- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
932

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - Sveriges väg- och vattenbyggare 1945, av Richard Smedberg - Karolinska sjukhuset, av Magnus Smedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

932

mindre

Sundsvall .............. 25 1

övriga (83 st.)........... 301 17

s:a 326 1 713 94 18

landsbygd ........................................................98 5 5

försvunna ........................................................15 1 1

s:a 1 826 100 100

I fråga om de ekonomiska förhållandena må först skiljas
på företagare och löntagare (tabell 5).

Tabell 5. Företagare.

grupp KTH CTH alla
st. % st. % st. ,%
pensioner........ ..... 23 17 0 0 23 12
äldre ............ ..... 112 81 44 92 156 84
vngre ........... ..... 4 3 4 8 8 4
s:a 139 100 48 100 187 100

% 74 26 100

Företagarna, utgörande 10 %, minska relativt i antal.
Förhållandevis största andelen kommer på KTH.

Löntagarnas ställning framgår av tabell 6.

Tabell 6. Löntagare.

enskild ’’k’’0" kommun stat alla
bolag

st. % st. ’% st. % st. % St. %

pensionärer 1 1 17 3 24 6 48 7 90 5

äldre..... 22 31 266 53 250 61 305 47 843 52

yngre ____ 48 68 218 44 137 33 296 46 699 43

s:a 71 100 501 100 411 100 649 100 1 632 100
% 4 31 25 40 100

Staten drar till sig jämförelsevis flera krafter sedan 1941,
medan bolagsanställningen intresserar mindre. I enskild
och kommunal tjänst har ingen ändring inträtt. För 41
saknas redovisning.

Slutligen kan det vara av intresse att erfara, vilka som
äro de största arbetsgivarna (tabell 7).

Man finner att ordningsföljden 1941 i stort sett
bibehållits och att 51 % av alla väg- och vattenbyggare äro
anställda hos de 20 största arbetsgivarna.
Anmärkningsvärt är att Industrikommissionen försvunnit från
förteckningen och att Byggnadsstyrelsen alltjämt saknas men att
försvarsväsendet i allt högre grad begagnat sig av våra
kamrater.

Tabell 7. Största arbetsgivare.

nr arbetsgivare st. %

1 Väg- och Vattenbyggnadsstaten....................226 24

2 Stockholms Stad................................................132 14

3 Statens Järnvägar..............................................112 12

4 Göteborgs Stad..................................................68 7

5 Skånska Cementgjuteriet..................................59 6

6 Statens Vattenfallsverk....................................59 6

7 Vattenbyggnadsbyrån ......................................52 6

8 Fortifikationen ................................................41 4

9 Försvarsväsendet i övrigt................................24 3

10 Malmö Stad........................................................24 3

11 Flygförvaltningen ............................................20 3

12 Armerad Betong................................................19 2

13 K. Tekniska Högskolan....................................19 2

14 Lantbruksingen jörsorganisationen ........ 15 2

15 Allmänna Ingeniörsbvrån................................14 1

16 Svenska Entreprenad AB................................14 1

17 Militärstaberna ................................................14 1

18 Statens Arbetsmarknadskommission............12 1

19 Marinförvaltningen ..........................................11 1

20 Kjessler & Mannerstråle..................................10 1

s:a 945 100

51 %

TEKNISK TIDSKRIFT

I förhoppning att andra fack skola följa efter med dylika
matriklar föreslås följande förbättringar:

KTH och CTH kunna lämpligen i en matrikel förkortas
till K och C, vilket även skett i förtroendemännens längd;

adresserna fullständigas och böra även omfatta
tjänsterum. Födelsedatum bör införas;

mera detaljer om sysselsättningen erfordras.
"Konstruktion", "Utredningar" säger ej tillräckligt, liksom endast
uppgift om anställning säger ännu mindre;
viss brist på enhetlighet i några detaljer bör bortarbetas
liksom registret förbättras;
slutligen böra TNC-normerna iakttas.
Och så var det annonserna! De borde i åtskilliga fall
vara mera givande både för annonsörerna och läsarna,
dvs. fyllda med sakupplysningar. Eljest blir det ju endast
välgörenhet. En ingenjörsmatrikel skall vara föredömlig
på detta område.
De som under årslång möda redigerat denna bok äro i
hög grad värda kamraternas tack, men vilka äro de?

Richard Smedberg

Karolinska sjukhuset, av Th. Borell, Gösta Forssell
och Einar Key. Norstedts, Stockholm 1944, 265 s., 66 fig.
22 pl.

Byggandet av sjukhus har numera blivit en bel
vetenskap på grund av de stora och mycket varierande
fordringar, som ställas på snart sagt varje detalj inom ett
dylikt byggnadskomplex. När nu Karolinska Sjukhusets
första etapp lyckligt förts i hamn, har det därför för
sjukhusets byggnadskommitté "känts som en plikt att, till gagn
för kommande sjukhusbyggnader, i en sammanfattande
beskrivning framlägga resultaten av de erfarenheter och
överläggningar, som kommit till uttryck vid uppförandet av
vårt lands största universitetssjukhus" — för att citera
inledningen till förordet.

Såsom fallet vanligen är med mera officiella redogörelser,
inledes beskrivningen med en historisk återblick, som i
detta fall går tillbaka ända till år 1738. De
byggnadsproblem, som nu funnit sin lösning genom nybyggnaderna på
Norrbackaområdet, började penetreras år 1912, och
resultatet av flera olika kommittéers arbete utmynnade i
förslag om ett universitetssjukhus på Ladugårdsgärde. När
man under dessa utredningar hunnit fram till år 1926, hade
emellertid Ladugårdsgärdesmarken stigit så kraftigt i pris,
att Kronan fann det fördelaktigare att på känt sätt
exploatera Gärdet för hyreshusbebyggelse, och året därpå
framlades därför förslaget att i stället ta Norrbackaområdet
i anspråk, vilket förslag i princip godkändes av 1930 års
riksdag. Historiken avslutas med en redogörelse för den
generalplan, som legat till grund för utredningsarbetet.
Som nämnts har nu endast etapp 1 av generalplanen
genomförts, dragande en kostnad av 28 760 000 kr. Totalt
beräknas anläggningen kosta 43 800 000 kr. Därav skola
Stockholms stad och Stockholms län m.fl. bidra med
13 800 000 kr. varjämte försäljning av frigjord tomtmark
vid nuvarande Karolinska Institutet och andra platser
beräknas inbringa 21 800 000 kr., varför statens
"netto-utlägg" endast skulle uppgå till 8 200 000 kr. Man kan i
detta sammanhang inte underlåta att påminna om de
krafter, som äro i rörelse för att till staten dra in den
enskilda exploateringsrätten och markvärdesstegringen,
varigenom möjligheten att delvis finansiera en modernisering
av ett företag i samband med flyttning till billigare
tomtmark i framtiden skulle bli ett statligt privilegium.

I det följande kapitlet lämnas en ingående skildring av
själva byggnadsföretaget. Antalet entreprenörer har varit
över 150; antalet vårdplatser är 1 056; byggnadskostnaden
har varit 60 kr/m3 avseende en byggnadsvolym om 430 000
nr’ och kostnaden per sängplats 27 107 kr., i vilken kostnad
dock ingå utläggen för undervisningsutrymmena m.m.,
varför den reduceras till 19 544 kr., om dessa borträknas.

Sedan lämnas en ingående sjukhusteknisk analys av
byggnadsdetaljernas lämpliga utformning; rums- och korridor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0944.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free