- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
765

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Kortslutnings- och jordfelsskydd i Sverige, av Gunnar Jancke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 juli 1945

765

git till högre värden. Frekvenser upp till 15 p/s
förekomma enligt störningsskrivarna. Detta gör
att de skydd, som utrustas med
impedanspend-lingsspärr, samtidigt även få tidpendlingsspärr.

Det extra startrelät brukar inställas på ca 30 %
högre impedans än de normala startreläerna och
den erforderliga tidsskillnaden för funktion på
0,05 s. Om skillnaden i vinkelfrekvens mellan
kraftverken understiger 1 p/s vid den första
pendlingscykeln, verkar spärren.

Impedanspendlingsspärren fordrar, att en
betydlig marginal finns mellan driftimpedansen och
den normala startimpedansen inom området för
möjliga strömmar. Detta gör att den kommit till
användning framför allt vid skydd med
ikom-pounderade startreläer, dvs. på 200 kV nätet.
Övriga skydd ha enbart tidpendlingsspärr.

Vid slirning finnas små utsikter för att återgång
till stabil drift skall kunna ske utan sektionering
mellan de slirande kraftstationerna eller
bort-koppling av aggregat i dessa. Särskilt
pendlingskänsliga skydd böra därför sättas in i vissa
punkter på nätet, varigenom sektionering göres på
för driften lämpligaste sätt.

Snabbåterinkoppling

Vridfältskydden lämpa sig väl för drift med
snabbåterinkoppling. För att sådan skall lyckas,
fordras snabb och framför allt samtidig utlösning
i båda linjeändarna. Genom speciella åtgärder har
egentiden vid tvåfasig kortslutning sänkts till
0,06 s, medan den vid trefasig kortslutning i
olämplig punkt kan uppgå till 0,10 s. Den
samtidiga utlösningen säkerställes genom att första
skyddssträckan utsträckes utöver skyddad
linjesektion. Impedansen får motsvara 130 % av
dennas impedans. Detta medför onödiga utlösningar
och därmed spänningslöshet för station vid nära
belägen kortslutning. Om felet skulle stå kvar
efter snabbåterinkopplingen, blir emellertid den
definitiva bortkopplingen selektiv, då skydden
kopplas om till normal karakteristik under
spänningslösa intervallet. Fig. 8 visar förhållandena

Fig. 8. Selektivplan vid drift med snabbåterinkoppling;
reläerna ha förlängd momentanräckvidd; före definitiv
utlösning sker omkoppling till selektiv tidskarakteristik
(streckade linjer). Vid det visade felläget erhålles
snabbutlösning i A, B och C, eventuellt definitiv utlösning i
B och C.

vid kortslutning nära station. Snabbutlösning
erhålles i A, B och C, varvid stationen B blir
spänningslös. Kvarstående fel bortkopplas definitivt i
B och C, i sistnämnda station på förlängd tid.

övrig utrustning

Skydden skola vid dubbla jordfel, dvs.
störningar då jordslutningar föreligga samtidigt i olika
faser på olika linjesektioner, koppla bort endast
det ena felet och överlåta åt systemets
jordslut-ningsspolar att söka eliminera det andra. Detta
medför krav på att anslutningen till
nättransformatorerna sker lika över hela systemet.

Skydden äro försedda med mycket fullständiga
och tydliga indikeringsanordningar, vilka
markera vid varje relästart. Tillsammans med
störningsskrivarna ge de i allmänhet en god bild av
störningsförloppet och medge dessutom en god
ikontroll av reläernas arbete. Vid
Vattenfallsstyrelsens anläggningar föranleder varje relästart
rapport över indikeringarna på särskilda formulär.
Ändringar av funktionsvärden kunna göras inom
vida gränser och mycket enkelt, vilket är av
värde vid driftomläggningar. Instruktioner ha
skrivits, med vilkas hjälp oskolad personal kan
utföra arbetet. Dessutom företas enligt dessa
må-natligen kontrollprov på reläerna.

Distansskyddets begränsningar

Distansskydden ha motsvarat förväntningarna,
men de ha dook vissa begränsningar. Vid mycket
korta linjer är det svårt att finna lämpliga
inställningar och vidare blir inverkan av
ljusbågsmotstånd relativt stor, varför
medelutlösnings-tiden stiger. Speciella inställningssvårigheter
uppstå, när korta och långa linjesträckor omväxla i
nätbilden. För de korta linjerna användas med
fördel längsdifferentialskydd.

Vid linjer med större längd gör mätkabeln att
detta skydd ej är praktiskt användbart. Samtidigt
kan man vilja komma ifrån en del mindre
lämpliga egenskaper hos distansreläerna genom att
ersätta dem med eller komplettera dem med andra
skydd. Särskilt gäller detta vid hårt belastade
hopmaskade nät, där risk för stabilitetsstörning
ikan uppträda vid linjefel. Användas distansreläer
vid drift utan snabbåterinkoppling, kan utlösning
på första stegets tid utnyttjas endast för fel på de
85 % av skyddad linjesektion, som ligga närmast
skyddet. Vid fel i bortre linjeänden måste längre
funktionstid väljas, för att man med säkerhet
skall få selektivitet gentemot skydd för andra
linjer och för transformatorer. Detta gör, att vid
tvåsidig matning totalt ca 30 % av linjefelen
komma att kopplas bort på förlängd tid. Risken för
urfasfall ökas starkt med bortkopplingstiden vid
kortslutning.

Vid drift med snabbåterinkoppling inställes
första stegets impedans i distansskyddet på ca 130 %
av impedansen för skyddad linjesektion. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free