Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1945 - Nyheter inom flyginstrumenttekniken, av Sven Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 juni 194-5
745
en induceras en spänning, som är proportionell
mot summan av induktionerna i de båda
kärnorna, och som följaktligen har ett förlopp enligt
fig. 25. Frekvensen för denna spänning blir
dubbla den inmatade spänningens, dvs. 1 000 p/s.
Spänningens storlek blir beroende av den
magnetiska mättningen i kärnan.
Spänningarna i sekundärlindningarnas tre
hörn-punkter bli alltså beroende av flygplanets kurs.
De tre hörnpunkterna äro förbundna med
stator-lindningarna i ett selsynelement, placerat i
huvudindikatorn, se fig. 20 och 22. I
selsynelemen-tets enfasiga rotorlindning induceras då en
spänning, som dels beror på rotorns läge och dels
på strömmarna i statorlindningarna. Denna
spänning föres från huvudindikatorn till förstärkaren,
där den förstärkes och tillsammans med 1 000 p/s
spänningen från generatorn k matas in på en
två-fasmotor, vilken på den schematiska figuren ritats
så att den har samma axel som selsynelementet
och alltså kan vrida dettas rotor. Motorn har
egenskapen att rotera endast då de båda inmatade
växelspänningarna äro fasförskjutna i
förhållande till varandra, och åt vilket håll den då roterar
beror på vilken av de båda spänningarna, som
ligger före i fas. På grund av att generatorn c
alltid ligger V4 p/s efter generatorn k, komma de båda
spänningarna till tvåfasmotorn alltid att vara 90°
fasförskjutna i förhållande till varandra, varför
motorn börjar vrida selsynelementets rotor. Här-
Fig. 23. Fältstyrkan i triangeltransformatorns kärna g\
(upptill) och g’2 (nedtill); strömmen går åt motsatta håll
genom ledningarna g1 och g2.
Fig. 2A. Induktionsförloppet i en av
triangeltransformatorns kärnor.
Fig. 22. Kopplingsschema för triangeltransformator.
Fig. 25. Sekundärspänningen i ett av
triangeltransformatorns ben.
vid ändras spänningen från denna för att i ett
visst läge bli noll och samtidigt kasta om fas 180°.
Då vill rotorn kasta om rörelseriktning, varför
den ställer in sig i omkastningsläget. Detta är
bestämt av flygplanets magnetiska kurs. På motorns
axel kan man alltså fästa en sikala direkt graderad
i flygplanets kurs.
Det för jordmagnetismen känsliga organet är
emellertid påverkat av störningar från
järnföremål i flygplanet och måste därför liksom en
vanlig kompass kompenseras. Metoden är dock en
helt annan. I den schematiska fig. 20 hade
tvåfasmotorn och selsyntransformatorn ritats på
samma axel. I verkligheten sitta de skilda åt som
i fig. 26. Motorn vrider en plattform c, vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
