Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Hydraulisk kraftöverföring system Lysholm—Smith, i motorfordon, av Per Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Hydraulisk växel med direkt drift för anslutning
till 150 hk motor vid 1 800 rjm.
digt, att hydrauliska växeln förlägges separat
skild från motorn och driven från denna med
kardanaxel.
I en motorvagn eller ett motorlok måste den
hydrauliska växeln kompletteras med en
om-kastbar kuggväxel, som möjliggör körning i båda
riktningarna. Denna fram- och backväxel kan
sammanbyggas med hydrauliska växeln såsom
alternativ 2 i fig. 11, men ofta är det lämpligare
att kombinera fram- och backväxeln med den
koniska växeln på drivhjulsaxeln såsom är tänkt
i alternativ 1 och A. Den koniska växeln kan
förses med två på axeln frigående koniska kugghjul,
ett för vardera färdriktningen. Med en mellan
kugghjulen förskjutbar tandkoppling kopplas
önskat kugghjul till drivhjulsaxeln. Fram- och
backväxeln kan även anordnas separat som en
växellåda för sig mellan den hydrauliska växeln
och drivhjulsaxeln (alternativ 3 och 5).
Ofta måste i ett spårfordon mer än en
drivhjulsaxel drivas från samma hydrauliska växel. Detta
ordnas vanligen så, att fram- och backväxeln, om
den utgör ett separat aggregat eller är
sammanbyggd med den hydrauliska växeln, förses med två
utgående axlar.
Under kriget har i Europa tillverkningen av
motorfordon för fredligt bruk nästan helt legat nere.
I Amerika, där de första hydrauliska växlarna
system Lysholm—Smith tillverkades 1938, har
utvecklingen däremot icke stått stilla, men
uppgifterna från Amerika äro mycket knapphändiga.
Det mest anmärkningsvärda är måhända, att
General Motors praktiskt taget som standard
använda Lysholm—Smiths hydrauliska växel i sina
dieselbussar för stadstrafik. Stora antal sådana
bussar äro i trafik i t.ex. New York och Chicago.
Vidare byggas i Amerika stora antal växellok och
motorvagnar med hydrauliska växlar. Före kriget
funnos sammanlagt i världen omkring 2 800
hydrauliska växlar system Lysholm—Smith i drift
i bussar, motorvagnar och motorlok. Denna siffra
har på grund av utvecklingen i Amerika under
kriget mångfaldigats.
Den hydrauliska växeln
jämförd med andra kraftöverföringssystem
Den hydrauliska växeln är jämförd med
mekanisk och elektrisk kraftöverföring en ungdom,
som har stora utvecklingsmöjligheter framför sig.
Vardera av dessa tre kraftöverföringssystem har
sina speciella egenskaper, som göra dem mer eller
mindre ägnade för olika användningsområden.
För små effekter under 100 hk torde den
mekaniska växellådan liksom hittills komma att bli helt
dominerande. För effekter mellan 100 och 300 hk
kommer väl den största konkurrensen att stå
mellan hydraulisk och mekanisk kraftöverföring och
för större effekter än 300 hk i huvudsak mellan
hydraulisk och elektrisk.
Vid jämförelse med mekanisk kraftöverföring
kunna för den hydrauliska växeln system Lys-
Fig. 13. Italienska Statsjärnvägarnas tvåmotoriga
motorvagn med hydraulisk växel; motoreffekt 300 hklvagn,
maximihastighet 125 kmjh.
Fig. Ii. Engelskt tremotorvagnståg med sex dieselmotorer
och hydrauliska växlar om sammanlagt 750 hk. Motorer
och hydrauliska växlar äro elektropneumatiskt
fjärrman-övrerade; maximihastighet 125 kmlh.
Fig. 15. Amerikansk motorvagn med hydraulisk växel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
