- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
749

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1945 - Nyheter inom flyginstrumenttekniken, av Sven Malmström - Flygsextanter, av sah — S M

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 juni 1945

749-

Sålunda veta vi genom dagspressen, att de
krigförande begagnat sig av ekoradioutrustningar för
bombfällning, nya radiotekniska
navigerinstru-ment och automatiska positionskalkylatorer. Före
kriget hade man hunnit ganska långt i
experimenten med blindlandningssystem, men sedan
krigsutbrottet har mycket litei meddelats därom.

Den utveckling, som kriget satte i gång, torde
komma att fortsätta i samma takt som hitills
ännu några år. Man kan vänta sig, att
krigserfarenheterna av de nya, ofta alltför komplicerade
instrumenten i första hand komina att leda till
enklare utförande och större driftsäkerhet. På
lång sikt torde utvecklingen gå mot en allt längre
driven automatisering. Det kan väntas, att
auto-piloterna kombineras med
blindlandningsinstru-ment, radiokompasser, positionskalkylatorer osv.,
så alt man slutligen åtminstone på trafikplanen
når fram till en fullständigt automatisk flygning:
automatisk start, automatisk radionavigation till
målet, automatisk landning och kanske också
automatiskt undvikande av kollisioner. Alla dessa
funktioner äro mycket väl tänkbara genom
samverkan av instrument, som redan nu äro kända
och utprovade. Det återstår emellertid ett
betydande utvecklingsarbete, innan de olika
enheterna och automatiska samarbetet mellan dem bli
absolut tillförlitliga.

Flygsextanter. Alltsedan marinsextanten uppfanns
omkring 1734 liar man gjort försök att åstadkomma en
artificiell horisont genom användning av pendlar, vattenpass
eller gyroskop. Av dessa system har det mellersta visat sig
vara det lämpligaste, men den därpå baserade nivåsextanten
har först på senare tiden som flygsextant fått en mera
vidsträckt användning.

Nivåsextantens stora fördel är att den kan användas så
snart en himlakropp över huvud taget kan siktas, även om
sjöhorisonten icke är synlig på grund av mörker eller
dimma. Den är lika lätt att använda som marinsextanten,
och såväl pris som vikt äro desamma. Emellertid kan icke
samma noggrannhet uppnås som med en marinsextant;
noggrannheten i positionsbestämningen är omkring 5 nm
mot 1 nm för marinsextanten, och detta resultat kan
uppnås endast genom att ta medeltalet av 10—20 observationer,
av vilka var och en vid svår sjögång kan ha ett fel
motsvarande 50—100 nm.

En amerikansk sextant som kommit till särskilt vidsträckt
användning för flygbruk är Links nivåsextant, fig. 1. Det
optiska systemet visas i fig. 2. Indexglaset F kan användas
både som spegel och för genomsikt. En svag stjärna
observeras direkt, medan den belysta bilden av luftblåsan A
reflekteras så, att den sammanfaller med de direkta
strålarna från stjärnan. Om solhöjden skall tas låter man
solstrålarna genom skymglas reflekteras i indexglaset, medan
den jämförelsevis svagare bilden av blåsan observeras
direkt efter reflexion mot spegeln B. Månen, planeterna och
de ljusstarka stjärnorna kunna observeras antingen direkt
eller indirekt. Nonien är graderad i intervall av 2’ och
av-läsningsnoggrannheten är 1’. En tillsatsanordning gör det
möjligt att använda sjöhorisonten som referensnivå, ehuru
utan förstoring.

Sextanten, som väger något över 1 kg och kostar omkring
1 000 kr., kan förses med en medeltalstrumma, på vilken
de enskilda observationerna märkas av med blyertsstreck.
Det mellersta strecket användes sedan som
observationsseriens medeltal eller median.

Fig. 1. Links nivåsextant, upptill med alidad av vanlig typ,
nedtill med medeltalstrumma.

Denna enkla medelvärdesbestämning har sedermera
utvecklats av andra fabrikanter till en räkneanordning, som
automatiskt tar medelvärdet av sex konsekutiva
avläsningar. Observatören avgör själv i vilka ögonblick de
sex avläsningarna skola göras så fort han ser att den
viserade stjärnan sammanfaller med luftblåsan trycker
han på en knapp, varvid det för tillfället inställda
vinkelvärdet tas med i medelvärdesberäkningen. Metoden har

Fig. 2. Skiss av Links nivåsextant, A luftblåsa, R spegel,
E alidad, F indexglas, H nonie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free