Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Diagram för dagsljusberäkningar i Sverige, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1945
701-
Diagram för dagsljusberäkningar i Sverige
Arkitekt SAR Gunnar Pleijel, Stockholm
Sveriges stora utsträckning i longitudinell led gör
att ljusförhållandena i norr och söder bli
väsentligt olika. För dagsljusberäkningen är det därför
nödvändigt att uppställa ett flertal diagram över
solens gång över himlen, och likaså över
himmelsljusets variationer. För Sverige (och
grannländerna på samma breddgrader) har jag
uppställt dylika diagram för varannan breddgrad.
Med god approximation kan varje diagram
användas mellan två breddgrader, en grad större
och en grad mindre än den breddgrad för vilken
det uppställts. De breddgrader som utvalts äro
56°, 58°, 60°, 62°, 64°, 66° och 68°. Dessutom
ha för nordligaste Norge och sydligaste
Danmark soldiagram uppställts även för 70° och 54°.
Soldiagrain
Soldiagrammen ha framställts på rent
geometrisk väg genom en dubbel centralprojektion, fig. 1.
y,x är ena mantelytan av en tvåmantlig
rotations-hyperboloid med ekvationen (z — c)2 — ar —
— tf1= cr. Brännpunkterna ligga i P1 och P2.
Y1 skäres av ett plan Y2 vinkelrätt mot z-axeln
och gående genom P1. Axlarna orienteras så att
z-axeln är vertikal och y-axeln riktad mot norr.
Planet Y, uppställes parallellt med jordytan och
med punkten Pj sammanfallande med den punkt
vars soltider man vill bestämma. En solstråle
vilken som helst, riktad mot Pi, skär Fx i
punkten Q.j. och reflekteras av mantelytan mot P2.
Denna stråle tänkes förlängd i riktning P2—Q1
till dess den träffar planet Y2 i punkten Q2. Dettas
läge representerar då solens ställning gentemot
punkten P vid ifrågavarande tillfälle.
Med kännedom om jordens rörelser relativt
solen, varvid jordens bana kring solen för
enkelhets skull till att börja med tänkes vara cirkulär,
kunna med denna metod projektioner göras för
alla hela timslag under vissa dagar på året, en i
varje månad, vilka dagar utvalts så att de parvis
ligga symmetriskt kring vinter- och
sommarsolståndet. Därvid erhållas timpunkter, som
sammanbindas till solkurvor. Det soldiagram som
gäller för Stockholm (59°21) framgår av fig. 2.
Då jorden rör sig i en elliptisk bana kring solen
och icke i en cirkulär, som antagits vid solkurvor-
Sammandrag av uppsats i Tekniska Skrifter nr 118 (1945).
DK 628.9.02
nas uppställande, måste korrektioner företas
enligt tidsekvationen (dvs. skillnaden mellan sann
soltid och borgerlig tid) varje gång soltiden eller
himmelsljusets styrka skola avläsas. Dessa
korrektioner bli för de olika kurvorna:
jan. +11 min april —1 juli +6 okt. —16
febr. +14 maj —4 aug. +2 nov. —14
mars + 7 juni + 2 sept. — 8 dec. — 1
För att erhålla borgerlig tid måste korrektion
även företas för den longtitud på vilken orten är
belägen. För Sverige, Norge och Danmark gäller
därvid medeleuropeisk tid. För orter belägna på
15° ostlig längd behövs ingen sådan korrektion.
För orter ostligt och västligt om 15° O måste från
de avlästa tiderna subtraheras resp. adderas
4 min för varje grads förskjutning. För
Stockholm, beläget på 18° O, skall således 12 min
subtraheras från de avlästa tiderna.
Skärmdiagram
På samma sätt som använts vid uppställning av
soldiagrammet har ett skärmdiagram uppställts,
med vars hjälp den avskärmande inverkan kan
beräknas, som omgivande bygnader ha på
soltillgången för t.ex. ett fönster i en husfasad.
Detta diagram framgår av fig. 3. Soldiagrammet
och skärmdiagrammets användning framgå av
fig. 4.
Himmelsljusdiagram
Diagrammen för himmelsljusets styrka ha
beräknats med soldiagrammen samt meteorologiska
mätningar och observationer som utgångspunkt.
Därvid har följande formel använts
Fig. 1. Solstrålningens
projektion på en
rotations-hyperboloid. * ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
