Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Totalkaviterande propellrar, av C Bm - Synpunkter på den ställbara fartygspropellern, av C Bm - Bärbar nitningsapparat, av G L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 augusti 1945
915
Fig. 1. Tryck- och hastighetsfördelning i axiell led vid
kaviterande propeller.
Posdunins egna iakttagelser överensstämma i huvudsak
med Parsons’, och han har på grundval av Bernoullis lag
gjort en ansats till teori för kaviterande propellrar.
Förutsättningarna för teorin framgå i huvudsak av fig. 1.
Propellern tänkes ersatt med sin diskyta, i vilken yta tryck
och vattenhastighet språngvis ändras med beloppen A P
och A v. Under anströmningen mot diskytan antas tryck
och hastighet ha ändrats från po och vo till p och v.
Motsvarande värden efter propellern äro pd och vd.
Införes kavitationstalet
Po—Po
Ön =
i Bernoullis ekvation
hastighetsökningen
v
Vo
2
erhålles
, Q Vo*
ett uttryck för relativa
1 + O o
1 +
A w /—
= V Øo är ett
Av detta uttryck kan dras slutsatsen att
u
kritiskt värde på hastighetsökningen i propellern, då
v = vo, dvs. ingen hastighetsändring sker före propellern.
o0 mindre
Vid < sj 0o är
v
v större och vid
A«
v
<
än Vo. Att det senare fallet skulle kunna inträffa förefaller
vid första anblicken slående, men de teoretiska
möjligheterna härför har Bauersfeld påpekat i Z. VDI 1922.
Posdunin har även iakttagit fenomenet vid kavitationsprov
med en propeller i undertryckstank och funnit
förhållandet alltmer utpräglat med minskande o0 och ökande
varvtal.
Med utgångspunkt från impulslagen kan man erhålla
motsvarande uttryck för tryckkraften S som funktion av
kavitationstalet o0 och hastighetsökningen Aw
Av\Av
S = (1 + (J0)’ –2, • Q F v0*
1 +
där F i= propellerns diskyta.
Detta uttryck diskuteras med utgångspunkt från olika
värden på strålkontraktionen i propellern. Man finner ett
maximum vid kontraktionen
1 = 0,62
1 +
A»
n =
och ett minimum vid e = 1, vilket motsvarar en icke
kaviterande propeller.
Posdunin uppställer även ett enkelt uttryck för den
ideala verkningsgraden
s =1 i Af
Smax 2 v
samt gör följande slutsatser:
specifika tryckkraftskoefficienten varierar vid
totalkavi-tation från 0 till 0,62 (1 + a0);
tryckkraften minskar med minskande kavitationstal men
går ej ned till noll ens för øo = 0;
ideala verkningsgraden varierar från 0,69 till 1,00 och ä»*
oberoende av kavitationstalet (Shipb. & Shipping Rec.
10 aug. 1944). C Bm
Synpunkter på den ställbara fartygspropellern. Den
ställbara flygplanspropellern har på sitt område helt slagit
ut den fasta, i varje fall då det gäller snabbare flygplan.
Av detta förhållande kunna dock inga omedelbara
slutsatser dras när det gäller fartyg. Flygplanet har för start
och stigning behov av en större dragkraft än vid
motsvarande fart i planflykt; detta kan ej erhållas vid fast
propeller, enär varvtalet i så fall blir lägre vid lägre fart,
varjämte propellerverkningsgraden minskar genom
överstegring. För ett normalt fartyg däremot är inom måttliga
gränser den för en viss fart erforderliga dragkraften konstant
(vid bogserbåtar, isbrytare och minsvepare kunna dock den
ställbara propellerns egenskaper i verkningsgradshänseende
komma till sin rätt). Vid ett flermotorigt flygplan är det
vidare av vikt att tillräcklig dragkraft står till förfogande
för flygning även med en eller flera motorer stoppade, en
synpunkt som är av mindre betydelse för fartyg.
En ställbar propeller för flygplan kan få en enklare
konstruktion än för fartyg på grund av flygplanspropellerns
smala blad och den mindre torsionskraft, som erfordras
för vridningen. Vid snabbgående passagerarfartyg och
krigsfartyg uppstå ytterligare problem i samband med
ställbara propellrar med hänsyn till den erforderliga stora
bladbredden, ehuru verkningsgradsvinsten vid marschfart
här kan vara större.
Propellerberäkning är som bekant ingen exakt vetenskap,
och med en ställbar propeller kan man vid provturerna
lätt korrigera eventuella fel i den beräknade stigningen.
Emellertid måste dessa prov utföras mycket noggrannare,
än vad nu är fallet, för att man skall få utslag för de små
verkningsgradsskillnader det rör sig om.
De torsionskrafter, som uppstå på bladinfästningen
genom inverkan av centrifugalkraft resp. hydrodynamiska
krafter, kunna svårligen fås att balansera varandra, enär
tryckkraftens anbringningspunkt på varje blad varierar
med stigning och slip (Shipb. & Shipping Rec. 22 mars
1945). C Bm
Bärbar nitningsapparat. Apparaten drives med
tryckluft och består av en oljecylinder, som 50-faldigar trycket,
jämte själva handverktyget för nitningen. Nitar av mjukt
järn eller duraluminium upp till 6 mm kunna behandlas
och operationen tar 2—3 s. För mindre nitar inställes en
tryckluftregulator, som är synlig till höger på fig. 1. Bygeln
för verktyget kan ha olika utformning. På handtaget
synes den knapp, med vilken trycket manövreras.
Förbindelseslangen mellan tryckförstärkaren och verktyget
brukar ges en längd av 2 m. G L
Fig. 1. Bärbar nitningsapparat, driven av tryckluft och
med hydraulisk tryckförstärkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
