- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
887

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Vertikal skivbrytning, av John Hedlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 augusti 1945

887

detta gjorde, att om isolering saknades eller var
dålig på ett par punkter, där ledningstråden låg
an mot malmen, en avsevärd del av strömmen
tog vägen genom malmen förbi de tändare, som
voro inkopplade mellan dessa bägge punkter,
vilket i sin tur resulterade i att dessa tändare ej
detonerade. Risken för att erhålla dolor på detta
sätt blev större, ju flera tändare som voro
inkopplade i serie i en slinga. Genom att ej koppla
mer än 20 tändare i varje serie och tillse, att
antalet tändare var lika stort i varje, eventuellt
genom att inkoppla lösa tändare, erhöllos ej
några dolor vid de fortsatta sprängningarna av
storsalvorna.

Salvornas storlek framgår även av tabell 1.
Sprängämnet har till ca 75 % bestått av Nitrolit
och till ca 25 % av 35 %-ig B-dynamit.
Sprängämnesåtgång och berglossning framgå av
tabell 2.

Tabell 2. Sprängämnesdtgång och berglossning.

i [-Sprängämne/-] {+Spräng- ämne/+} berg kg/t Berg/sprängämne t/kg m3/kg
Enbart egentlig brytning. 0,043 23,10 4,9
Enbart skutskjutning ... 0,021 — —
Enbart ficktappning .... 0,006 — —
Enbart tillredning ...... 0,034 — —
Brytning och skutskjut-
ning .................. 0,065 15,44 3,3
Brytning, skutskjutning
och tillredning......... 0,092 10,80 2,3
Brytning, skutskjutning,
tillredning och ficktapp-
ning ................. 0,098 10,18 —

Sedan storsalvan gått, vidtog på nytt
utspräng-ningen av hyllorna för ansättning av borrhålen
till nästa skivsprängning.

Upplastning

Oberoende av de olika faserna i brytningen
upplastades det skjutna berget på 200 m nivån.
Skuten, som helt naturligt måste bli ganska stora,
uppborrades och sönderskötos på
utlastnings-nivån, där de voro lätt åtkomliga. Genom
upptagande av flera tappningsöppningar allt
eftersom sprängningen förflyttades bakåt kunde
lastningsarbetet pågå obehindrat av skutborrningen.
Berget kastades ju vid sprängningen långt fram i
den utbrutna delen även sedan brytningen
kommit långt bakåt, varför möjlighet hela tiden
förelåg för upplastning på flera angreppspunkter.

Vid maskinlastningen, som varit 100 %-ig, har
hela tiden använts Atlas Diesels pneumatiska
lastningsmaskin typ LM 40 och därvid ha mycket
goda resultat uppnåtts, vilket framgår av tabell 6.
Större delen av tiden ha två man varit
sysselsatta med lastningen och därvid haft tillgång till
var sin maskin. Varje man har alltså lastat för
sig. en organisation, som enligt min erfarenhet

utan tvekan ger den bästa effekten. Lastaren har
ensam utfört alla med lastningen
sammanhängande arbeten, såsom lastning, avfrakt av tunna
till det ca 25 m från lastningsplatsen belägna
tömningsschaktet, tömning och återföring av
tunnan. Tunnvagnen har varit av den gängse ovala
typen, med last upp till 2,0—2,5 t, och tömningen
har ägt rum med tillhjälp av vanlig stjälpapparat,
eller stjälpsugga. Lastaren har i någon
utsträckning slagit skut, men skutborrning och
skutskjut-ning ha ombesörjts av borrarpersonalen.

Då lastningsplatserna ha varit av mer permanent
karaktär, ha skenor med 80 mm höjd kommit till
användning. Till förhindrande av tidsödande
urspårningar av maskinen har närmast spåret invid
lastningsplatsen inlagts plank och mellan
skenorna inlagts plåt.

Tidsfördelning, effekter och kostnader

Tillredning påbörjades, som nämnts, år 1939
Från och med juni 1942 till och med april 1944
har den egentliga brytningen ägt rum. 50 m
schaktsänkning och 50 m stigort ha drivits. Ca
200 m fältort ha drivits i malm.

Efter tillredningsarbetets slut har arbetet varit
uppdelat i två ackord. Det ena har omfattat allt
arbete vid brytningen inklusive all skutskjutning.
Det andra ackordet har omfattat upplastningen
av det brutna berget.

Från etagen ha vid den egentliga brytningen
sprängts och upplastats 86 836 t malmhaltigt berg.

Tiden för de olika arbetsoperationerna, som
utförts av borrarna, framgår av tabell 3 och i
tabell 4 har allt arbete inom etagen medtagits och
tidfördelats. I tabell 2 har redan effekten per kg
sprängämnen angivits. Berglossningen har där

Tabell 3. Tidsfördelning av borrarnas arbete.

%

!–

Uppskjutning av hyllor................................27,5

Skutskjutning ................................................33,0

Borrning av skivhål........................................19,5

Bergdragning ..................................................17,0

Laddning och sprängning............................1,2

Diverse ............................................................1,8

100,0

Tabell 4. Tidsfördelning av allt arbete.

%


Stigort och sänke, inkl. upplastning.... 13,0

Horisontalorter ..............................................14,5

Uppskjutning av hyllor..................................13,5

Skutskjutning..................................................16,0

Borrning av skivhål........................................9,5

Bergdragning ..................................................8,0

Laddning och sprängning i brytningen. . . 0,7

Upplastning och avfrakt................................24,0

Diverse ............................................................0,8

100,0

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0899.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free