Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Kortslutnings- och jordfelsskydd i Sverige, av Gunnar Jancke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(766
TEKNISK TIDSKRIFT
Kopocifefcstrdm
Råatiwårtte
Fig. 9. Kapacitetsströmmens variation med tiden på
Vattenfallsstyrelsens 70 kV nät i Mellansverige.
medför, att man vid fel nära en station kan få
utlösning även av brytare för ej felbehäftade
linjer. Snabbåterinkoppling äger visserligen rum,
men nätets stabilitet anstränges starkt och
urfas-fall uppstår lätt. Före återinkopplingen ställas
reläerna om till normal karakteristik, så att
selektiv definitiv bortkoppling av kvarstående fel
erhålles, varvid dock 30 % av felen bortkopplas på
förlängd tid.
Här användas därför gärna sträckskydd, som
arbeta med högfrekvensförbindelse mellan
linjeändarna. Ett dylikt skydd, konstruerat av
professor Dahlgren, provas på 200 kV nätet.
Parallellt därmed användas distansreläer, vilka få ta
hand om samlingsskenefel. De krävas dessutom
som reservskydd för linjefel, då
högfrekvensför-bindelserna ännu ej kunna anses vara absolut
driftsäkra. Vid ändring av driftläggningen blir
man även lätt tvingad att sätta ett sträckskydd
ur funktion, medan distanssikydd medge en
smidigare anpassning till nätbilden.
Då nu under alla omständigheter distansskydd
erfordras, har tanken kommit upp att komplettera
dessa med högfrekvenstillsatser för eliminering
av de tråkiga egenskaperna. Asea har i samråd
med Stamlinjedelegationens reläkommitté
konstruerat dylika för komplettering av 200 kV nätets
vridfältskydd.
Jordfelsskydd
Frågan om jordfelsskyddet sammanhänger
intimt med frågan om systemjordningen, dvs. det
sätt, på vilket systemets nollpunkt är ansluten till
jord. Vid högspända nät förekommer här i landet
dels jordning över jordslutningsspolar och
motstånd, dels direktjordning.
Nollpunkten jordad över jordslutningsspolar
och motstånd
Vanligast är drift med en eller flera
transformatornollpunkter jordade över jordslutningsspolar
för kompensering av nätets kapacitetsström vid
jordfel. För selektiv bortkoppling av bestående
jordfel samt för dämpning av överspänningar
användes ett nollpunktsmotstånd i en
transformatornollpunkt. Motståndet styres av en automatik. Det
ligger normalt inkopplat vid nät för högre spän-
ning. Vid jordfel på nätet kopplas det bort
momentant, varpå spolarna få ligga ensamma under
ett släckningsintervall på t.ex. 2 s. Därefter
kopplas motståndet åter in oberoende av om jordfelet
försvunnit eller ej och möjliggör sedan selektiv
bortkoppling av ett kvarstående fel.
För att säker släckning skall kunna påräknas,
erfordras en god avstämning av
jordslutningsspo-larna. När en linje tas ur drift och därmed
kapacitetsströmmen minskas, måste samtidigt
motsvarande spoleffekt bortkopplas. Dessutom märkes
att nätets kapacitetsström ändras med tiden. Fig. 9
visar kapacitetsströmmens variation med tiden
på Vattenfallsstyrelsens 70 kV nät i Mellansverige.
Den är störst under sommarmånaderna och ökar
dessutom med åren. Orsaken till variationerna är
ännu ej fullt klarlagd. Bidragande synes dock
vara ändring av nollpotentialnivån genom
växtligheten och genom grundvattnets läge. Vidare
torde nedhängningen på linorna inverka. Under
krigsåren ha skogsgatorna av maskeringsskäl ej
hållits kalhuggna. Variationerna nödvändiggöra
en regelbunden kontroll av avstämningen.
De jordfel, som ej släckas av spolarna, skola
kopplas bort. De ge sig till känna dels genom
nollpunktsspänning, dels genom aktiv
nollföljds-ström från nollpunktsmotståndet.
Nollpunktsspänningen uppträder i hela det metalliskt
hopkopplade nätet och kan uppmätas medelst
spänningstransformator i nollpunkt eller en
sekundärlindning i öppen deltakoppling på normala
spänningstransformatorer kopplade mellan fas och
jord. Den aktiva nollföljdsströmmen flyter i
anläggningsdelar mellan stationen med
nollpunktsmotstånd och felstället. Den kan uppmätas i en
summaströmkoppling, dissymmetrikoppling, av
strömtransformatorerna i de tre faserna.
Rena strömskydd användas för transformatorer,
varvid anslutning måste ske till
strömtransformatorer både i fas och nolla i sådana fall, då
jord-slutningsspole eller motstånd finnes ansluten i
nollpunkten. På grund av lokala överskott på
kapacitets- eller spolströmmar kunna strömskydd
normalt ej användas för högspända linjer ens om
de utgöra radiallinjer. I stället begagnas skydd
innehållande riktreläer, vilka reagera för den
aktiva nollföljdsströmmen. I bortre änden av
en radiallinje insättes rent
nollpunktsspännings-skydd. Dylikt med lång funktionstid begagnas
även för bortkoppling av matande
transformatorer vid samlingsskenefel.
Som riktreläer användas effektreläer, vilka
arbeta enligt den elektrodynamiska principen. De
matas av nollpunktsspänning och
dissymmetri-ström och reagera med ohmsk förkoppling i
spänningskretsen för aktiv nollföljdsström. Det
moment, som påverkar rörliga systemet,
innehåller emellertid även en term, som varierar med
dubbla nätfrekvensen, vilket ger upphov till
vibrationer. För att säkra god kontaktgivning har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
