- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
796

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Industriell användning av torv, av Alexander Meyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(77

TEKNISK TIDSKRIFT

bränsle, är generatorn, fig. 2. Den består av en
järncylinder, invändigt murad med eldfast tegel.
Den nedre delen av generatorn övergår i en
ångpanna. Generatorn är utrustad med ett aggregat
för automatisk påfyllning av bränsle.
Rostsystemet vilar på en gjuten botten, som roterar på
kullager. Bränslet i generatorn ligger på rosten och
bottnen, som för med sig detta. Aska och slagg
krossas av rosten och tas bort från generatorn
med tillhjälp av särskilda anordningar. Bottnen
är fylld med vatten, vilket tillsammans med den
nedre delen av generatorn bildar ett hydrauliskt
lås. Rostsystemet möjliggör reglering av
fördelningen av blästerluft för central- och
tangential-blåsning. Detta har bestämda fördelar vid
regleringen av generatorns drift och bekämpande av
förlusten av oförbrända kol i askan.

Generatorgas, som framställes ur torvkoks, är
relativt fattig på flytande beståndsdelar. Därför
är det ibland fördelaktigt att placera generatorn
så, att man ikan distribuera varm gas direkt till
industriugnen. Därvid bortfaller nödvändigheten
av att avskilja flytande beståndsdelar. Sådan het
gas användes med fördel vid martinugnar samt
olika slag av smält- och uppvärmningsaggregat.
Ofta är det nödvändigt att transportera gasen till
relativt avlägsna delar av företaget.

För att undvika att gas vid avkylning i
gasledningarna avskiljer vatten och dammpartiklar bör
man utföra kylning av gasen i närheten av
generatorn. Detta sker genom tvättning med vatten i
särskilda absorbatorer. Därvid är det fördelaktigt
att samtliga generatorer i företaget sammanföras
i en särskild station, där ett gemensamt
konden-sationssystem utföres. Sådana stationer äro
numera vanliga företeelser inom moderna
metallurgiska, glas-, fajans- och andra industrier.

Gas, som framställes ur en sådan generator, har
följande sammansättning

v>. Gas-

COa Oa CsH, CO CH4 H2 N2 va™e" utbyte
%%%%%% % nvVkg

bränsle

6,5 0,2 0,5 23,6 2,8 13,9 52,6 1 400 1,85

Den väsentligaste delen i generatorgas, som
inverkar menligt på gasens värmevärde, är kväve. För
att förbränna 1 t kol till koldioxid erfordras 2,7 t
syrgas. Denna mängd syrgas motsvarar 10 t
kväve. Vid förbränning av 1 t kol till koloxid
vilken process huvudsakligen sker i masugnar och
gasgeneratorer, erfordras 1,34 t syrgas och 5 t
kväve. Kvävet är i detta fall en oundviklig
beståndsdel, som inte endast späder ut brännbara
gaser utan även passerar genom ugnen,
uppvärmes och bortför reaktionsvärmen till ingen nytta.

Vanligtvis kombineras företag, som syssla med
schwelung av torv och tillvaratagandet av
biprodukter, med elektriska kraft- och
värmecentraler, som använda schwelkoks i pulvriserat
tillstånd under pannor. Vid sidan av detta är schwel-

koksen också mycket lämpat för
brikettillverkning med tillsats av tjärbeck. Sådana briketter
äro begärliga för lokomotivdrift och andra
transportmedel.

Stora mängder torv genereras i generatorer med
sammanbyggda schwelretorter, varvid flytande
produkter avdestilleras i gasgeneratorernas övre
del och bortgå med generatorgasen. Efter
generatorgasens nedkylning avskiljes en värdefull
tjära i elektrofilter. Generatorgas ur lufttorkad
torv (med 20 % vattenhalt) har vanligtvis
följande sammansättning

ca» Oi> C2H4 CO CH4 H2 N2 Värmevärde Gasutbyte

% % % % % % % cal/m3 m3/kg torv

7,29 0,34 0,38 28,05 2,77 17,44 43,73 1 500—1 600 1,55

Den kan i viss mån regenereras och rekupereras
före eldningen, vilket erbjuder bestämda fördelar
ur besparingssynpunkt. Sådan gas kan användas
för att uppnå de flesta temperaturer, som äro
nödvändiga för värmeoperationer inom olika grenar
av industrin. Genom den katalytiska
ytförbrän-ningen kunna mycket höga temperaturer uppnås,
och den i och för sig värmefattiga gasen kan
därför användas vid de flesta industriella processer,
där höga temperaturer erfordras.

En modern generator, fig. 3, består av två
sammanbyggda retorter, en nedre, med en diameter
av 3—3,5 m och en övre med 2—2,5 m diameter.
Retorterna byggas av eldfast tegel, som i den
nedre delen av generatorn övergå i en
ångman-tel, som tjänstgör såsom ångformare för
vattenånga. Aggregatet är försett med en hel- eller
halvautomatisk anordning för påfyllning av
generatorn med bränsle samt helautomatiskt
slaggurtag. Det sistnämnda uppnås genom att gene-

Fig. 3.
Gasgenerator, typ AVG,
för blandad
generatorgas.

1 schwelretort,

2 [-reaktions-retort,-] {+reaktions-
retort,+} 3
aggregat för
påfyllning av bränsle
(mätanordning),
k gasuttag,
5 rost, system
Koller, 6
askkniv, 7 vattenlås,
8 fat för aska, 9 ledning för blästerluft, 10 packning, 11
mantel, 12 luckor för kontrollobservatör och slaggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0808.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free