Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Vertikal skivbrytning, av John Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1945
889
En timmesförtjänst av 1,80 kr. skulle motsvara
en ackordslön av 35 öre/t. Häri inkluderas en
sprängämneskostnad av 11,7 öre/kg.
Maskinlastningsackord och maskinlastningseffekt
För upplastningen med Atlas Diesels LM 40,
omfattande de arbeten, som tidigare anförts, har
en ersättning utgått med 72,5 öre/h + 7 öre/t.
Tabell 7. Effekter och timförtjänster vid maskinlastning.
Lasttid h [-Maskinlastningseffekt-] {+Maskinlastnings- effekt+} t t/h t/7,5 h Förtjänst exkl. rörligt tillägg kr/h
1942 ..*..... 1 541 26 059 16,91 126,8 1,91
1943 ....... 2 984 56 663 18,99 142,4 2,05
1 1944 ....... 532 10 418 19,60 147,0 2,10
Summa och medeltal 5 057 93 140 18,42 138,2 2,01
Den i tabell 7 angivna bergmängden innehåller
del av upplastning från kraterbrutet berg. Som
synes har effekten stegrats undan för undan.
Högsta genomsnitt per månad visar november
1943 med 22,92 t/h. Dagstoppen ligger vid 210
t/8,0 h. Till de synnerligen goda resultaten har
givetvis malmens höga specifika vikt bidragit,
ävenså att lastarna hört till de skickligare.
Lastningskostnad
Då bolagets statistik över maskinkostnaderna är
upprättad för bolagets samtliga ca 25 maskiner
gemensamt, är det ej möjligt att få denna
kostnad för just de maskiner, som använts vid den
vertikala skivbrytningen, för sig. Här måste
därför genomsnittskostnaden för ifrågavarande
tidsrymd insättas. Tabell 8 änger de skilda
kostnaderna. Arbetslönerna exkludera rörligt tillägg.
Tabell 8. Maskinlastningskostnad.
Direkt
arbetslön öre/t Luft öre/t [-Material-] {+Mate- rial+} öre/t [-Reparationer-] {+Repara- tioner+} öre/t [-Amortering-] {+Amorte- ring+} och ränta öre/t Summa öre/t
1942 ... 11,3 7,8 0,5 12.9 9,1 44,6
1943 ... 10,8 9,7 0,6 16,1 10,2 47,4
1944 ... 10,7 10,0 0,8 16,7 12,8 51,0
Medeltal 10,8 9,2 0,6 15,2 10,6 46,4
Utgår man från en timförtjänst av 1,80 kr., och
att de sociala kostnaderna uppgå till 53 öre/h*,
samt att effekten vid magasinstappning, vilken
väl ligger närmast till som billigaste
jämförelseobjekt, ligger vid ca 50 % av
maskinlastnings-effekten, skulle maskinlastningskostnaden kunna
reduceras till följande:
direkt arbetslön sänkes till 9,8 öre/t,
Se "Skoplastning under jord." Jernkont." Ann. 127 (1943) s. 1—33.
besparingen i sociala kostnader gentemot
magasintappning är 2,9 öre/t,
reducerad kostnad är 42,5 öre/t.
Då de maskindelar, som äro utsatta för den
största slitningen, oavlåtligen ersättas, och
kostnaderna härför ingå i reparationskostnaderna,
torde man ha all anledning förmoda, att
maskinernas livslängd blir avsevärt längre än vad
som beräknats i amorteringsplanen. Härigenom
sänkes amorteringskostnaden per ton berg,
varför en sammanlagd kostnad av högst 37 öre/t är
den mest sannolika vid här skildrade lastning.
Total brytningskostnad
Vid denna vertikala skivbrytning skulle man
alltså komma fram till följande kostnad:
öre/t
Brytningkostnad (brytningsackordet)............... 35
Lastningskostnad (all kostnad vid maskinlastning) 37
Summa 72
Tillredningskostnaden, bortsett från de
kostnader, som ej tillhöra drivningsackordet,
utgjorde för denna etage 18 öre/t.
Vid betraktande av här angivna kostnader
måste alltså hänsyn tas till frånvaron av "övriga
kostnader". I brytning och tillredning finnas
sålunda ej medtagna luft- och
borrvässningskost-nader, ej heller några som helst allmänna
kostnader. Siffrorna vilja tjäna endast som
jämförelse- och underlagskostnader vid ackordssättning.
Brytningsmetodens fördelar
Där den vertikala skivbrytningen kan komma
till användning, medför den enligt min mening
följande fördelar:
malmen kan tas ut direkt,
magasineringskostnader undvikas,
även oregelbundna malmer kunna med fördel
brytas,
det malmhaltiga berget kan hållas
förhållandevis rent från inblandat gråberg,
personalbesparing,
låg brytningskostnad,
säkerhet (olycksfallsfrekvensen har varit
mycket låg).
Den här relaterade brytningen har på så sätt
varit gynnsam för upplastning på tappningsnivån
med skoplastningsmaskin, i det malmens form
på denna etage varit sådan, att den medfört en
lämplig ansamling mot upplastningsnivån.
Malmen har varit trattformigt utbildad nedåt.
Genom instick till liggväggen har från en ort i
malmen hela det brutna berget lätt kunna tas ut.
Med stöd av de erfarenheter, som vunnits vid
brytningen av Ickorrgruvemalmen vill jag till
sist framlägga en skiss, fig. 4, för brytning av
en ca 20 m bred malm genom vertikal
skivbrytning, där upplastningen sker med
skop-lastmaskin. Skillnaden mellan upplastning med
tillhjälp av skrapa och med skoplastmaskin lig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
