Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 4 augusti 1945 - Institutionen för teleteknik och elektronik vid Chalmers Tekniska Högskola, av Olof Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Kristallstyrd mottagare med en Brown skrivande
galvanometer i försöksstationen för automatisk registrering
av transatlantiska radiosignalers styrka.
Naturligtvis spela fältförsök av olika slag en
betydande roll i den radiotekniska
forskningsverksamheten. Med understöd från Knut och
Alice Wallenbergs Stiftelse byggdes därför redan
hösten 1942 en teleteknisk försöksstation i Stora
Askim, ca 1 mil söder om Göteborg. Fig. 6 visar
kommunikationsförsök med radiovågor av 24 cm
våglängd i Askim. Sändaren, med en paraboloid
som reflektor, är monterad i ett vridbart stativ 2,
vars elevation lätt kan ändras*. Även
mottagarestationen 4 är utförd på detta sätt.
Sändareantennen, som är ca 12 cm lång, skyddas av skivan 3.
På mottagarestativets övre hylla befinner sig en
blandningsdetektor med tillhörande
bredbandför-stärkare 5. Bägge stationerna äro dessutom
utrustade med särskilda radiotelefoner för snabb
ordergivning under försöken.
Försöksstationen har genom tillmötesgående av
Telegrafverket fått direkt telefonförbindelse med
institutionen vid Storgatan. Denna station är även
utrustad för jonosfär-, fältstyrke- och
polarisationsmätningar. Fig. 7 visar själva
försöksstationen. I fonden synes centralmasten 2 med lång-
* Reflektorn och stativet ha konstruerats av docent E Ingelstam.
vågsantenner för jonosfärmätningar, 3 är en
halv-vågsantenn för registrering av nordamerikanska
rundradiosignaler i 19 m bandet och 4 två
vertikala, mot varandra vinkelräta ramantenner för
undersökning av polarisationstillståndet hos
radioekon från jonosfären. Den från
jonosfärsändaren vertikalt utsända horisontalpolariserade
vågen delar under gången genom jonosfären upp
sig i två elliptiskt polariserade komponenter med
motsatta rotationsriktningar, de ordinära och
extraordinära komponenterna. Jonosfärens
transmissionsegenskaper äro ofta rätt olika för de båda
komponenterna. Det är därför av såväl praktiskt
som teoretiskt intresse att undersöka proportionen
mellan dessa komponenter för nedkommande
radiovågor. Med de korsade ramantennerna och
en mellan dessa och den ordinarie
mottagareutrustningen inkopplad särskild förförstärkare, en
polarisationsväljare, kunna dessa
vågkomponenter skiljas åt. Genom en kontinuerlig
registrering av transatlantiska radiosignaler kunna
värdefulla upplysningar erhållas om de dagliga
jonisationsvariationerna i den lägre jonosfären.
Dessa sammanhänga intimt med de dagliga
variationerna i det jordmagnetiska fältet. Vid
försöksstationen finns en kristallstyrd mottagare, 2 i fig.
8, med en skrivande galvanometer 3 särskilt för
detta ändamål. Till- och frånslagning sker med
ett tidur, vars inställning ändras med årstiden.
Som komplement till fältstationen i Stora Askim
anskaffade institutionen våren 1945 en
specialbyggd fältvagn, fig. 9. Denna vagn är avsedd
såväl för jonosfär- och fältstyrkemätningar som
för ultrakort- och mikrovågundersökningar.
Vagnen är försedd med en 14 m lång fäll- och
demon-terbar stålmast, vid vilken ett stort antal antenner
kan fästas. Inne i vagnen finns plats för stativ
till tre 0,5 kW sändare. Dessutom finnas där en
mottagare- och oscillografbänk, en
framkallnings-bänk med tank och avlopp, en arbetsbänk och en
brits. Under vagnen är monterad en trumma med
Fig. 9. Institutionens nya fältvagn för
jonosfärundersökningar och vågutbredningsförsök; vagnen har kullager,
gummihjul och mjuka fjädrar.
Fig. 10. Schema över fast
pumpstation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
