Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Internationella prototyper, riksprototyper och huvudlikare, av Torsten Swensson - Hermods Korrespondensinstitut, av r - J Danielson & Co AB - TNC: 13. Några förslag till bättre termer, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(690
TEKNISK TIDSKRIFT
för att eventuellt, om de visa sig konstanta till sin
vikt, överta funktionen såsom huvud- och
reserv-likare.
Delstrecken på likaren E äro grova, ca 40 ju,
och ha ojämna kanter, vilket förhållande delvis
torde ha orsakat de varierande
komparations-resultaten. Komparationerna utfördes dessutom
åren 1894—1915 med en äldre komparator, som
icke hade stabil konstruktion och saknade
anordningar för att erhålla konstant temperatur. Fr.o.m.
november 1935 liar likaren H fått överta
funktionen såsom huvudlikare. Dess längd har under
tiden 1926—1935 icke märkbart förändrats.
Meter och kilogram såsom grundenheter
Den noggranna bestämningen av metern och
kilogrammet är av betydelse icke blott för
vikt-och längdbestämningar utan även för hela det
fysikaliska enhetssystemet. För att skaffa den
mångfald enheter, som äro nödvändiga för
mätning av olika storheter, har man bestämt sig för
ett visst antal grundenheter, från vilka de övriga
kunna härledas ur definitionsekvationer. Av en
grundenhet fordras, att den lätt skall kunna
reproduceras och kunna mätas med största möjliga
noggrannhet. Den måste vara konstant utan allt
för många tilläggsdefinitioner. Antalet
grundenheter bör även så vitt möjligt begränsas för att
erhålla ett sammanhängande system, som
utesluter definition av flera olika enheter för en och
samma storhet. Såsom grundenheter i de
fysikaliska systemen ha valts 1 meter för längd och
1 kilogram för vikt (massa) (eller 1 cm och 1 g)
samt 1 sekund för tid, varjämte värdet för
permeabiliteten i vakuum fastställts. Sekunden är
härvid definierad såsom 1J8640o av ett medelsoldygn.
Meter, kilogram och sekund äro väl lämpade
såsom grundenheter och den största relativa
noggrannheten med vilken längd, massa och tid för
närvarande kunna uppmätas i dessa enheter är
ca 2 • 10—7, 2 • 10-9 och 3 • lO^9. Genom denna
stora noggrannhet föreligger den bästa
förutsättning för noggrann mätning även av övriga
storheter med användande av enheter, härledda ur
dessa grundenheter.
Hermods Korrespondensinstitut, Malmö. Broschyren
"Personalutbildning". — Modern personalvård ser som en
av sina viktigaste uppgifter att hjälpa de anställda i" deras
strävanden att vidmakthålla och utvidga sina kunskaper.
Även för de större företagen kan det emellertid vara
förknippat med vissa svårigheter att ordna
undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Det bör därför vara
ovärderligt att kunna utnyttja den erfarenhet, som
korrespondensinstituten sitta inne med. Hur ett sådant
samarbete etableras får man besked om i den nämnda
broschyren, i vilken denna sida av institutets verksamhet klart
och överskådligt beskrives. Ofta nog kan det vara svårt
för ett företags ledning att finna en lämplig studieledare.
Lösningen av det problemet underlättas därigenom att
kursverksamheten kan ordnas antingen så att
studieledaren endast tjänstgör som en förmedlande länk mellan
eleverna och korrespondensinstitutet, vars lärare gå igenom
och rätta studiebreven, eller så att han verkligen leder
studiearbetet och själv rättar uppgifterna. r
J Danielson & Co AB, Stockholm. Katalogblad
"Precisions snabb chucken J D" för borrningsarbeten, konstruerad
speciellt med hänsyn till en noggrann styrning. "Pendlande
insatshylsa J D" är avsedd att användas som mellanstycke
vid brotschning av hål som borrats med användning av
snabbchuck; insatshylsan kan nämligen sättas direkt i
snabbchucken som då får sitta kvar i maskinspindeln
under såväl borrnings- som brotschningsarbetet.
TNC
13. Några förslag till bättre termer
Att finna god ersättning för sådana tekniska termer som
lida av logiska eller språkliga brister erbjuder problem av
varierande svårighetsgrad, men dessa problem äro sällan
eller aldrig olösliga. Vida allvarligare är svårigheten att få
ersättningen genomförd i språkbruket, och TNC måste
i många fall räkna med nödvändigheten att acceptera
bristfälliga uttryck, emedan de vunnit hävd och inte kunna
ändras utan kännbara praktiska olägenheter.
Här följa några andra förslag, som borde vara möjliga
att genomföra. Uppräkningen kommer att fortsätta i nästa
TNC-spalt.
"Dynamo" är en benämning som man ännu hör användas,
dock sällan av elektrotekniker. Den får anses vara en
förkortning av "dynamoelektrisk maskin", varmed förstås en
maskin som omvandlar mekanisk energi till elektrisk eller
omvänt. I regel förstår man med dynamo en
likströms-generator, och bör då använda denna term.
"Fortplantning" är ett ord som passar bra inom biologin,
eftersom livet vidmakthålles genom att generation följer
på generation, planta följer på planta. Överflyttat på t.ex.
ljudets eller ljusets fortskridande genom ett medium är
ordet — om också försvarligt — dock inte lika träffande,
och framför allt är det långt. I stället säger man ofta:
Hur fort går ljudet i vatten? Vid ljusets gång genom
jordens atmosfär. . . Det förefaller som om man inom
fysiken generellt skulle kunna ersätta fortplantning med
gång, fortplantningshastighet med gånghastighet eller helt
enkelt (ljudets, ljusets) hastighet, fortplantningskonstant
(för en växelströms rumsdämpning och fasvridning i en
mycket lång ledning) med gångkonstant, osv., och TNC
vill tillstyrka denna ändring. Ibland kan ordet utbredning
vara att föredra framför gång, beroende på fenomenets
natur.
"Gångjärn" är ett ord som länge kommer att leva kvar,
fastän materialet i ett gångjärn numera kallas stål eller
rent av är mässing eller någon annan metall. När sådana
svårigheter tillstöta rekommenderas namnet gångled. Man
skulle snart kunna vänja sig vid detta ord, särskilt som
förleden är oförändrad och efterleden i båda fallen är
enstavig.
"Hurts" är en avsiktlig försvenskning av det engelska
ordet "hutch", använt för underskåp i skrivbord. Denna
stavningsändring, som har sin grund i uttalet av -rts i
vissa delar av vårt land, måste anses som mindre lyckad;
det går inte att omstava exempelvis "match" till "marts",
eller "switch" till "svirts". Bäst vore att säga underskåp,
som visserligen är ett längre ord men alls inte otympligt.
"Hålkäl" kommer av det tyska Hohlkehle, där Kehle
ursprungligen betyder strupe, sedan inbuktning, ränna. I vissa
fall har ordet i svenskan (liksom även i tyskan) förkortats
till käl, t.ex. i kälsuets, kälhyvel, och detta anbefalles
generellt eftersom förleden hål- ur såväl form- som
betydelsesynpunkt är föga önskvärd. Inom trävarubranschen gör
man viss skillnad mellan kallist och hålkälslist, men en
sådan skillnad är främmande för tekniken i övrigt och
borde genom lämpligare ordval avlägsnas. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
