Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 21 juli 1945 - Gasgeneratorer för fuktigt bränsle, av Harald Kyrklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// juli 1945
817
bedöma variationerna i gasens sammansättning
är det nödvändigt att ta praktisikt taget
kontinuerliga gasprov. Då mätningarna emellertid äro
alldeles enkla och snabbt utförda, kunde gasens
värmevärde utan svårighet fastställas två gånger
i minuten, vilket visat sig fullt tillräckligt.
För att få en fullt åskådlig bild av
generatorernas arbete uppritades diagram, där de vid
undersökningen uppmätta värdena,
generatorbelastningen och gasens kalorimetriska värmevärde
avsattes som funktioner av tiden. Det effektiva
värmevärdet är som bekant något lägre eller
minskat med det vid förbränningen bildade
vattnets ångbildningsvärme. Då mätningarna
emellertid utvisade, att detta belopp var relativt litet
och någorlunda lika vid alla provtagningar,
beslöts lämna detsamma utan avseende, så mycket
mera som endast relativa och icke absoluta värden
avsågos.
I fig. 7 har ett antal kurvor införts, visande huru
gasens värmevärde varierat vid användning av
olika fuktiga bränslen i monorator- och
standardgeneratorer. För belastningsvariationerna har
blott en enda kurva uppritats, enär
belastningarna vid alla försök inställdes praktiskt taget lika.
Att beakta är vidare, att gasen kan anses
kvalitativt fullt tillfredsställande om dess värmevärde
når upp till 1 150 kcal/m3.
Slutsatsen har blivit följande:
ju torrare bränsle, desto bättre gas, oberoende
av om generatorn är av standard- eller
monorator typ,
med torrt bränsle erhölls med monoratorn något
bättre gas än med standardgeneratorn,
vid användning av starkt fuktigt bränsle i
standardgeneratorn sjönk gaskvaliteten allt mera, tills
gasen blev helt obrännbar och lågan slocknade i
junkerapparaten, medan monoratorn allt
fortfarande levererade en kvalitativt
tillfredsställande gas.
Vid försöken ikonstaterades vidare, att den från
monoratorn utsugna och i yttre luften utblåsta
gasen förblev genomskinlig också vid användning
av starkt fuktig ved, medan standardgeneratorn
under likartade förhållanden levererade en
alldeles tjock dimma, utvisande att i förra fallet
överskottsvattnet urkopplats före
förgasnings-processen, men ej i det senare.
För att undersöka inverkan av
monoratorbehål-larens avkylning utfördes ett antal försök med
generatorn inomhus och utan effektiv kylning. I
fig. 8 jämföras resultaten av ett dylikt försök
med resultaten från den med avkyld behållare
arbetande generatorn. Skillnaden är
iögonenfallande: trots det att i den ikylda generatorn användes
betydligt fuktigare ved, blir den utvecklade gasen
mycket bättre. Först mot slutet av försöket då
vedförrådet hunnit torka, stiger värmevärdet
också för den okylda. Vid försöken iakttogs också,
att den utblåsta gasen blev något dimmig, då kyl-
Fig. 7. Gengasens
värmevärde vid användning av, ■
upptill ugnstorr ved (8,6 %
fukt), i mitten lufttorr ved
(29,5 % fukt), nedtill starkt
fuktig ved (ca 47 % fukt).
–––standardgenerator,
- monorator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
