- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
918

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Reparation av svetsade fartyg, av J S—l - Mätning med temperaturkänsliga färger, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

918

TEKNISK TIDSKRIFT

O Tvärväxlarnas svetsfogar svetsas hejt och svetsernas
andar mejslas rena innan làngväxlarno svetsas

Fig. 9. Reparation genom svetsning av större skada i bordläggningen (svetsföljden har angivits med siffror pd fogarna).

uppsättning av plåten B och fastsvetsning av densamma
i samma svetsföljd som för plåten A, varvid dock skall
iakttas att tvärväxlarna vid plåten A skola vara helt
svetsade och fogarnas ändar väl renmejslade;

uppsättning av de återstående plåtarna C och B, vilka
fastsvetsas i samma svetsföljd som föregående plåtar;
svetsning av spantens övre skarvar och skarvstrimlor.
Om ovanstående svetsplan följes, kunna alla plåtarna
svetsas samtidigt, varvid avsevärd tid vinnes då flera svetsare
kunna arbeta samtidigt. Särskild vikt skall läggas vid
häftsvetsarna, och innan man svetsar över dem böra de
mejslas rena. Om det finns sprickor i någon häftsvets
skall den helt mejslas bort, innan man svetsar förbi den.
Fästanordningar, som användas för att hålla plåtarna på
plats, skola tillåta plåtarna att röra sig i sitt eget plan
under arbetets gång.
Vid svetsningen är det ofta fördelaktigt att svetsa enligt,
som engelsmännen säga "stepback" eller "skip". Det är
nödvändigt att svetsa på detta sätt i fogar, vilka röra sig
mycket, t.ex. den sist svetsade långväxeln i ovannämnda
exempel. Fig. 10 visar schematiskt dessa två metoder.
På en del varv bruka plåtkanterna förvärmas före
svetsningen, särskilt om temperaturen ute är omkring eller
under 0°. Denna metod är fördelaktig under förutsättning
att den ena plåten är fri så att den kan röra sig, när
svetsfogen och plåtkanterna krympa vid avsvalnandet.
Däremot torde det vara tvivelaktigt om förvärmningen är
lämplig, när det gäller svetsfogar, där plåtmaterialet är
stumt infäst. — Hamring av svetsfogarna bör användas
med försiktighet, då det är viktigt att hamra svetsfogen
vid rätt temperatur. Då det är svårt att bestämma
temperaturen hos svetsfogen vid reparationssvetsning av far-

Fig. 10. Schematisk bild av svetsföljden enligt "skip"- och
"stepback"-metoderna.

tyg anses det bäst att ej hamra svetsfogarna, då fogen lätt
kan bli hård om den bearbetas vid fel temperatur.

Vid stora reparationer av fartyg kan det ofta vara
fördelaktigt att så mycket som möjligt, liksom vid
nybyggnad, förarbeta och hopsvetsa de nya plåtarna och
profilerna i verkstaden då svetsarna ofta erhålla bättre
kvalitet om de utföras inomhus (Shipbuilding and Shipping
Rec., 27 april 1944). J S—l

Mätning med temperaturkänsliga färger. En bekväm
metod för bestämning av temperaturen på ytor av olika
slag är användning av temperaturkänsliga färger. Denna
möjliggör bestämning av temperaturen på många ställen,
där man med de vanliga mätanordningarna, såsom
termometrar och termoelement, ej kan komma åt att göra några
mätningar. Temperaturkänsliga färger förekomma dels som
färgstoffer och dels som färgkritor. I förra fallet kunna de
anbringas genom påstrykning eller med sprutning.

Själva färgämnena ha den egenskapen att de ändra färg
då en viss temperatur överskrides. Det finns olika
färgämnen med färgomslag från 40° till 650°. De flesta
färgerna utgöras av komplicerade salter av olika metaller såsom
bly, koppar, kobolt, nickel, krom, molybden osv., vilka
vid bestämda temperaturer omvandlas genom oxidation
eller genom avgivande av vatten, koldioxid eller ammoniak.
Det finns färger såväl med ett som med flera (upp till fyra)
färgomslag. Exempelvis kan nämnas att ett färgstoff, som
vid rumstemperatur är rosafärgat, vid 65° blir ljusblått,
vid 145° gult, vid 175° svart samt vid 340° olivgrönt. En
del gaser, såsom ammoniak och svaveldioxid, påverka
färgomslaget vid vissa färger.

Påstrykningsfärgerna äro avsedda för arbetsstycken som
uppvärmas så småningom, och med sådan färg kan man
få fram isotermer på ytan vid uppvärmningen. Med
färgkritorna kan man få en ögonblicklig bestämning av
temperaturen på varma arbetsstycken.

Metoden har en vidsträckt tillämpning, såsom för
mätning av temperaturer på olika ställen i
förbränningsmotorer, på kylflänsar, i ångmaskiner, i ångturbiner, på
rökgasledningar, inom elektrotekniken på spolar, ledningar och
isolatorer, vid metallbearbetning, såsom svarvning och
borrning, vid värmebehandling av material samt vid
svetsning, speciellt för kontroll av arbetsstyckenas
uppvärmning, särskilt vid känsliga konstruktioner. Noggrannheten
vid mätningen torde i allmänhet ligga vid omkring ± 5°C
(Ingeniören 1945 h. 12). Wll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0930.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free