- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
795

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Industriell användning av torv, av Alexander Meyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/// juli 1945

795

normalt, bör temperaturen på blästerluften hållas
vid 150—180°, beroende på torvens vattenhalt.
Det är av intresse att lägga märke till, att de ifrån
masugnen bortgående gaserna vid torvdrift ha
ett värmevärde varierande från 1 500—1 900
cal/m3, vilket är betydligt högre än i de fall, då
masugnen arbetar på mineralikoks. I det senare
fallet ligger värmevärdet omkring 900—1 000
cal/m3. Detta kan förklaras på så sätt, att
generatorgas som bildas i masugnens nedre del
anrikas i den övre med schwelgas, som bildats ur
torven i schaktet. Gasutbytet ligger på omkring
1 500 m3/t lufttorkad torv. En intressant
jämförelse kan göras av gasutbytet mellan
masugnsdriften på torv och på mineralkoks, vilket
framgår av följande:

Totalt

värmevärde
Kcal/t
tackjärn

Gasutbyte
m3/t tackjärn

Värmevärde
cal/m3 gas

torv ........ 5 750 1 500 8 600

mineralkoks . 3 980 977 3 880

Frågan om masugnsdrift med torv som bränsle
sysselsatte särskilt livligt metallurgerna i
Ryssland. Man strävade efter att överföra
tackjärnsproduktionen till torvdrift inom de industridistrikt,
där tillgången på mineralkoks var knapp eller
industrianläggningarna lågo långt avlägset från
ikol-fyndigheterna. Detta gällde särskilt järnverken i
landets centrala delar, som äro rika på
förekomsten av högvärdig torv.

Redan år 1923 började den metallurgiska
sektionen inom Vetenskapsakademien i Ryssland att
ivrigt arbeta på detta problem. En hel rad
experiment och provdrift av större masugnar med torv
som bränsle igångsattes och resulterade i att en
del masugnar överfördes till drift med järnhaltig
torvkoks. Särskilt givande resultat uppnåddes vid
användningen av syrgasanrikad blästerluft. Det
gällde särskilt att samtidigt med masugnsdrift
erhålla en gas, som kunde användas för syntes
av ammoniak. Gasens sammansättning är i stort
sett beroende av syrgasens koncentration i
blästerluften.

Konc.
02 i [-blästerluft-]
{+bläs-
ter-
luft+}

CO

%

02

C02 H2 C,(Hm CH,

% % % %

n2

%

[-Gas-Värnie–]

{+Gas-
Värnie-+} utbyte
värde m3/
cal/m3 11 000
kg

40 44,3 0,2 12,9 11,6 1,1 3,9 26,0 2 260 1 100

49 47,5 0,15 11,4 11,7 1,0 4,9 22,3 2 440 1 000

58,5 51,0 — 13,1 14,9 0,9 4,5 16,3 2 560 930

60 52,5 — 14,5 13 1,3 5,1 13,6 2 650 880

Efter katalytisk konvertering av CO, CH4 samt
tunga kolväten med vattenånga, som sker enligt
följande formler

CO + H;20............ C02 + H3 + 10 400 cal

(22,4 Nm3)

CH4 + H20 ......... CO. + 3 H2 + 48 900 cal

(22,4 Nm3)

C n Hm + n H20 = 11 CO + (n + H.O

tvättas gasen med vatten under tryck, och
återstående gaser hålla sedan Na och H;2 i sådana
proportioner, att den direkt kan användas för syntes
av ammoniak enligt

N2+ 3 Ho = 2 Knä + 23 800 cal

För praktiskt bruk gäller, att
volymförhållandena 3 H2 : N2 böra vara ca 1,0—3,5 (NHS).

I praktiken går man vid utförande av
konvertering så till väga, att man låter gas blandad med
avvägd mängd vattenånga passera genom
kontaktmassa, som uppvärmes till 500—600° och
består av en blandning av metalloxider, bl.a. krom
och järn. Vid sådana betingelser oxideras koloxid
med vattnets syre till ikoldioxid, varvid vätgas
frigöres. En hög procenthalt av metan i gasen
försvårar konverteringen av densamma, då den vid
konvertering fordrar en högre temperatur och
närvaro av oxider av svåråtkomliga metaller i
kontaktmassan.

Som framgår av ovanstående fortgår vid
masugnsdrift med torv och syreanrikad luft i ugnen
samtidigt tre processer:
koksning av torv,
framställning av tackjärn,

framställning av syntesgas för syntes av bundet
kväve eller flytande bränsle.

Här bör nämnas, att vid användning av
syre-anrikad blästerluft förvärmningen av denna
bortfaller.

Den höga reaktionsförmågan hos schwelkoks av
torv gör den mycket lämplig som tillsats till feta
kol vid beredning av chargen för metallurgisk
koks samt för gasgenerering. En av de mest
spridda generatorer, som arbeta på avgasat

Fig. 2. Generator för
genera-torgas med rost, system
Ker-peli. 1 automat för påfyllning
av bränsle, 2 öppning för
kontroll och slaggning av
generator, 3 ångpanna, 4
hydrauliskt lås för generatorn,
5 askkniv, 6 rostsystem, 7
tilllopp för blästerluft, 8
fundament.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free