Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Arbetet på en stor daglig tidning, av Archim Skjöldebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 augusti 1945
901
Det brukar dessutom bli kraftiga toppar vid varje
månadsskifte.
Tidningarnas telefonannonsavdelningar ha på
senare år blivit allt mer anlitade. Det är mest de
klassificerade eftertextannonserna, som komma
denna väg. På den tidning, som har största
antalet av dessa, tas det emot i medeltal 1 100
annonser om dagen per telefon, och det högsta
antalet har tills dato varit ca 1 700. De flesta,
som ringa in annonser, äro ofta återkommande
kunder, som precis veta hur de vilja ha sina
annonser så att långa resonemang bli överflödiga.
Avdelningen har varje vardag en mycket
markerad toppbelastning på eftermiddagen, då det
vanligen tas in omkring 550 annonser mellan
kl. 17 och 18, vilket betyder en annons varannan
minut per mottagare.
Annonsmanuskripten gå med minsta möjliga
dröjsmål till sätteriet men passera på vägen dit
annonsikontrollen, som gör en uppsortering efter
olika annonstyper för att underlätta faktorernas
utdelning till olika utrustade sättmaskiner och till
handsätteriet. Annonser under ett tjugotal olika
rubriker passera dessutom alltid en censor — en
högre tjänsteman på annonsavdelningen — som
gör sitt bästa för att hålla oanständigheter och
affärsskoj borta från annonsspalterna.
Annonskontrollen behandlar tidigt på morgonen varje
dags nummer och ser efter att beställda annonser
verkligen kommit in, markerar sådana som
oförändrade skola in på nytt, ser efter att vissa
viktiga detaljer som telefonnummer etc. varit
riktiga och diskuterar med kunden lämpligaste
åtgärder om något fel förekommit etc.
Sättning och ombrytning
Allt material som skall in i tidningen samlas i
sätteriet, textmanuskripten gå till
överombryta-ren för texten och annonsmanuskripten till
faktorerna och fördelas på sättmaskiner och
hand-sättare. Bilderna komma till sätteriet i form av
färdiga zinkklichéer. Fig. 3 visar en plan av ett
stort modernt tidningssätteri.
Av satsen är all text och en hel del av
textrubrikerna satta på maskin. De klassificerade
småannonserna kunna också till mycket stor del
maskinsättas och även i de stora annonserna på
textsidorna sätter man en hel del på maskin. De
kompletteras sedan i handsätteriet med sats och
klichéer och få där sin slutliga form. För hand
sättas även de större textrubrikerna samt
löpsedlarna.
Korrekturet, som på natten har 10—12 man i
arbete, tar snarast möjligt hand om
avdragen av den färdiga satsen och bör helst ligga
hack i häl efter sätteriet. Korrigeringen i
sätteriet, som vad maskinsatsen beträffar sker genom
helomsättning och utbyte av alla rader i vilka
fel förekomma, göres omedelbart sedan
avdragen kommit ut från korrekturet, så att man får
definitivt färdig sats. Så långt det finns tid
därtill läses revider, det vill säga korrekturet
granskar även ett avdrag av den korrigerade satsen
för att se att rättelserna äro ordentligt gjorda.
På kvällstidningar, där brådskan är ännu större,
medhinnes ej detta, och det händer inte så sällan
att alldeles okorrigerad sats måste tas in i
tidningen.
Sammanförandet av satsen till hela sidor ledes
av överombrytaren i samarbete med
redaktionen. Han har skriftlig order från annonschefen
var de större annonserna skola placeras, och den
ordning i vilken de olika kategorierna text skola
stå är bestämd av redaktionen för lång tid i
taget. Detaljerade instruktioner för varje dag får
han från redaktionen bara för första sidan, som
andre redaktören ritar upp i detalj, innan han
går på kvällen. Mot slutet komma
nattredaktören och utrikestelegramredaktören ned och
hjälpa till med att lösa eventuella svårigheter med
första sidan och utlandssidorna. Det måste
alltid sättas så mycket, att det räcker att fylla
tidningen, och då det ej exaikt kan räknas ut hur
mycket detta är, tar man till en smula på säkra
sidan, dvs. det blir sats över. Medarbetaren
avgör då vad som skall tas och vad som skall ratas,
för att det skall gå jämnt ihop, när de sista
sidorna för natten göras klara.
Omkring kl. 23.30 får man den första "formen"
klar och detta är vanligen tidningens näst sista
sida. Sedan dugga sidorna med mellanrum på
5—10 min. Det blir vanligen en glugg på ca 20
min i mitten på sista timmen, varefter sidorna
komma mycket tätt, ända upp till tio på 10 min
med den sista omkring kl. 2.
Stereotypering
De stora dagstidningarna använda
undantagslöst rotationstryckning, som är den enda
tryckmetod som ger den erforderliga produktionen.
Man trycker då ej från satsen utan från
halvcylindrar på vilkas yta finns en trogen avbildning
Fig. 4.
Hydraulisk prägel för
matrisprägling
från satsen;
arbetstryck
200—W0 t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
