Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 28 juli 1945 - Synpunkter på teorier för isbildning i älvar, av Gunnar Nybrant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// juli 1945
847
Fig. 3. Sammansatt fördelningsdiagram för Ai 50. Fig. 4. Sammansatt fördelningsdiagram för A± i= 100.
relser, sekundärströmningar. Dock spelar den
tur-bulenta blandningen den största rollen.
I en älv på vintern kan man även iaktta denna
effekt. Omväxla sträckor med relativt lugnt
framflytande vatten med sträckor med starkt
virvlande vatten, kan man vid kallt väder iaktta, huru
på de lugna sträckorna ytan fylles med tät sörpa,
som kan täcka större delen av vattenytan. Om
denna sträcka följes av en sträcka med stor
vattenhastighet och virvelbildning, kommer sörpan i
ytan att starkt avta, eftersom en stor del av den
suges ned i djupet på grund av ovan beskrivna
effekt.
Vi se alltså av det ovanstående, att den
turbu-lenta rörelsen åstadkommer en i vertikal led mot
bottnen riktad sugning, som i hög grad kan bidra
till bottenisbildning och detta särskilt i samband
med underkylningar, som t.o.m. kunna vara så
små, att de ej kunna bestämmas med en vanlig
termometer. Jag har även iakttagit fall av
botten-is, där det kan ifrågasättas, om över huvud taget
underkylning har varit verksam. Dessa fall ha
uppträtt på ställen av en älv, där älvbottnen varit
täckt av stenar med spetsiga kanter (vilket är
relativt sällsynt) och detta särskilt i närheten av
stränderna. Bottenisen har i detta fall mycket lös
struktur och synes blott bestå av sammangyttrade
iskristaller, vilka med en stör lätt kunna stötas
loss och därefter omedelbart flyta upp. Denna
bottenisform synes dock vara mindre allmän.
Iskristallens successiva tillväxt medför en ökad
stighastighet, varför kristallen successivt passerar
genom nya fördelningkurvor, vilket har till följd,
att bottenkoncentrationen minskar och
ytkoncen-trationen ökar. Iskristallerna kunna, då de
sammanstöta, genom återfrysning bilda en ny
kristall, som dock har oregelbunden form. Stig-
hastigheten ökar emellertid även hos denna nya
kristallform, varför även i detta fall
bottenkoncentrationen avtar och ytkoncentrationen ökar.
Då koncentrationen i de övre lagren ökar, växer
emellertid tendensen för två kristaller att
sammanstöta och häfta fast mer eller mindre starkt
vid varandra. På så sätt koncentreras
iskristallerna successivt mer och mer till ytskikten.
Iskristallerna förena sig här till större och större
anhopningar. Dessa anhopningar ikunna i ytan
sam-manfrysa till relativt fasta klumpar och t.o.m.
till verkliga isblock. En icke oväsentlig del av
drivisen uppbygges av sådana isblock. Dessa äro
ogenomskinliga och kännetecknas av sin vita
färg, såvida icke lossnad bottenis frusit in i
blocket och därigenom givit detta ett relativt mörkt
och smutsigt utseende. Blott i forssträckor kunna
iskristallklumparna åtminstone delvis slitas
sönder, varigenom på grund av den ökade
turbulensen iskristaller åter sugas ned i vattenmassan.
Den i ytan flytande sörpan spelar en viktig roll
för en älvs värmebalans, därigenom att den fria
vattenytan, genom vilken de ojämförligt största
värmeförlusterna utåt ske, i hög grad avtar, ja,
kan t.o.m. minskas till 1]s—1J4 av den totala ytan.
Naturen strävar alltså att åstadkomma en
jämvikt. I samma riktning verkar även en annan
företeelse, nämligen de övre vattenlagrens
turbulensförhållanden. Turbulensens tre
komposanter stå, såsom mätningar visat, i direkt proportion
till varandra. Vid anhopning av sörpa i ytan
minskas givetvis de tvenne ytkomposanterna,
varigenom även den tredje vertikala komposanten
minskas. Även denna effekt verkar i sådan
riktning, att iskristallerna hopas i ytan. Dessutom
kommer värmeutbytet mellan ytan och det inre
av vätskan att avta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
