Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1945 - Svensk luftfart och dess framtidsutsikter, av Carl Florman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(710
TEKNISK TIDSKRIFT
Svensk luftfart och dess framtidsutsikter
Kapten Carl Florman, Stockholm
DK 629.13 : 656.7(185)
De flygplan, som användes före krigsutbrottet,
utgjordes till största delen av tremotoriga Junkers
Ju 52 för 15 passagerare samt tvåmotoriga
Douglas DC 3 för 21 passagerare- Den första typen är
ju en gammal och beprövad maskin, som
emellertid nu definitivt måste sägas vara omodern.
Douglas DG 3 är fortfarande ett utmärkt flygplan,
fastän det såväl i hastighet som utrymme har
framkommit många bättre typer. Douglas DC 3
har en medelhastighet av cirka 275 km/h. Före
kriget utnyttjade vi våra flygplan 1 400—1 800
h/år. Här kan nämnas, att vi, när
efterkrigstrafi-ken kommit i gång på allvar, räkna med en
utnyttning av cirka 2 500 h/år. Flyglinjernas
medellängd utgjorde före kriget endast 500 km. Vid
denna tid fanns nästan ingen reguljär
interkon-tinental trafik, om man bortser från den trafik,
som det nederländska luftfartsbolaget bedrev till
Indien samt viss trafik mellan Europa och
Sydamerika.
Från starten 1924 har Aerotransports
ekonomiska resultat oavbrutet förbättrats. Är 1928 voro
kostnaderna 4,57 kr./tkm, under det att vi år 1939
lyckades nedpressa denna siffra till endast 1,43
kr/tkm. En följd av den förbättrade ekonomin
har samtidigt varit, att den subvention, bolaget
får från svenska staten, kunnat minskas från 40
% av bolagets totala inkomster år 1928 till endast
14 % år 1939. Trots krigets inverkan på vår trafik
har siffran kunnat sänkas ytterligare, så att den
1944 utgjorde endast 6 %. Jag vill i detta
sammanhang framhålla, att enligt det avtal om
subvention, som träffats mellan staten och ABA, blir
1950 det sista året, som subvention utgår. Jag är
även av den uppfattningen, att något nytt avtal
om statssubvention icke skall behöva träffas utan
att den svenska luftfarten därefter kommer att
vara helt oberoende av statsunderstöd.
Under kriget har ABA haft stora svårigheter att
upprätthålla sin trafik, främst naturligtvis på
grund av krigets utbredning till olika länder men
även på grund av bensinrestriktioner och de
ytterligt begränsade möjligheterna att ersätta såväl
flygplan som flygplandelar. Jag tror mig dock
våga säga att vi lyckats med uppgiften att
ombesörja trafik på de för landet viktigaste linjerna
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den 24 maj 1945.
under så gott som hela kriget. Vi lia flugit till
Tyskland ända till sommaren 1944, då det tyska
flygbolaget övertog trafiken. Trafiken på Finland
har pågått under hela kriget. När vi under
vinterkriget icke kunde flyga till Helsingfors, flögo vi
endast till Äbo, och när även detta på grund av
krigshändelserna omöjliggjordes, flögo vi i stället
till Vasa via Sundsvall. Trafiken på Ryssland
pågick till dagen före det tyska angreppet på
Ryssland. På Skottland har en för vårt land mycket
viktig trafik genomförts. Icke mindre än 224
dubbelturer ha utförts på denna route.
Det som för närvarande kanske framstår som
viktigast är att vi tack vare nyssnämnda trafik
samt de möjligheter, vi haft att i våra verkstäder
utföra arbeten för t.ex. Flygvapnet, kunnat
bibehålla vår organisation i det närmaste intakt. På
senare år ha vi t.o.m. kunnat göra vissa ur
beredskapssynpunkt värdefulla utvidgningar.
Sveriges framtid inom luftfarten
Till en början kan man konstatera, att de all
männa förutsättningarna för att luftfarten skall
få en. relativt sett, ökad betydelse förefinnas.
Sålunda äro järnvägarna i stor utsträckning
förstörda och järnvägsmaterielen försliten. Sjöfarten
kommer att ännu under någon tid hindras av
minor. Det är heller icke gott att säga, när den
mycket skärpta gränskontroll, som under krigsåren
införts, kommer att upphävas.
Om de rent flygtekniska förutsättningarna vill
jag i korthet nämna, att i stället för de
tvåmotoriga DC 3 för 21 passagerare med en
marschhastighet av 275 km/h, som voro allmänt
förekommande före kriget, det numera seriebygges
fyr-motoriga Douglas DC 4 flygplan och andra
liknande typer. Man har för dylika flygplan
lyckats ernå en marschfart på cirka 375 km/h och
de kunna medta 40—60 passagerare. Vissa av
dessa flygplantyper äro försedda med tryckkabin,
vilket möjliggör flygning på hög höjd utan
användande av syrgas. På så sätt kan flygning alltid
genomföras på den höjd, som med hänsyn till
vindförhållanden m.m. är den lämpligaste.
Givetvis ha även betydligt större flygplantyper
framkommit, avsedda för över hundratalet
passagerare. Plan, som ha större marschhastighet än 375
km/h, finnas också. Emellertid har en ökning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
