Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - TVA — ett socialiseringsexperiment, av I Hjertén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926
TEKNISK TIDSKRIFT
struktur komma dess skenbart begränsade fullmakter ati
leda till avgörande inflytande på de enskilda staternas
utveckling. Detta är fallet t.ex. vid folkomflyttningar från
översvämmade områden ovanför de stora dammarna samt
vid planläggningen av nya vägnät, skolor och sjukhus, som
nödvändiggöras härav. Särskilt skolväsendet har ägnats
stor uppmärksamhet i klart medvetande att endast en
högre kulturell standard möjliggör en uppryckning av
landet på lång sikt, och som ett komplement till skolor och
högskolor har biblioteksväsendet byggts ut i stor skala.
"Charity begins at home" — för sina egna anställda har
TVA sörjt för ett i många avseenden föredömligt sätt. För
amerikanska förhållanden anmärkningsvärt är det faktum,
att ca 90 % av anläggningsarbetarna voro fackligt
organiserade. Föreningsrätten erkännes alltså, men vid
anställandet tas ingen hänsyn till om vederbörande är
organiserad eller ej. Åttatimmarsdagen tillämpas som regel,
men för att möta tillfälliga perioder av låg sysselsättning
har förkortning av arbetstiden tillgripits.
Arbetsförhållandena regleras genom kollektiva avtal.
Hälsovården står under TVA:s kontroll; varje nyanställd
underkastas läkarundersökning och särskilda organ arbeta
för att minska olycksfallen i arbetet. Vid anläggningarna,
särskilt dammbyggen, har TVA sörjt för bostadsproblemets
lösning under byggnadstiden och för den kvarboende
personalen genom att själv bygga husen och hyra ut dem till
marknadens pris. Särskilt intresse väcktes av en speciellt
konstruerad femrums enfamiljsvilla, som byggdes
verkstadsmässigt i tre delar, vilka bogserades ut och
hopmonte-rades på platsen, och som kostade knappt 1 000
Motsvarande tvåfamiljshus med två fyrarums lägenheter,
konstruerad i fyra delar, kostade mindre än 900 $ per lägenhet.
Finansieringen av TVA har under tio års verksamhet gått
till avsevärda summor, den 30 juni 1942 hade
anläggningarna dragit nära 600 M$, därav vattenbyggnader ca 570 M?.
Av dessa belopp har den övervägande delen kommit från
statskassan i form av anslag, som beviljats av kongressen
(vid ovanstående tidpunkt ca 668 M$). Endast i relativt
obetydlig omfattning har kapital anskaffats mot
obligationslån. Som en följd härav skall förvaltningen redovisas
för kongressen, som har att besluta om varje större
ekonomisk transaktion eller investering, och även överskotten
på kraftförsäljningen skola regelbundet (årligen)
inlevereras till staten. De av TVA från början startade
distributionsföretagen däremot ha till ca 60 % finansierats
genom obligationslån och endast till en mindre del av
TVA:s medel. Däremot ha avsevärda summor använts för
att förskottera förbrukarnas inköp av elektriska
apparater. Verksamheten, som sedan 1935 övertagits av ett
annat statligt organ och numera arbetar inom hela USA,
hade 1941 fått en omfattning av 40 M$, därav måhända en
tredjedel inom TVA:s område.
Resultatet av TVA:s verksamhet kan vara svårt att
värdera i kalla siffror, delvis därför att statistiken, som
handhas av andra organ, icke kan renodlas för det område som
berörs av TVA. Några data kunna dock noteras:
Energiförbrukningen per abonnent och månad steg från 55 kWh
1933 till 129 kWh 1944. Medeltal för USA var 1933 50
och 1940 80. Samtidigt reducerades priset så, att en
förbrukare i Tennessee-dalen betalade 18 % mindre för en
51 % större förbrukning, jämfört med en
genomsnittsamerikan. Sjöfartens besparingar beräknas 1945 till 3,5
M$ årligen, kapitaliserade värdet av vattenståndskontrollen
till 200 M$ osv. Den allmänna uppryckningen kan måhända
belysas av siffrorna för medelinkomstens stegring per
huvud från 1933 till 1940; den var för hela USA 57 %, för
Alabama 93 %, Mississippi 82 %, Tennessee 77 % och i
medeltal för de tre staterna 84 %. Utflyttningen från
Tennessee sjönk för tioårsperioden 1930—1940 till 31 000
personer, jämfört med 120 000 för tiden 1920—1930.
I en tid då världens krafter vändas mot
uppbyggnadsproblem är det naturligt att man söker efter konstruktiva
förebilder. I denna anda har Internationella Arbetsbyråns
under andra världskriget evakuerad till Kanada, givit ut sin
stora monografi över TVA*. Den beskrivande delen, som
ovan i mycket sammanträngd form refererats, följes där
av ett avslutande kapitel, som diskuterar möjligheten av
"ett internationellt TVA". Resonemanget utgår från att
man inom en nära framtid måste praktiskt angripa
problemet att bättre tillvarata jordens rikedomar till hela
mänsklighetens bästa. Härvid är det, liksom vid TVA, icke
så mycket fråga om att upptäcka nya naturtillgångar som
att bättre utnyttja de redan befintliga resurserna, inklusive
sysslolös eller illa använd arbetskraft. De mest utvecklade
nationerna i världen måste inse vikten av att höja
levnadsstandarden i de efterblivna länderna genom långfristiga
krediter, genom teknisk uppfostran och hygienisk och
kulturell sanering. Världen är full av latenta möjligheter,
vilkas förverkligande ligger i alla länders intresse, liksom
genomförandet av TVA blev till nytta icke endast för de
direkt berörda områdena utan för USA i dess helhet. Icke
det minst viktiga härvidlag är tillvaratagandet av
arbetskraften inom mindre progressiva länder. Det förefaller
onekligen förnuftigare att teknik och kapital skola komma
till människorna, än att dessa skola behöva ge sig ut på
upptäcktsfärd efter förvärvsmöjligheterna, vilket för övrigt
på de flesta håll i världen hindras av nationella gränser
och spärrar i långt högre grad än som var fallet inom
TVA-staterna, vilkas invånare kunde röra sig utan legala
hinder över hela den nordamerikanska kontinenten.
Det är givet att en sådan internationell TVA icke med
nödvändighet behöver byggas kring ett
flodregleringspro-jekt, även om man övervägt sådana för Donau-,
Yangtse-och Jordan-dalarna. Det kan lika gärna ta fasta på att
utveckla andra tillgångar inom ett område, att främja
förbrukningen av en enda vara (t.ex. mjölk) eller att
samordna flera länders resurser, såsom t.ex. Europas
energi-tillgångar, vattenkraft, olja och kol i ett gemensamt
elektriskt kraftnät enligt värlskraftkonferensens utkast 1930.
De grundläggande principer som man har att följa äro för
det första att existerande politiska enheter sällan äro
självförsörjande, lika litet som TVA-området, för det andra
att outnyttjade tillgångar böra tas i bruk även om de till
en början ej äro lika lönande som förut existerande. De
innebära dock en bättre ekonomi i utnyttjandet av
arbetskraften hos befolkningen inom området, och produktionens
värde blir utan tvivel större än den förut var inom ett
mer eller mindre efterblivet distrikt.
Finansieringen tänker man sig kunna ske genom lån med
en återbetalningsperiod av 20 år. Det är av särskild vikt
att företaget garanteras en tillräckligt lång tid av ostörd
utveckling för att hinna visa sin bärkraft, avskräckande
exempel på motsatsen har man ju i panamaskandalen m.m., och
icke heller TVA-systemet med årliga anslag från en
beslutande myndighet kan rätt gärna ge en betryggande arbetsro.
Även organisationsformerna erbjuda svårlösta problem. En
övernationell myndighet kan icke gärna förutsättas, utan
verksamheten måste bygga på samarbete med de berörda
nationernas regeringar, och i detta avseende finns mycket
erfarenhet att hämta från TVA, likaså när det gäller
uppbyggande av hälsovården, arbetskraftens utbildning och
uppfostran av lämpliga ledare och experter. Man bör
emellertid vara öppen även för andra, ännu oprövade
metoder, och Arbetsbyrån understryker särskilt vikten av att
försäkra sig om medverkan från organisationens anställda,
vilka böra ges ett visst medinflytande. Dylika former
uppges med framgång ha prövats inom rustningsindustrierna
under det andra världskriget.
Det internationella samarbetet har ännu nätt och jämnt
påbörjats; om och när det en gång når sin fulla utveckling
komma arbetsgemenskaper över nationsgränserna att
verksamt bidra till en enhetligare och bättre balanserad
världsekonomi. I Hjertén
* The TVA, Lesson for international application, av Herman Finek.
International Labour Office, Montreal 1944. 289 s., 3 pl. 2 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
