- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
973

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 8 september 1945 - Om investeringskalkyler, av Yngve Rapp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 september 1945

973

Om investeringskalkyler

I en nyligen publicerad uppsats1 framhåller Sir Frank
Gill att en ingenjörs arbete snart sagt alltid leder till
penningutlägg, framför allt av pengar som tillhöra andra
personer eller det företag i vilket han arbetar. Det förtroende
som härvid visas för ingenjörens omdöme är allmänt. Det
ingår i hans uppgift icke blott att framlägga tekniskt
vederhäftiga planer, utan dessa måste ävenledes vara
finansiellt fördelaktiga. En ingenjörs kunnande får därför
icke begränsa sig till tekniska ting; även i ekonomiska
frågor måste han ha en god insikt.

En investeringskalkyls ändamål blir att avgöra vilken av
två eller flera möjligheter till en behovstäckning, som är
ur ekonomisk synpunkt fördelaktigast. I en
investeringskalkyl ingå därför endast framtida, beräknade eller
uppskattade kostnader. Historiska kostnader äro dock icke
utan betydelse vid dessa kalkyler. Ehuru de icke kunna
ingå i kalkylen ha de stort värde som utgångspunkt vid
bedömningen av de framtida kostnaderna. Förutom en
kännedom om principerna för en investeringskalkyls
utförande bör därför en ingenjör även kunna tolka och
rätt använda det historiska materialet i fråga om
kostnadsnoteringar, kostnadsberäkningar och statistik, vilket fordrar
en god inblick i räkenskapsväsendets organisation och i
principerna för de industriella kostnadsberäkningarna. Av
särskild vikt för alla investeringskalkyler, som röra
industriella förhållanden, är att kunna ställa kostnaderna i
relation till vissa lämpligt valda mått på produktionens
omfattning eller på kapaciteten, i syfte att underlätta be
dömningen av de framtida kostnaderna vid olika
sysselsättningsgrad, produktionsmetod eller utbyggnadsgrad
Detta samband kan som bekant erhållas genom
alternativa budgets, en uppdelning av kostnaderna i "fasta" och
"rörliga", genom matiska beräkningar eller slutligen
genom en statistisk analys av sambandet mellan kostnader
och prestationer eller kostnader och kapacitet. Ingenjören
bör alltså vara väl förtrogen med de riktiga principerna
för en investeringskalkyl och en grundläggande kunskap
om dylika kalkylers utförande bör bibringas ingenjörerna
redan under utbildningstiden.

I detta senare yttrande kan man reservationslöst
instämma, om man samtidigt tillägger att tillräckliga kunskaper i
det industriella redovisningssystemet, statistik och
självkostnadsberäkningar dessutom böra meddelas. I sistnämnda
avseende torde behovet av undervisning vara väl
tillgodosett inom de svenska tekniska läroanstalterna. Men hur
ställer det sig med den första frågan, åt vilken Sir Frank
Gill ägnar hela sitt intresse? Veterligt meddelar våra
tekniska högskolor icke någon grundläggande undervisning
beträffande principerna för investeringskalkyler. Är detta
beroende på att ämnet är så enkelt, att det icke ansetts
nödvändigt att avgränsa och särskilt behandla det? Eller
anses den kännedom av till facket hörande tekniskt
ekonomiska frågor, som meddelas av ekonomiskt intresserade
ämneslärare, bilda ett tillfredsställande
kunskapsunderlag?

Svaret på denna fråga lämnas öppen. I praktiken möter
man dock ännu ibland ofullständiga synpunkter eller
bristande intresse i hithörande frågor och t.o.m.
facktidskriftens spalter kan någon gång avslöja tankar utan klar
ekonomisk innebörd. Det torde därför icke vara utan
intresse att något närmare granska några av de olika
frågeställningar, som kunna sammanfattas under benämningen
investeringskalkyler. Härvid kommer jag icke att endast
stödja mig på Sir Frank Gills uppsats utan kommer även
att begagna mig av intryck från andra skrifter, framför
allt en utmärkt bok av professor E Schneider2.

Principiella synpunkter

Utgångspunkten för behandling av investeringsproblem är
ett fastställande av den kedja av utgifter och inkomster,
som äro förenade med investeringen. Principiellt bör man
skilja sådana frågeställningar i vilka utgiftskedjan
påverkar inkomstkedjan från sådana där utgiftskedjan icke
påverkar inkomstkedjan. De senare äro de vanligaste inom
den praktiska ekonomin. De förra innefatta dock
betydelsefulla problem, som t.ex. frågor inom skogsbruk,
ekonomisk husstorlek och vinlagring.

Alla investeringskalkyler kunna behandlas på principiellt
exakt samma sätt. Utgångspunkten är ett fastställande av
storleken av och tidpunkten för framtida utgifter och
inkomster. Vid bedömningen av ett alternativs lönsamhet
är det endast nuvärdet av inkomster och utgifter eller
den av nuvärdet härledda konstanta medelårskostnaden
och medelårsintänkten, som är av relevans. Avskrivningar
ha sålunda principiellt ingen plats i dylika kalkyler.
Likväl användes avskrivningar med förkärlek i de flesta
praktiska ekonomiska beräkningar. Detta beror på att en
sådan beräkning ansluter sig till det inom den i de
industriella kostnadsberäkningarna använda förfarandet att
uppdela kostnaderna för det fasta realkapitalets
användning i avskrivningar och räntor ach kan därför vara
praktiskt för vissa enklare investeringskalkyler. Förfarandet
innebär emellertid alltid ett visst fel, som blir desto större
ju större användningstiden för det fasta realkapitalet är.
Vid mycket långa användningstider bli de enligt den
approximativa metoden (på grundval av avskrivningar pius
ränta på halva anskaffningsvärdet) beräknade
kostnaderna endast ca hälften av de verkliga
medelårskostnaderna och kan därför icke användas. Vid mera invecklade
investeringskalkyler är dessutom ett införande av
avskrivningsbegreppet obekvämt och onödigt. Nuvärdet av en
investeringsutgift är nämligen självklart alldeles oberoende av
på vilket sätt utgiften fördelas som avskrivnings- och
räntekostnader över anläggningens livslängd.
Avskrivningsmetoden har därmed intet inflytande på beräkningarnas resultat.

Räntefotens storlek utövar ett viktigt inflytande på
resultatet av en investeringskalkyl. Särskild omsorg bör därför
nedläggas på att fastställa kalkylräntefoten så exakt som
möjligt. Vid bedömning av kalkylräntefoten bör man skilja
på om investeringen finansieras med eget eller lånat
kapital. I förra fallet bör räntefoten vara minst lika stor
som avkastningen på en annan lika riskabel investering, i
senare fallet skall räntefoten minst vara lika stor som
låneräntan. Finansieras investeringen såväl med eget som
lånat kapital skall räntefoten vägas med hänsyn till
proportionen av i investeringen ingående eget och lånat
kapital. Förutom dessa rent objektiva bestämningsgrunder ingå
emellertid även subjektiva värderingar vid fastställande
av kalkylräntefotens storlek. I denna skall nämligen
dessutom ingå såväl riskränta som en viss säkerhetsmarginal.
Investeringskalkyler innebära ju i sin egenskap av ex-ante
kalkyler alltid en större eller mindre osäkerhet. Ju större
denna osäkerhet bedömes desto högre väljes
säkerhetsmarginalen och därmed kalkylräntefoten2.
Vid bedömning av t ex. om en höjning av
mekaniseringsgraden i ett företag är ekonomiskt motiverad måste man
ta med alla de förändringar i utgifterna, som åtfölja den
eventuella investeringen. Planeras denna nyinvestering ske
med eget kapital får man icke glömma bort att en ökning
av mekaniseringsgraden medför ökade skatter. I tider med
exceptionellt höga skatter kan detta ha avgörande
betydelse för en investerings lönsamhet. Vill man icke ta med
skatterna vid den jämförande ekonomiska beräkningen
kan kalkylräntefoten ökas i motsvarande grad. Höga
skatter förhindra sålunda i viss mån användandet av
arbetsbesparande metoder finansierade med eget kapital.

De viktigaste typerna av investeringskalkyler
En investeringskalkyl innebär alltid en jämförelse mellan
kostnaderna för två, flera eller oändligt många möjlig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0985.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free