Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Industriell användning av torv, av Alexander Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// juli 1945
793
Industriell användning av torv
Dipl. ingenjör Alexander Meyer, Stockholm
Bland Sveriges nationaltillgångar inta
torvmossarna utan tvivel en framskjuten plats. I torven
har landet inte endast en ofantlig källa till eget
bränsle, som oberoende av det utrikespolitiska
läget står till den svenska industrins och
folkförsörjningens disposition, utan även en kolossal
tillgång på organiskt material, som kan förädlas till
för landet — i synnerhet under avspärrningstider
— värdefulla produkter.
Det är välkänt, att torvbrytningen har att kämpa
med stora svårigheter, såväl teknisikt som
ekonomiskt, t.ex. höga anläggnings- och driftkostnader
för torvmossarna, starkt beroende av
väderleksförhållandena vid torvens torkning, hög
vattenhalt med därav följande lågt värmevärde. Allt
detta gör, att torven som bränsle stött på
ekonomiska betänkligheter och har svårt att
konkurrera med billiga utländska fossila bränslen, även
om mossarna ligga i omedelbar närhet av
förbrukningsplatsen. Skall torven dessutom
transporteras till avlägsna förbrukare, ställer den sig
ännu ogynnsammare i pris då man givetvis även
får betala frakt för den ofta höga vattenhalten i
torven. För en utvidgad användning av torv som
bränsle uppstå ytterligare svårigheter, i det att
eldstäder hos ugnar och industriångpannor måste
ändras innan man övergår från ikol och flytande
bränsle till torvdrift.
Om man på ett ekonomiskt sätt vill tillgodogöra
sig landets torvmossar, måste man frångå
inställningen, att torven enbart kan användas som
bränsle, ur vilket på ett eller annat värmetekniskt
sätt värmekalorierna nyttiggöras. Nu för tiden
har man fått helt ny inställning till torvens värde,
varvid en hel serie negativa egenskaper, som förut
gjorde torven mindervärdig som energibärare, nu
bevisat motsatsen vid betraktande av torven som
energokemiskt komplex. Detta öppnar frågan om
kompletterande användning av torv.
Trots stora svårigheter har på senare tid i
utlandet, i motsats till här i landet, en stor industri
vuxit upp med torv som råvara. Detta har
möjliggjorts därigenom att torven icke enbart
användes som bränsle utan samtidigt underkastas
en vidare förädling till en mångfald olika, för
såväl kemisk som metallurgisk industri,
värdefulla produkter. Sådana förädlingsprodukter äro
i allmänhet mindre känsliga för
transportkostnader. Det är anmärkningsvärt, att torven har
DK 662.641 : 662.73 : 665.44
vunnit erkännande inte endast inom de länder,
som sakna egna fossila bränslen, utan även bland
dem som ha tillgång till sådana. Så har t.ex. det
kol- och oljerika Ryssland skaffat sig en högt
utvecklad torvindustri, och torven intar där en
framskjuten ställning inom landets
bränsleförsörjning.
Utvecklingen av torvindustrin i utlandet under
de senaste 25 åren har gått ut på att förädla torv
genom koksning under höga temperaturer,
låg-temperaturkoksning (Schwelung) samt total
förgasning. Alla dessa processer kompletteras med
tillvaratagandet av därvid bildade betydande
mängder tjära. Företag som syssla med förädling
av torv placeras företrädesvis i närheten av
torvmossarna, varvid onödig transport av torv med
hög barlast av vatten och aska undvikes.
Vid förädlingsprocesserna erhålles högvärdig
torvkoks för mas- och martin- samt andra
industriugnar, schwelkoks för kemisk industri och
hushåll samt briketter med tillsats av tjärbeck
som bindemedel. Stora mängder fräs- och
stycke-torv användas årligen till framställning av
generator- och biandgas, som finner avsättning inom
metallurgi-, maskin-, byggnads-, glas-, keramik-,
fajans- och cementindustrin m.fl., där
arbetsprocessen innesluter värmebehandling. Den kemiska
industrin använder i stor skala schwelkoks i
pulvriserad form för generering av syntesgas i
högtrycksgeneratorer med syrgasanrikad
bläster-luft. Sådan syntesgas användes för syntes av
flytande motorbränslen och efter konvertering, då
den huvudsakligen består av väte och kväve, till
framställning av ammoniak, som vidare bearbetas
till för jordbruket värdefulla gödningsprodukter.
Vidare användes schwelkoks vid tillverkningen av
vattengas och väte, som efter särskild behandling
och rening användes vid hydrering av tjäror och
fraktioner ur dessa för flytande bränsle,
smörjoljor m.m.
Tillverkningen av torvkoks, med eller utan
tillsatser för mas- och martinugnar, förtjänar viss
uppmärksamhet. Som bekant måste metallurgisk
koks för framställning av högvärdigt tackjärn
fylla mycket höga fordringar. Sålunda fordras,
att koksen skall vara såvitt möjligt fri från
svavel, fosfor, arsenik, vatten och aska och ha viss
mekanisk hållfasthet. Den måste vidare ha en
bestämd "kemisk aktivitet", dvs. förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
