- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
801

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 21 juli 1945 - Snabbgående motorbåtar, av Curt Borgenstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/// juli 1945

801

Snabbgående motorbåtar

Mariningenjör Curt Borgenstam, Stockholm

En båts fart bör ur hydrodynamisk synpunkt
ses mot bakgrunden av dess storlek. Jämför man
t.ex. en jagare och en racerbåt, bägge vid 40 knop,
så säger oss blotta anblicken, att racerbåten går
relativt sett fortare. Man har därför behov av ett
uttryck för den relativa farten. Ett dylikt uttryck
finner man i Froudes tal

F = v/\fL

där v är hastigheten och L en längdstorhet, vilket
t.ex. i nyssnämnda fall får ett högre värde för
racerbåten än för jagaren. Den relativa hastigheten
uttryckt genom Froudes tal hänger intimt
samman med fartygets vikt per hästkraft på sådant
sätt, att en relativt snabbare båt fordrar en lägre
vikt per hästkraft än en relativt långsammare.
Härav framgår, att behovet av en lätt kraftkälla
blir allt mer utpräglat, ju mindre farkosten är i
förhållande till farten.

Det var därför först i och med
förbränningsmotorns genombrott omkring sekelskiftet, som
man med framgång kunde nå högre farter med
små båtar, och förbränningsmotorn har alltsedan
dess hävdat sin plats på detta område.
Beträffande skrovformen var det naturligt, att det blev
erfarenheten från större snabba fartyg, som i
första hand tillämpades. Man hade funnit, att stor

Föredrag i avd. för Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den
30 oktober 1944.

Fig. 1. "Standard."

DK 532.584.4 : 629.12.072.2
629.124.82

längd och skarpa skrovformer voro gynnsamma,
och de första snabba motorbåtarna kunna därför
karakteriseras som expressångare i miniatyr. Ett
typiskt exempel från denna epok är den
amerikanska motorbåten "Standard" (fig. 1). Denna
båt hörde på sin tid till de mest segerrika och
vann bl.a. Guldpokalen 1907 i hård konkurrens.
Den var en lång, smal båt med slanka linjer samt
försedd med två stora motorer om 70 hk vardera,
vilket för den tidens begrepp var en aktningsvärd
motorstyrka.

Vid ökade hastigheter fann man, att det var
akterskeppets utformning, som vållade mest
besvär. Genom försök har man visat, att
strömningen kring en fartygskropp i huvudsak följer
vertikalerna, och därför bli dessa avgörande för
vågbildningen vid hög fart. Se vi på ett akterskepp
av konventionell form, t.ex. enligt fig. 2, och anta,
att linjen a är en vertikal i strömlinjens b plan,
så framgår, att i den punkt A, där strömlinjen
släpper skrovet, måste vattnet lämna detta med en
riktning snett uppåt, vilket resulterar i en
aktervåg med åtföljande vågmotstånd.
Släppnings-punkten A flyttas uppåt vid ökad fart, varigenom
aktern gräver ned sig, aktervågen ökar och
fartyget får kraftig omtrimning med ytterligare
motståndsökning till följd. En vidare utveckling efter
denna linje var därför icke möjlig.

Den närmaste utvägen var att ge vertikalerna i

Fig. 3. "Turbinia"s akterskepp (överst) och båten under fart.

Fig. 2. Strömning kring akterskepp av konventionell form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:08:56 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1945/0813.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free