Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1945 - Förberedelser för lufttrafik Sverige—USA, av Karl-Henrik Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1945
713-
Förberedelser för lufttrafik Sverige—USA
Civilingenjör Karl-Henrik Larsson, Stockholm
Regelbunden flygtrafik över Atlanten med
passagerare öppnades under år 1939 dels av det
amerikanska flygbolaget Pan American Airways, som
med Boeing 314 Clipper-flygbåtar flög den
sydligare routen över
Bermudas—Azorerna—Lissabon till Foynes på Irland, dels av engelsmännen,
som med Short-flygbåtar utförde en försökstrafik
direkt mellan Irland och Newfoundland. Året
därefter inköpte det engelska bolaget tre
Boeing-flygbåtar och övergick till samma route som Pan
American Airways, dock med slutstation i
Baltimore i stället för New York.
Vid denna tidpunkt — alltså våren 1940 — togo
de nordiska flygbolagen i samförstånd med de
nordiska postverken det första initiativet till en
direkt flygförbindelse med USA, och
representanter avreste i januari 1940 till Washington för att
med vederbörande amerikanska instanser uppta
förhandlingarna. Man kunde därvid basera sig på
de statliga avtal beträffande flygfrågor, som
träffades redan 1933 mellan USA och Sverige, Norge
och Danmark.
Då det gällde att med kortaste möjliga frist få
i gång en regelbunden trafik, kunde det icke bli
tal om inköp av flygplan och uppbyggande av en
egen organisation, utan ett avtal träffades med
Pan American Airways om samtrafik samt
chartring av Boeing-flygbåtar. Det ansågs då
som en fördel att icke behöva binda sig vid en
flygbåttyp, enär avsikten redan vid denna
tidpunkt var att gå in för landflygplan. Vid
förhandlingarna, som ledde till positivt resultat,
företräddes Sverige av direktör P A Norlin och notarie
Olav Olsen från Postverket.
Planerna erfordrade endast ett godkännande av
respektive nordiska postverk, när den 9 april
1940 Danmark och strax därefter även Norge
ockuperades, varigenom frågan tillsvidare måste
skrinläggas i avvaktan på situationens utveckling
Det svenska bolaget, som genom lyckliga
omständigheter fortfarande hade handlingsfrihet, ansåg
sig emellertid böra fullfölja arbetet och inriktade
sig därför på förberedelser för en egen
organisation, inköp av flygmateriel m.m. — alltid
underförstått, att de övriga nordiska länderna skulle
återuppta samarbetet, så snart de politiska
förhållandena det tilläte.
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 21 mars 1945.
DK 656.7(485 : 73)
När representanter för Aerotransport under år
1942 uppvaktade regeringen med planer på en
expansion av företaget och en ökning av
aktiekapitalet för möjliggörande av inköp av större
flygmateriel, ansågs på grund av de dåvarande
osäkra förhållandena för utvecklingen av
internationell luftfart, att en dylik uppgift icke
lämpligen borde ankomma på det statligt ägda
Aerotransport utan att sådant initiativ och kapital
borde komma från privat håll, Sveriges
industri-och näringsliv. Sålunda bildades under vintern
1942/43 Svensk Interkontinental Lufttrafik AB
(SILA).
Då vi emellertid i Aerotransport redan ägde en
funktionsduglig trafikapparat med utbildad och
erfaren personal, verkstäder m.m. avsågs med
bildandet av SILA icke att bygga upp en ny
organisation, utan ett samarbetsavtal träffades mellan
företagen, enligt vilket ABA skulle bli
verkställande organ för SILA:s linjer och i vilket de båda
bolagens intressezoner fastlagts så, att
Europalinjerna tillfalla ABA och de interkontinentala
SILA. Aktiekapitalet, som är lägst 12 och högst 30
Mkr., är fördelat på de flesta av Sveriges
betydande industrier och företag, inkluderande även
rederibolagen. Den lösning av ett svårt problem,
som konstellationen ABA—SILA representerar,
har i andra länder tilldragit sig stort intresse och
ofta kommenterats såsom en sund, praktisk och
förnuftig lösning, typisk för och värdig svenska
traditioner.
När jag själv tillsammans med verkställande
direktören i SILA, P A Norlin, i slutet av februari
1943 avreste till Amerika, hade vi följande
uppgifter framför oss:
kontraktera inköp av lämplig, modern
flygmateriel och undersöka förutsättningen för olika
flyg-router, markorganisation m.m.;
söka få till stånd ett avtal mellan Sverige och
USA om framtida reguljär lufttrafik;
undersöka möjligheterna att redan under kriget
etablera en flygförbindelse mellan Sverige och
USA.
Flygmaterielen
Inom ABA hade vi genom förundersökningar
och teoretiska överväganden sökt göra klart för
oss, vilka fordringar vi måste ställa på
flygmaterielen. De viktigaste synpunkterna vi därvid kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
