Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - Rörmetodens Anvendelse i Akustiken, av Ove Brandt - Studier over Kurveradiens Størrelse i Vejes Plane Figur, av Ejnar Ek - Køge Havn og By, av Richard Smedberg - De la stabilité des chambres d'équilibre et des systèmes de chambres d'équilibre, av John-Eric Bern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
938
TEKNISK TIDSKRIFT
mod fra laboratorium til laboratorium og man kan ikkc
uden at kende närmere til målelaboratoriets dimensioner,
stofareal samt absorbentens placering forudsige, hvorledes
den akustiske virkning senere vil blive, når absorbenten
skal anvendes.
Ved vektorfremstilling viser Brüel, hvorledes man enkelt
måler stoffers akustiske impedans med denne metode og
gör rede for, at störreisen realimpedansen, som defineres
som den reelle specifike impedans större end luftens og
som giver samme absorptionskoefficient som stoffets
kom-plekse akustiske impedans, er fordelagtigt at anvende sig af
af flere grunde, og at målingen af denne störrelse ved
rörmetoden föregår umiddelbart.
Der fremlägges teorier for vinkelafhängigheden af
absorbentens akustiske egenskaber samt måleresultater som
understötter disse teorier. Disse videreföres, idet det
på-vises hvorledes det er muligt at forudberegne et rums
efter-klangskurve ud fra absorbenternes rörmålte värdier, deres
placering i rummet og dettes dimensioner. Endvidere
fin-des beregning af dämpning i kanaler, hvor absorptionen
jo föregår ved strejfende indfald.
Visse materialer läder sig ikke måle ved rörmetoden.
Dette gälder stoffer som spalteresonatorer og
vibrationspaneler, idet deres egenskaber i akustisk henseende er
betinget af, at de har dimensioner större end bölgelängden.
Ved rörmålingen må rördiametren jo väre noget mindre
end bölgelängden. Endvidere er det vanskeligt at måle
materialers randvirkning. Man må derför i disse specielle
tilfälde ty til lydrumsmetoden, som da må udföres under
särlige, vel definerede forhold, som er redegjort for i
bogen. Desuden bör resultaterne omregnes til rörmetodens
konstanter for senere anvendelse.
Högen, som iövrigt er antaget til at forsvares for den
tekniske doktorgrad ved Danmarks tekniske höjskole, er
skrevet således, at også ikke-elektroingeniörer kan få
ud-bytte af at läse den. Man undgår nemlig alle de elektriske
analogier som ellers har väret stärkt på mode i akustiske
värker og de akustiske begreber forklares ud fra fysiske
forhold. Bogen vil derför kunne läses med udbytte af
alle, som har med absorbenternes måling eller deres
anvendelse at göre. Ove Brandt
Studier over Kurveradiens Störrelse i Vejes Plane
Figur, av Ingvard Christiansen. Den polytekniske
Lære-anstalts Laboratorium for Vej- og Jernbanebygning samt
Byplanlægning, medd. 1944/11, Köpenhamn 1944. 30 s.,
G fig. 2 dkr.
Publikationen utgör huvudsakligen ett sammandrag av
hittills gjorda utredningar i fråga om horisontalkurvans
lämpliga utformning med avseende på radiens storlek och
vägbanans skevning. Inledningsvis beröras de hastigheter
vägarna böra byggas för. Utgående från hastigheten V,
vägens skevning tg oc och vinkeln <p mellan resultaten (av
tyngdkraft och centrifugalkraft) och resultatens komposant
vinkelrätt mot den skevade vägbanan erhålles uttrycket
_ 1 —tga-tg cp V2
K min––—7- • ——
tg <x + tg 127
tg oc får ej vara så stor att glidning eller stjälpning mot
kürvcentrum inträffar för stillastående fordon, tg <p får ej
vara så stor, att 1) centrifugalkraftens inverkan inger
föraren obehag, så att han är benägen sakta farten, 2) vagnen
slirar, 3) vagnen stjälper. Enligt gjorda undersökningar
förorsakas obehag då tg*p>0,2. Slirnings- och
stjälp-ningsrisken göres till föremål för en omfattande
beräkning med hänsynstagande till samtliga på fordonet
verkande krafter. Beräkningen ger som resultat, att risken för
slirning och stjälpning normalt ej blir avgörande för
värdet på tg <p. För olika värden på hastigheten, tg oc och
tg <p kan Rmin erhållas ur ett av förf. uppgjort diagram.
Säkerheten mot slirning och stjälpning åskådliggöres med
diagram.
Litteraturhänvisningar förekomma rikligt. Ejnar Ek
Køge Havu og By, av Svend Laurentzitjs, utgivet av
Køge Erhversraad. Køge 1945. 37 s., 12 teckningar, 1 karta.
Då och då förekomma i svenska tidningar annonser, vari
industrier inbjudas att slå sig ned i någon stad eller annan
tätort. Upplysningar lämnas på begäran av någon
kommunal inrättning. Mig veterligt finnas i regel inga tryckta
redogörelser att tillhandahålla ev. spekulanter.
Det trivsamma Køge med dess 10 000 invånare, i närheten
av den stora sevärdheten Møens klint, har emellertid vågat
sig på utgivandet av en broschyr, som kan vara mönster
för dylikt tryck.
Alla ekonomiska data återges exakt under olika
förutsättningar, samhällets tekniska och kulturella inrättningar
redovisas klart och kommunala författningar förtecknas.
Lägges därtill ett vackert tryck och läckra teckningar
förstås huru väl häftet fyller sin uppgift. Det enda man
skulle kunna anmärka mot är, att redogörelsen för
samhällets förbindelser med omvärlden (s. 15—16) ej
förtydligas genom en kartskiss. Richard Smedberg
De la stabilité des chambres d’équilibre et des systèmes
de chambres d’équilibre, av Charles J.aeger. Mitt. nr (5
Versuchsanst. Wasserb. eidg. Techn. Hochschule Zurich.
Gebr. Leemann & Co, Zürich 1944. 12 s., 12 fig.
Denna avhandling behandlar frågan om stabiliteten hos
utjämningsbassänger. Inledningsvis beröres D Thomas
arbete, vilket framgent kommer att betraktas som klassiskt
och endast är tillämpligt på sådana fall, där
svängningarna äro oändligt små och uppträda i utjämningsbassänger
med cylindrisk form utan strypning. Sedan i större
omfattning konstruerats vattenkraftverk med utnyttjande av
höga fallhöjder, vilka lätt uppfylla Thomas
stabilitetsvillkor, sysselsätta sig vattenbyggarna numera med att
utbygga även mindre fall, för vilka man helt måste bortse
från de mindre gränser Thoma uppställt i sina kalkyler
samt ta hänsyn till strypning samt bassängernas form vid
mera invecklat system.
Förf. tänker sig ett fall, där en turbin är försedd med
trycktub och en tilloppstunnel. Belastningen är variabel,
varvid vätskepelaren accelererar och frambringar kraftiga
tryckvariationer, tryckvågor, som kunna bli till skada.
Svängningarna i utjämningsbassängens vattenyta liknas
vid svängningar i kommunicerande kärl, där ena kärlet
utgöres av en ackumuleringsbassäng med stor yta och
lämnas utan avseende, medan den andra utgöres av
utjämningsbassängen, som i det följande närmare studeras.
Förf. skiljer på två slag av störningar i
energiproduktionen, dels ett komplicerat system av tryckvågor, dels på
bristande stabilitet i utjämningsbassängen. Det är det
senare förhållandet, som förf. närmare går in på. Begreppet
verkningsgradskoefficient införes, vilken till en början
antas konstant. Vidare betraktas fortvarighetsekvationen
f/w = F jZ + q) samt den dynamiska ekvationen ( +
\ at / \g dt
+ z + pw- = oj. Härav erhålles en differentialekvation av
andra ordningen, ur vilken Thomas två villkor kunna
härledas, som sedan kritiseras, alldenstund fordringarna på
stabilitet ej äro tillfredsställande. Det anses vidare knappast
existera någon praktiskt användbar analysmetod, varför
begagnande av närmevärden rekommenderas. Schüller—Karas’
värderingsmetod föreslås samt diskuteras i det följande.
I detta sammanhang beröras ock Frank och Schüllers
arbeten. Begreppet säkerhetskoefficient rt* införes, vilket
begrepp visar sig högst variabelt, varför man anser, att
Schüller och Karas’ beräkningar vila på ett antal svaga
hypoteser, som borde bevisas och justeras. Vad som är av
intresse vid studiet av stabiliteten hos en bassäng är just
gången hos rörelsen under ett visst antal faser och icke
under ett kortare tidsintervall t — 0, varför tidigare
hypoteser måste frångås.
Om svängningarna befinna sig vid gränsen av stabilitet
utgår förf. från att de utan större felmarginal bilda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
