Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Försäljningsingenjörens roll vid distribution av produktionsmedel, av Bertil Svedberg - Reseberättelser - Utrangering av kapitalnyttigheter, av Nils Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
produktionen, vilket har som följd, att
producentens leverantörer minska sin produktion osv. med
den kända nedåtgående konjunkturspiralen som
följd. Denna tillbakagång bör oin möjligt
motverkas. Producenten måste söka uppehålla sin
produktionskapacitet och måste i detta
understödjas av försäljaren, soin under sådana perioder får
intensifiera sitt arbete.
Till sist vill jag söka ge en karakteristik av den
svenska marknaden för industriella
produktionsmedel. Den kännetecknas i hög grad av att det
enskilda producentföretaget trots förekomsten av
ett flertal företag inom branschen kunnat skydda
sig från konkurrens genom inarbetade
varumärken och produkternas utformning och kvalitet,
vilket allt vänder sig till en konservativ kundkrets
och avser att skapa en säljande good-will.
Dessutom söker ofta försäljningsorganisationen
tillgodose kundernas olika önskningar för att på så
vis hindra andra företag att tränga in i den egna
kundkretsen. På grund av dessa båda ocli andra
företeelser har marknaden blivit trögrörlig vad
beträffar inriktningen av kundernas inköp av
olika företags produkter och på så vis har även
den tekniska utvecklingen fördröjts.
Jag vill här icke gå in på att diskutera
möjligheterna av att få ett slut på detta förhållande
vad som gäller hemmamarknaden, då en sådan
diskussion skulle bli alltför vidlyftig. Vare nog
sagt, att det visat sig synnerligen svårt att
åstadkomma kartellbildningar eller fasta
försäljningsavtal mellan de olika företagen, trots att detta
borde vara den enklaste vägen att nå fram till
standardisering och specialisering med åtföljande
möjlighet till lägre priser och snabbare
utveckling.
Skola vi emellertid kunna göra oss gällande på
exportmarknaderna, måste avtal åstadkommas,
som göra, att kostsam konkurrens undvikes och
att ett samarbete till förmån för alla parter blir
verklighet, en tanke, som i görligaste mån måste
omsättas i praktiken redan nu med hänsyn till
de exportmöjligheter, som öppna sig vid krigets
slut. De olika företagen och deras
försäljningsingenjörer måste uppodla en vilja till samarbete,
en vilja bottnande i vetskapen om att de i detta
fall klart ha gemensamma uppgifter att lösa.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek ha inkommit
följande reseberättelser, vilka äro tillgängliga för intresserade:
Björkman, Anders: Försök att hydrera lignin i
sulfit-avlut, redogörelse över forskningsverksamhet under år
1944. Stockholm 1945. 6 s., 4 fig.
Ekvall, Axel: Studier av amerikansk pappers- och
cellulosaindustri, redogörelse för vistelse i Förenta Staterna
under 1941—1943. Gävle 1944. 2 s., 3 bil.
Gemmel, Christer: Studier av fuktförhållanden i
husbyggnader, bedrivna september 1943—mars 1945. Lidingö
1945. 3 s.
Nilsson, Björn & Werthén, Hans: Elektroteknisk
forskning i Schweiz, berättelse över studieresa 4/7—16/8 1944.
28 + 20 s„ 29 fig.
Utrangering
av kapitalnyttigheter
DK 657.421.1
En grafisk metod att bestämma rätta utbytestidpunkten
för byggnadsindustrins arbetsmaskiner har angivits av
C Hellström1. Samma förfarande, i någon mån
kompletterat, har behandlats även av P Wittrock2. För samma
ändamål har vidare Y Bapp3 angivit en formel, som emellertid
är rent principiell och vars samband med den förstnämnda
metoden icke utan vidare är klart. Även B Liljeblad4. 5 har
behandlat utrangeringsfrågan.
Ett nära samband med utbytesproblemet har frågan om
den optimala användningstid för maskiner och andra
kapitalnyttigheter, som ger lägsta produktionskostnad. Dels
visar det sig nämligen, att utslaget för eller mot ett
maskinbyte beror av hur länge den nya maskinen kan
beräknas bli använd, innan den i sin tur måste utrangeras,
dels kan man uppskattningsvis beräkna rätta
användningstiden genom att undersöka hur lång tid efter ett maskinbyte
förutsättningar för ett nytt byte böra föreligga. Eljest
behandlas problemet om användningstiden mest med direkt
minimikalkyl, t.ex. av Bapp3 och Liljeblad4.5. Belativt
"mi-nimimetoden" synes dock den förstnämnda
"jämförelsemetoden" ha vissa fördelar i fråga om överskådlighet och
hanterlighet.
Förhandskännedom om en kapitalnyttighets
användningstid är därjämte av betydelse för bestämning av den
avskrivning, som skall läggas till grund för priskalkylerna
och eventuellt tillämpas även i bokföringen. Denna sida av
saken har behandlats speciellt av Liljeblad.
Om man önskar utreda de ovan angivna frågorna såväl
någorlunda konkret och med praktiskt utnyttningsbara
resultat som med god översikt över de principiella
förhållandena, är det gynnsammast att angripa utrangeringen först.
Utbyteskriteriet
För att avgöra om en maskin skall bytas omedelbart eller
användas ytterligare en tid, säg L år, har man att jämföra
kostnaderna i de båda alternativen. Undersökningen kan
avse årskostnaderna eller också utgifternas nuvärden. Det
sistnämnda har bestämda fördelar. Då endast verkliga
utlägg behöva beaktas och därtill endast kommande sådana,
eftersom nuvärdet av de redan gjorda är detsamma i båda
alternativen, slipper man, som Bapp framhåller, alla
spekulationer rörande avskrivningarnas och ränteutgifternas
rätta storlek. Om medel för anskaffningen upplånas, så
uppväges nuvärdet av räntor och amorteringar av den
inkomst, som själva lånesummans utbekommande utgör.
Naturligtvis skola de båda metodernas resultat sammanfalla,
och ett parallellt genomförande av dem ger därför
åtskilliga nyttiga anvisningar. Om det exempelvis anses minska
nuvärdesmetodens fördelar, att den måste baseras på
ovissa framtida räntefotsvärden, så visar parallellkalkylen,
att samma räntefotsantaganden erfordras vid
årskostnadsberäkning, varför osäkerheten är lika liten — eller lika
stor — som vid sistnämnda.
Nedanstående kriterium på att utbyte bör göras har
erhållits med nuvärdesjämförelse ehuru det bäst skrives som
en årskostnadsformer.
Xl — X2 + Vid — v2d >
> , I*. - «, (O + K’q^f> - (.)
* För vissa förenklingar och differenser vid den matematiska
behandlingen hänvisas till appendix 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
