkt, att bli oförändrat till sin längd. I
verkligheten mäter man emellertid icke en
kurv-båge i det deformerade neutrala planet utan dess
horisontalprojektion. Längdskillnaden, d I, kan
beräknas enligt följande formel, där a är
avståndet från ändarna till de symmetriskt anbragta
understödspunkterna, / är måttets längd, E
elasticitetsmodulen, J tröghetsmomentet för
tvärsnittet i avseende på den vågräta axeln i neutrala
planet, A tvärsnittets yta och £ tätheten
För att få <5 / till ett minimum måste man, då q
och E äro givna av materialet (platina-iridium),
göra förhållandet ~j möjligast litet. Med hänsyn
till materialets dyrbarhet bör även A erhålla ett så
vitt möjligt lågt värde. Enligt undersökningar av
Tresca uppfyllas dessa betingelser genom att
prototypen ges ett X-formigt tvärsnitt enligt fig. 1.
Metalltjockleken är 3 mm och den omslutande
kvadraten har en kantlängd av 20 mm.
Tyngdpunkten hos tvärsnittet ligger i planet ab på halva
höjden, där alltså delningen är utförd. För en
given stav erhålles minimum av skillnad mellan
kurvbåge och horisontalprojektion, om
avståndet från ändarna till understödspunkterna är
a — 0,22031 / Rs | /. Måttet bör därför understöd-
t/
jas i dessa Besselska punkter. För den
internationella prototypen erhålles vid denna
uppläggning endast en skillnad ölt= — 0,0009 }i, alltså
ett med nuvarande metoder icke mätbart belopp.
De förberedande komparationerna inleddes med
komparering av tre kilogram av platina-iridium,
vilka år 1879 levererats från Johnson, Mathey
& Co., London, och arkivkilogrammet. Före
kom-pareringen hade kilogrammen, vilka betecknades
Ku K2 och Ks, komprimerats i myntverkets
största press för att få största möjliga täthet och
därefter injusterats till riktigast möjliga vikt. År
1880 tillkännagavs resultatet av komparationerna,
som visade, att K3 inom felgränserna hade samma
massa som arkivkilogrammet. År 1883 utnämn-
des K5 av den internationella kommittén till
internationell prototyp. Den hade 39 mm höjd och
diameter och volymen 46,40052 milliliter vid 0°.
Åren 1881—1882 utfördes komparationer
mellan arkivmetern och ett streckmått av
platina-iridium, kallat /2. Denna likare befanns vara
6,03 JM längre än arkivmetern och fick tjänstgöra
såsom provisorisk prototyp.
Under tiden hade 40 kilogram och 31 metrar
förfärdigats av en legering, levererad av Johnson,
Mathey & Co.
Metrarna gjordes 102 cm långa. På deras
polerade neutrala ytor ritsades tvenne streck så nära
som möjligt på 1 m avstånd från varandra, varvid
avståndet baserades på arkivmeterns längd. Bägge
meterstrecken omgåvos av två andra streck på
ca 0,5 mm avstånd från meterstrecken. Ritsarna
hade en tjocklek av 6—8 Vidare uppdrogos
tvenne med axeln parallella streck på 0,2 mm
avstånd från varandra. Mätningarna skulle ske från
mittpunkterna av de mellan dessa streck
liggande meterstrecken.
Kilogrammen gjordes med samma form som den
internationella prototypen.
Komparationerna verkställdes nu så, att de
40 kilogrammen komparerades med K3 och de
31 metrarna med /2. Vid den senare
kompara-tionen befanns prototypen nr 6 ha längden
/2 — 6,03 /t vid 0°, ett värde, som sålunda var
exakt lika med arkivmeterns längd. Nr 6
fastställdes därför av internationella kommittén
såsom internationell prototyp.
År 1889 voro samtliga komparationer
fullbordade och den första allmänna konferensen för
mått och vikt sammanträdde den 24 september
samma år. Konferensen sanktionerade den
internationella kommitténs beslut att de utvalda
prototyperna nr 6 och K3 skulle vara internationella
prototyper för meter och kilogram. Vidare beslöts,
att den internationella prototypen för metern vid
temperaturen för smältande is skulle representera
enheten för längd, 1 meter, och den
internationella prototypen för kilogrammet enheten för
massa, 1 kilogram. De äldre definitionerna, på
vilka metersystemet ursprungligen grundats, hade
sålunda avlysts.
De internationella prototyperna ha fått
beteckningarna för metern, för kilogrammet.
De svenska riksprototyperna
De nationella prototyperna fördelades genom
lottning mellan de i konventionen deltagande
staterna, varvid Sverige erhöll meterprototypen nr 29
och kilogramprototypen nr 40, vid
komparationerna betecknade P. Enligt medföljande
certifi-kat är meterprototypens längd 1 m — 2,8 jW +
-j- 8,674 t fi + 0,00100 fji ± 0,2 ji och
kilogramprototypens massa 1 kg — 0,037 mg ± 0,002 mg,
dess volym vid 0° 46,410 ml och dess
utvidgningskoefficient (25 859 + 6,5 t) ’ 10—’\ Kilogrampro-
Fig. 1. Meterprototyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
