Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Tillverkning av fotografiska emulsioner, av Georg Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1945
883
Tvättning
Den efter utfällning och digerering erhållna
ljuskänsliga emulsionen kan ofta direkt gjutas på
lämpligt underlag. En del emulsioner, framför
allt klorsilveremulsioner, gjutas också nu, sedan
de försatts med gelatin för korrigering av
viskositeten eller vatten i samma syfte, och sedan de
försatts med vätmedel för likformig gjutning,
härdningsmedel etc. Man fann snart, att
känsligheten ytterligare kunde stegras åtminstone för
vissa emulsionstyper, om överskottet av salter
avlägsnades. Emulsionen kyldes ner och fick stelna
i kylskåp. Den stelnade gelatinkakan pressades
till små bitar, "nudlar", och dessa tvättades i
rinnande eller ombytt kallt vatten. Man kunde
också centrifugera av kristallkornen och sedan
dispergera dem på nytt i färskt gelatin. Det är
t.o.m. möjligt att fälla bromsilver utan
bindemedel alls och sedan efter tvättning med hjälp av
litet bromkalium eller ammoniak dispergera
fällningen i färskt gelatin, peptisationsemulsioner24,
eller också dispergera den med piezo-elektriskt
alstrade ultrakorta ljudvågor25.
Tvättningen är en komplicerad procedur. Den
avser först och främst att avlägsna
omsättningsprodukterna vid utfällningen såsom alkalinitrat
och ev. också ammoniak. Den avser samtidigt att
avlägsna överskott av bromsalter, som alltid
finnas vid utfällningen. Tvättningen påminner i
flera avseenden om dialys, där gelatinnudeln är
dialyssäcken nedsänkt i vatten. Gelatinet är
samtidigt det semipermeabla membranet. Vid
tvättningen sker därför utvandring av olika joner
olika hastigt beroende på det vatten, vari
tvättningen sker. Likaså sker utbyte av joner, varvid
gelatinet tjänstgör som jonbytare, ett slags zeolit.
Katjonbyte
H-gelatin + NaOH ,= Na-gelatin + H20
Naa-gelatin -f CaS04 — Ca-gelatin + Na^SOi
Ca-gelatin + 2 HCl ,= H2-gelatin + CaCls
Anjonbyte
OH-gelatin + HCl t= Cl-gelatin + H20
Cls-gelatin + NasS04 S04-gelatin + 2 NaCl
SOå-gelatin + 2 NaOH = (OH)s-gelatin + NaaS04
Eftermogning
Den efter tvättningen i emulsionen kvarvarande
bromidmängden är av stor betydelse och
bestämmer den hastighet, varmed den efter tvättningen
följande "eftermogningen" sker. De vanliga
analytiska metoderna att bestämma halten bromid
efter uttvättning äro mycket omständliga och
osäkra; vid titrering stör t.ex. emulsionens gula
egenfärg. Dessutom verkar gelatinets och vattnets
halt av klorider störande mot slutet av
tvättningen.
Den efter tvättningen ånyo smälta emulsionen
sammansättes sålunda av två faser: de
suspenderade silverhalogenidkristallerna och
gelatinlösningen med dess spår av lösta salter. Överskotts-
bromiden finns i emulsionen dels adsorberad vid
kristallytan, dels löst i den flytande fasen —
emulsionens serum.
Den av kristallerna adsorberade bromiden hålles
utomordentligt starkt bunden och kan inte
avlägsnas enbart genom tvättning. Vid
eftermogningen, som sker vid något förhöjd temperatur,
vandrar en liten del av bromiden ut i serum.
Därför finner man i emulsionen under
eftermogningen en långsamt stigande bromid jonkoncentration,
som lämpligen följes potentiometriskt med
silverelektrod eller konduktometriskt. Mängden sålunda
frigjord bromid är mycket liten; en större mängd
frigöres först om man kokar emulsionen, men inte
ens efter dagslång kokning har all bromid
frigjorts. Enda metoden att bestämma
kornbro-miden är därför att fullständigt förstöra kornet
och därmed naturligtvis också den ljuskänsliga
emulsionen. Kornbromiden kan utgöra 5—10 %
av den av silvret bundna bromiden och förefaller
att vara inbyggd i kristallgittret. Vilken betydelse
denna bromid har, har ej varit föremål för mera
ingående studier. Den före tvättningen och
eftermogningen erhållna kornstorleksfördelningen
förändras ej under eftermogningen och någon
korntillväxt sker ej heller.
Den i serum lösta bromiden, som vid
tvättningens början är rätt koncentrerad, sjunker under
tvättningsprocessens gång till 2—100 mg KBr/l.
Betydelsen av denna bromid är mera påtaglig;
den bestämmer i huvudsak eftermogningens
hastighet. Man finner nästan alltid, när en
emulsion förhåller sig onormalt vid eftermogningen,
att bromidhalten varit för hög eller för låg.
Emulsioner, som tvättats särskilt länge och effektivt,
uppvisa extremt låg bromidhalt. Vid
eftermogning vinna de raskt i tröskelkänslighet men ha
dålig hållbarhet vid lagring, i synnerhet om de
ej försättas med bromkalium före gjutningen, då
hållbarheten väsentligt förbättras. Ofullständigt
tvättade emulsioner ha en hög bromidhalt. Deras
känslighet ökar långsamt under eftermogningen
och ibland är det omöjligt att få upp normal
känslighet utan att samtidigt få
framkallnings-slöja. Tillsats av extra bromkalium före
gjutningen är utan inverkan på hållbarheten.
En förutsättning för eftermogningsprocessens
gynnsamma förlopp är alltså lagom mängd fria
bromsalter i emulsionen. Studerar man
eftermogningens kinetik närmare finner man, att
eftermogningen i stort motsvarar
framkallningsför-loppet. Det är gradationen, som växer med
efter-mogningstiden ungefär så som gradationen växer
under framkallningen. Fig. 5 visar en kurvskara
med svärtningskurvor uppmätta vid olika
tidpunkter av eftermogningen (1—4). Man ser här
liksom tidigare vid framkallningen, att
tröskel-känsligheten synes växa hela tiden till ett bestämt
värde, då eftermogningen avbrytes. Men man
observerar också, att den raka delen av varje kurva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
