Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Utrangering av kapitalnyttigheter, av Nils Helleberg - Pressmasseproduktionen i USA, av Curt Marcus - Syntes av vitamin B6, av SHl - TNC: 15. Mängd, kapacitet, last, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
manhänger med driftkostnadernas språngvisa ändring från
en T-period till nästa.
Förklaringen ligger i att funktionen ui <= t, periodiskt
upprepad mellan 0 och T, T och 2 T etc., och funktionen
us = 0 mellan 0 och T, <= T mellan T och 2T,\=2T
mellan 2 T och 3 T etc. sammansätta sig till funktionen u = t,
gällande för godtyckligt t och oberoende av T. Även
nuvärdesintegralen för u är då oberoende av T, och därför
måste i uttrycken för de båda delfunktionernas nuvärden
ingå samma funktion av T med olika tecken. I uttrycket
för totala nuvärdet uppträda b och s därför multiplicerade
med samma funktion av T och därutöver endast i termer,
som äro oberoende av T. Då b sammanhänger med en
ökning, s med en minskning av kostnaderna, förekomma i
den ekvation, som erhålles genom att nuvärdesuttryckets
derivata med avseende på T sättes t= 0 och vilken är
identisk med (10), b och s endast i kombinationen b + s.
Jämför härtill diagram 9 och 10 i den tablå över
nuvärdesintegraler, som Rapp angivit i förutnämnd uppsats
(s. 108). Det bevis för att s’t verkar som en lika stor
ökning av underhållskostnaderna, som Rapp har tidigare
i uppsatsen (s. 100), är icke fullständigt, då det hänför sig
endast till ena ledet av ekvationen för optimalt T. Tydligt
är, att likställdheten gäller endast för linjärt sjunkande av
de nya maskinernas driftkostnader. Nils Helleberg
Litteratur
1. Hellström, C: Arbetsmaskinen i byggnadsföretagets bokföring.
Tekn. T. 1941 s. V 34.
2. Wittrock, P: Utbyte av arbetsmaskiner. Nord. T. tekn. økon.
1941 s. 115.
3. Rapp, Y: Nuvärdemetoden och dess användning vid behandling
av några ekonomiska tidsproblem. Nord. T. tekn. økon. 1941 s. 93.
4. Liljeblad, R: Om avskrivning å fasta produktionsmedel. Nord.
T. tekn. økon. 1936 s. 129.
5. Liljeblad, R: Depreciation of Industrial Plant. Asea J. 1939 s. 170.
Pressmasseproduktionen i USA. Produktionen av olika
konsthartser i USA under 1944, jämförd med motsvarande
produktion under 1940, framgår av följande siffror:
Ton per månad
1940 1944
Fenol .................. .. 2 990 4 530
Karbamid och melamin.. .. 679 1 359
Acetat och butvrat....... . . 588 2 491
Etylcellulosa ............. 1 113
Polystyrol ............... 68 136
Akryl .................. 45 136
Vinyl ................... . . 589 6 976
Antalet presserier har stigit från 600 år 1941 till 1 230
år 1944, häri inberäknat presserier av olika typer (Brit.
Plast. febr. 1945). Curt Marcus
Syntes av vitamin Be. En ny syntesmetod för
vitamin Be bygger på användning av etylacetonoxalat,
CH3COCH2COCOOC2H5, en förening, som erbjuder många
intressanta syntesmöjligheter. Ammoniumderivatet
framställes först enligt Mumm och Bergell och detta bringas
sedan att reagera med cyanacetamid enligt Bardhan’s
metod (J. Chem. Soc. 1929, s. 2227) till
etyl-2-metyl-5-cyan-6-hydroxipyridin-4-karboxylat. Med ammoniak i
metanollösning erhålles amiden, som får reagera med
fos-foroxiklorid till 2-metyl-4,5-dicyan-6-hydroxipyridin.
Genom behandling med salpetersyra erhålles ett
3-nitroderi-vat, som får reagera med fosforpentaklorid till
2-metyl-3-nitro-4,5-dicyan-6-klorpyridin. Denna förening reduceras
med väte till motsvarande amin, ur vilken
2-metyl-3-amino-4,5-diaminometylpyridintrihydroklorid erhålles genom
behandling med klorväte i metanollösning. Med
natriumni-trat och klorväte erhålles sedan hydrokloriden av vitamin
Be. (US Industr. Chem. News, juli 1943.) SHl
TNC
15. Mängd, kapacitet, last
Nödvändigheten av entydiga och väldefinierade termer,
särskilt när det gäller teknisk-vetenskapliga begrepp, har
sin motpol i önskvärdheten av termer med tillräckligt
elastisk betydelse, för användning i sådana fall då närmare
precisering är onödig eller kanske till hinders. Till och med
när det är fråga om storhetsbegrepp kunna sådana
elastiska termer ibland vara värdefulla; de äro då att betrakta
som sammanfattningsnamn för ett antal var för sig
preciserade storheter. Här skola tre viktiga termer av detta slag
framläggas.
. Mängd, i betydelsen mängd av en vara, kan uttryckas
som volym, massa, antal, och även på andra sätt. Vilken
storhet som i olika fall avses får framgå av den använda
måttenheten. För vardagliga behov faller det sig naturligt
att ånge vätskemängd som volym och mängden av en fast
vara som massa eller, vid konstanta styckeegenskaper, som
antal. Måttenheten 1 kilogram, 1 kg, är ju lagenligt en
massenhet (viktenhet), men den har som bekant av
teknikerna länge tolkats som en kraftenhet, utgörande
tyngden av en kropp med massan 1 kilogram. Det har därför
också varit vanligt att uttrycka mängd som tyngd, och
detta har kunnat gå för sig emedan tyngdaccelerationens
geografiska variation ju är tämligen obetydlig. Principiellt
är emellertid kilogrammets korrekta tolkning som
massenhet det enda förnuftiga vid angivande av mängd,
eftersom en och samma materieanhopning alltid har samma
massa under det att dess tyngd bestämmes av orten.
Ett mycket vanligt fel är att begreppet mängd/tid också
kallas rätt och slätt mängd. Det korrekta namnet är
alltefter omständigheterna ström, t.ex. masström, volymström,
i ett visst fall vattenföring (se TNC 6 s. 17), eller ibland
produktion eller förbrukning osv., och man får inte
glömma bort att även måttenheten skall innehålla en tid i
nämnaren.
Kapacitet innebär förmåga att uppta, rymma, bära,
förmåga att transportera, förmåga att producera. Kapaciteten
äv exempelvis en cistern är den mängd som cisternen
rymmer, och anges då vanligen som volym eller möjligen som
vikt av visst ämne; kapaciteten av en ackumulator är den
energi eller den elmängd som denna maximalt kan uppta
och avge. I andra fall kan med kapacitet menas den största
mängd/tid som kan transporteras i ett ledningssystem eller
produceras av en industrianläggning, eller den största
effekt som kan genereras av t.ex. en maskin eller ett
kraftverk, osv. Termen kan alltså, i motsats till mängd,
användas även för storheter med tid i nämnaren, och
sammanhanget och framför allt måttenheten får visa vad som
avses. — Inom elektrotekniken användes numera ordet
kapa-citans i st.f. kapacitet för kvotstorheten elmängd/spänning
i en kondensator.
Last, belastning äro sammanfattningstermer som kunna
användas för massa eller kraft som belastar exempelvis
ett golv, ett fordon eller en konstruktion vilken som helst,
eller för den effekt som upptas eller avges av en maskin,
transformator eller annat energidon eller -anläggning. Här
liksom i fråga om ordet mängd spelar det ingen praktisk
roll om man, t.ex. i fråga om golvbelastning, med ett visst
antal kilogram menar massan eller den därav förorsakade
tyngden, men huvudintresset är nu knutet vid tyngden.
Ordet belastning kan användas även för storheterna
massa/yta och kraft/yta, och ordet last kan också ofta
förekomma i dessa betydelser, dock inte gärna för
begreppet spänning inom hållfasthetsläran. I övrigt äro last
och belastning likaberättigade termer, men last har
fördelen att vara kortast. När det gäller effekt, t.ex. från ett
kraftverk, anges lasten eller belastningen ofta i förhållande
till belastningsförmågan, kapaciteten, och kallas då t.ex.
fullast, halvlast eller uttryckes som ett procenttal. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
