Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 28 juli 1945 - Kostnaden för olika dammtyper vid olika höjd, av Tore Nilsson - Industriell fastighetstaxering 1945, av Richard Smedberg - Statens bosättningslån på Svenska Slöjdföreningens kongress, av Helge Widlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Kostnadsfördelning vid jorddamm I.
avse den prisnivå, som var rådande vid arbetena
i Stadsforsen 1937—1938. De innefatta ej
administration, domstolskostnader, markförvärv och
skadeersättningar, sociala kostnader (sjukvård,
semester, försäkring, pension etc.), ej heller
kostnad för kraft under byggnadstiden, provisoriska
byggnader och vägar, förråd etc. samt ränta
under byggnadstiden. Det tillägg, som bör göras
för dess kostnader, torde i allmänhet röra sig om
30—40 % av anläggningskostnaderna. Ej heller
ingå kostnader för fångdammar, tillägg för
vinterarbete eller kostnad för eventuella
anslutnings-murar vid jorddammarna.
p]huru man icke kan dra alltför generella
slutsatser av de här utförda kostnadskurvorna, visar
dock utredningen, att jorddammen förtjänar
särskild uppmärksamhet. Töre Nilsson
Industriell fastighetstaxering 1945 synes i regel fortgå
efter samma linjer som de allmänna fastighetstaxeringarna
1928, 1933 och 1938, dvs. varken industrins företrädare
eller taxeringsorganen äro så noga med miljonerna.
Detta gör kanske mindre i kommuner, där befolkningen
huvudsakligen utgöres av industrins personal och där det
hela jämnas ut kommunalskattevägen. Men om den
bebådade statliga engångsbeskattningen av förmögenhet
kommer till stånd, kanske upprepad efter varje allmän
fastighetstaxering, bli förhållandena allvarliga. För övrigt borde
väl noggrant avvägda fastighetsvärden vara en av
förutsättningarna för riktiga beräkningar över industrins
framställningskostnader och salupriser.
Taxeringsmyndigheterna synas alltjämt fästa för stort
avseende vid brandförsäkringarna, vilket medför
övervärdering. Försäkringarna åsyfta ju i regel nybyggnad till
dagspris och stundom även förluster för driftavbrott,
varför de icke kunna utgöra grund för fastighetstaxering.
Richard Smedberg
Statens bosättningslån på Svenska Slöjdföreningens
kongress. Slöjdföreningen höll kongress den 28 maj 1945
i Handelshögskolans aula under ordförandeskap av
professor Gregor Paulsson, sekunderad av fil. dr Åke
Stave-now. Kvällens diskussionsämne var frågan om statens
bo-sättningslåneverksamhet.
Statsrådet Erlander framhöll i sitt mycket intressanta
inledningsanförande, att låneverksamheten började år 1937
och att man under åren 1943—1944 utlämnade omkring
14 000 lån. Då man i år hoppas att komma upp i 50 000
lån, innebär detta, att cirka 25 % av alla i landet ingångna
äktenskap bildas genom användande av Statens
bosättningslån.
Att lånen, till vilka fordras varken realsäkerhet eller
borgen, skötas väl och återbetalas ordentligt av
vederbörande låntagare framgår med önskvärd tydlighet av att
Riksbanken av 219 000 utlämnade lån hos K. M:t begärt att
få avskriva endast 400.
Statsrådet framhöll vidare, att man för närvarande
överväger att reformera låneverksamheten, bl.a. genom att höja
det nuvarande maximibeloppet 1 250 kr. till ett högre
belopp, eventuellt 2 000 kr., ävensom att frångå nuvarande
avbetalningssystem och övergå till subvention i någon form.
Man har även diskuterat möjligheten av, att lånet skulle
avskrivas med viss del för varje barn, som den låntagande
begåvas med. Det är också självklart, att ju större
familjen blir, desto svårare blir det för familjefadern att
göra avbetalningar på lånet.
Det är främst industriarbetarna, som begagna sig av
bosättningslån. Skulle nu förslaget, att avskriva lånet med
viss del för varje barn, gå igenom, skulle sålunda en viss
befolkningsgrupp erhålla ett barnbidrag genom denna
åtgärd. Riktigare vore väl då att medge en avskrivning av
lånebeloppet, om noggrann undersökning ger vid handen, att
återbetalning skulle vålla familjen allvarlig ekonomisk misär.
Den viktigaste frågan är, hur man skall kunna skaffa
trivsamma hem utan alltför stor ekonomisk belastning. Man
måste försöka att inverka på konsumtionsvalet. I Finland
har man börjat använda sig av naturaprincipen, dvs. att
utlämna möbler och husgeråd mot lånehandling.
Man får nog akta sig för att utsträcka sitt förmynderskap
in på områden, där varje människa bör få handla
individuellt. Det gäller således att på ett effektivt sätt ge de
lånesökande goda råd vid inköp av möbler och
bosättningsartiklar. Man kan då bl.a. välja på propaganda genom
tidningar, broschyrer, radio och film samt genom
konsulenter, vilka personligen kunna inverka på vederbörandes
val av föremål.
För närvarande är ett efterkrigsförslag under
utarbetande, vilket går ut på, att staten hos någon fabrikant, med
vilken staten kan träffa avtal om vissa bestämda varor,
beställer dessa i sådan mängd, att priserna tvingas ned.
Detta bevisar ju, framhöll statsrådet Erlander till slut, att
staten ej står ointresserad och tittar på, hur lånen
användas. Svårigheten ligger dock däri, att statens visade
intresse ej får inge någon vantrivsel.
Under diskussionen påpekade redaktör Gotthard
Johansson, att frågan om boendet är viktigare, än man i många
fall förstår. Någon har sagt, att bostadens största fiende är
möbelhandlarna. Bostadsfrågan kan ej lösas, om man
bortser från bohaget. En stor svårighet vid möbelköp ligger
däri, att emedan bostäderna äro olika, kunna möblerna se
mycket trevliga ut i den bostad, som de köpts till, men
utgöra rena skräckmöbleringen i en annan bostad. Fru
Mattis Hörlén påpekade det viktiga i att pränta i barnen,
att det inte är en modesak att bo och att de lära
stilkänsla. Många förordade upplysningsverksamhet genom
konsulenter runt om i landet.
Härtill framhöll statsrådet Erlander, att man får skylla
sig själv, om man vantrivs med vad man köper för
bosättningslånet, men om idén med konsulenter går igenom,
komma låntagarna med all säkerhet att skylla på
konsulenterna, om de inte trivas med tillvaron. Helge Widlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
