Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - Normalbestämmelser för leverans och provning av murtegel och arbetsförfarande vid provning, av Lennart Christiansson - Maskinlære, av Folke Agård - Moderne Kloakteknik, av Victor Jansa - Rörmetodens Anvendelse i Akustiken, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 augusti 19A5
937
Kapitlet innehåller bestämmelser om format,
murtegelsorter, provtagning, begreppsbestämningar och
provningsförfaranden, allmänna anvisningar med hänsyn till
leveransavtal, kvalitetsbestämmelser samt tillverkningskontroll.
Häftets återstående nio sidor avhandla arbetsförfarandet
vid provning av murtegel. De egenskaper, för vars
bestämmande redogöres, äro allmänna egenskaper,
tryckhållfasthet, motståndsförmåga mot frost, fuktighetshalt,
vattenabsorption, porositet och vattenfyllnadstal samt
värmeisolering. För värmeisoleringsförmågans bestämmande
hänvisas till IVA Handl. nr 7 och 36.
Samtliga meddelandets illustrationer återfinnas i den
senare delen och äro synnerligen instruktiva liksom
innehållet i övrigt. Häftet bör därför erbjuda ett berättigat
intresse för tegelproducenter och -distributörer samt
kontrollanter. Lennart Christiansson
Maskinlære, Hejsespil, Kraner og Transportanlæg, av A R
Holm. J H Schultz, Köpenhamn 1942. 112 s., 101 fig.
Boken är avsedd för undervisning i maskinlära vid
Danmarks Tekniska Högskola och syftar främst som hjälp
eller handledning vid arbetet med maskinkonstruktioner.
Den behandlar de flesta tekniska hjälpmedel människan
har i sin tjänst från repet och virén till den moderna
personhissen.
En stor del av boken utgör kapitlet lyftspel, varvid de
enkla ingående maskinelementen i detalj beskrivas. Ett
fyrtiotal formler finnas uppställda för dimensionering av
tågvirke, virar, axlar, lyftkrokar, bromsband e.d. Sedan
följer en beskrivning av olika typer av block, domkrafter,
elektriska kranmotorer, kranar, hissar, transportbanor och
grävmaskiner, varvid förf. ger läsaren en klar uppfattning
om resp. maskiners funktioneringssätt och användbarhet
vid det ena eller andra tillfället.
Det danska språket ställer inga svårigheter i vägen då
det gäller att läsa läroboken. Förf. har ett mycket populärt
framställningssätt. Det är de grova linjerna, som dras upp
vid konstruktionsbordet, och boken måste inte bara för
mekanisten utan även för väg- och vattenbyggaren vara en
god källa då det gäller att åtminstone ytligt lära känna de
maskiner han i det dagliga livet på arbetsplatsen
konfronteras med. Folke Agård
Möderne Kloakteknik, redigerat av Jens Johansen.
Dansk Ingeniørforening 8—11 November 1943. Köpenhamn
1944. 314 s„ 144 fig.
I denna samling av föredrag och diskussioner från en
kurs i Dansk Ingeniørforening lämnas en allsidig,
orienterande framställning av den moderna avloppstekniken,
speciellt med hänsyn till danska förhållanden.
Inledningsvis redogöres för vissa avsnitt ur ett den
17 januari 1941 framlagt förslag till revision av den
gällande vattenavledningslagen i Danmark.
Kloaknätets beräkning behandlas ingående. Kombinerade
ledningar föreslås böra dimensioneras så, att
överbelastning får förekomma i genomsnitt en gång på två år. En
dylik beräkningsnorm kan dock icke anses vara tillfyllest.
1 Tyskland, England och USA uppställas numera ofta
avsevärt strängare fordringar. Stundom tillåtes högst en
översvämning på tio år. Även i Sverige ser man en tendens till
skärpning av fordringarna på de kombinerade ledningarnas
avbördningsförmåga.
Dimensioneringen av regnvattenbassänger ägnas
ansenligt utrymme. Regnvattenbassänger ha i vårt land hittills
funnit endast mycket begränsad användning. I många fall
torde de dock med fördel kunna användas för att minska
föroreningen från bräddavlopp.
Därpå följande avsnitt om kloaknätets konstruktion och
utförande innehåller en rad värdefulla praktiska råd och
tekniska upplysningar.
Är 1936 tillsattes inom Dansk Ingeniørforening en
kommitté med uppdrag att utarbeta dels normer för
undersökning av avloppsvatten, dels normer för rening av av-
loppsvatten. Resultaten av denna kommittés arbete
framläggas i boken. I kapitlet om undersökning av
avloppsvatten lämnas anvisningar på provtagning samt för
utförande av alla vanliga fysikalisk-kemiska och
bakteriologiska analyser ävensom för tolkning av analysresultaten.
Av större intresse äro de framlagda normerna för rening
av avloppsvatten. Inledningsvis nämnes att staten lämnar
särskilt stora bidrag till avloppsanläggningar, i vilka
reningsverk ingår, samt att man torde komma att tillämpa
den principen, att statsbidrag till avloppsanläggningar
kommer att utgå endast i det fall att reningsverk ingår i
anläggningen. Om en dylik princip kan tillämpas, kommer
den givetvis att kraftigt bidra till saneringen av alla
förorenade vattendrag i Danmark.
För att erhålla underlag för uppställande av normer har
man dels undersökt reningseffekten hos ett antal danska
reningsverk för avloppsvatten, dels genom
utrikesministeriet inhämtat upplysningar om i England, Frankrike,
USA och Tyskland eventuellt existerande normer. Det har
därvid visat sig, att i dessa länder alltjämt icke finnas
några egentliga normer för den erforderliga
reningseffekten hos reningsverk för avloppsvatten. Det framlagda
förslaget baserar sig emellertid på resultaten av de
undersökningar, som i England utförts av den 1898 tillsatta
Royal Commission ön Sewage Disposal. Huvudpunkterna i
förslaget äro följande:
100 m nedströms om kloakutloppet får vid
minimivatten-föring i ån (recipienten är i Danmark nästan alltid en å)
den biokemiska syreförbrukningen BS 5 icke överstiga
4 mg/1.
Vid låggradig rening uppställas följande fordringar på det
renade vattnet: temperaturen bör vara högst 30°C,
reaktionen, pH, bör vara minst 7,2, den volumetriska slamhalten
efter 2 h avsättning bör vara högst 1 cm3/l, avloppsvattnet
bör icke innehålla något ämne, som kan förgifta fisk, och
icke heller kunna bringa recipienten i avgjort ct-mesosaprobt
tillstånd.
Vid höggradig (biologisk) rening fordras därutöver att den
biokemiska syreförbrukningen BS 5 skall uppgå till högst
7 % av syreförbrukningen hos det obehandlade
avloppsvattnet, den volumetriska slamhalten efter 2 h avsättning
bör vara högst 0,4 cm3/l, avfärgningstiden med
metylen-blått bör vara minst 10 dygn och syrehalten bör vara minst
60 % av mättningsvärdet vid rådande temperatur.
Man fäster sig vid att föreskrifter om det renade
avloppsvattnets bakteriologiska beskaffenhet saknas.
Föreskrifterna för reningseffekten vid höggradig rening måste
avse rening med aktivt siam eller lågbelastade biologiska
bäddar. Vid högbelastade bäddar kan exempelvis ett
BS 5-värde, som är högst 7 \% av det obehandlade
vattnets BS, ej hållas.
Efter en förträfflig översikt av biologisk undersökning av
recipienterna följer en redogörelse för numera
förekommande anläggningar för rening av avloppsvatten. Boken
avslutas med en uppsats om drifterfarenheter från moderna
danska reningsanläggningar.
I sin helhet erbjuder boken en lättillgänglig orientering av
modern kloakteknik, såsom dess titel lyder. Victor Jansa
Rörmetodens Anvendelse i Akustiken, af Per Brüel,
Ingeniörvidensk. Skr. 1945 nr 1, G E C Gad, Köpenhamn
1945. 187 s. 10 dkr.
Rörmetoden har i de sidste år fået en större og större
betydning indenfor den akustiske måleteknik. Ved
absorp-tionsmålinger er denne metode yderst simpel og hurtig,
er reproducerbar i modsätning till lydrumsmetoden og
kräver ganske små prövearealer. Den specielle
infalds-vinkel på 0°, som man måler under, har jo medfört, at
resultaterne ikke direkte läder sig anvende, når stoffet
anbringes som absorbenter i rum. I Brüels värk göres rede
for, hvorledes man ud fra rörmålinger kan regne sig til
den akustiske virkning af absorbenten for hvert enkelt til
-fälde. Ved lydrumsmetoden varierer måleresultatet deri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
