Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 8 september 1945 - Kronoandelen i den svenska gruvlagstiftningen, av Oscar Fåhré - Recommendations for Uniform Cost-Estimating and Cost-Finding for the Drop Forging Industry, av r - New Methods for Sheet Metal Work, av Bn - Principles and Practice of Heating and Ventilating, av John Rydberg - AB Landsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
982
TEKNISK TIDSKRIFT
ringsförfarande äger rum, måste detsamma
nämligen anses stå i så nära samband med
gruvdriften, att, om gruvan övertas av kronan, de därför
uppförda anläggningarna även böra medfölja."
Ser man nu förberörda stadgande i gruvlagen om
rätt för kronan att lösa vissa anläggningar mot
bakgrunden av stadgandet i 96 § i
gruvlagstiftningssakkunnigas förslag’ får man härigenom ett det
kraftigaste stöd för den uppfattningen, att
lagstiftaren icke avsett att berättiga kronan att, vid
inträde i ett gruvföretag, lösa även anrikningsverk o d.
Det kan således näppeligen ha varit ett förbiseende
av lagstiftaren att icke i 49 § gruvlagen ta med
anrikningsverk, oin så verkligen varit avsikten.
Anrikningsverk kan vara antingen lös eller fast
egendom. Ligger anrikningsverket inom
utmåls-område, som inlösts för gruvdriftens behov och
vartill rätten således är avhängig av att gruvan
försvaras, är anrikningsverket lös egendom. Är
verket däremot beläget på mark, vare sig inom
eller utom utmål, vartill inmutaren har
äganderätt, bildar anrikningsverket jämte marken en
särskild fastighet. Att kronan i det senare fallet
skulle äga rätt att jämväl lösa in sig i verket anser
jag under alla förhållanden uteslutet.
I Nordisk Familjebok definieras anrikning såsom
den verksamhet, varigenom man ur det i gruvan
lösbrutna berget skiljer malmen från det ofyndiga
berget. Anrikning är således en särskild
verksamhet, skild från egentlig gruvdrift, vilken senare
består uti brytning av malm och dess uppfordrande
ur gruvan men icke i förädlingsverksamhet.
Drar jag i korthet konklusionerna av
förestående utredning, kommer jag till följande resultat:
Kronans eventuella påstående om rätt att, i
förhållande till sin andel, inlösa för gruva uppfört
anrikningsverk kan grundas endast på det nya
rättsinstitutet kronoandel i gruvlagen.
Verba formalia i gruvlagens kapitel om kronans
rätt till andel i gruvföretag berättiga icke ikronan
att göra gällande förefintligheten av en sådan
inlösningsrätt.
Det föregående lagstiftningsarbete, som pågått
alltifrån tillkomsten av 1884 års gruvstadga och
vilket till sist resulterat i 1938 års gruvlag,
ådagalägger enligt min mening, att det icke varit
lagstiftarens avsikt att åt kronan inrymma en så
långt gående rätt som andel i anrikningsverk.
Kronan bör så mycket mindre kunna
tillerkännas sådan inlösningsrätt, som kronoandelen
avsågs skola träda i stället för jordägareandelen,
vartill rätt aldrig varit förbunden med rätt att
inlösa andel i anrikningsverk.
Då gruvlagen emellertid bygger på principen
om socialisering av vårt lands gruvor med
tillhörande anläggningar, är det givetvis intet, som
hindrar majoriteten i riksdagen att fullfölja
socialiseringen genom att t.ex. lagstifta om rätt
för kronan att inlösa även anrikningsverk m.m.
Recommendations for Uniform Cost-Estimating and
Cost-Finding for the Drop Forging Industry, utgiven
av Association of Drop Forgers and Stampers, 68 sidor,
Birmingham 1944.
Denna bok, som avser att få fram enhetliga grunder för
självkostnadsberäkningen inom smidesindustrin, har
utarbetats av en inom den engelska smidesindustrin tillsatt
kommitté. Boken är uppdelad på två sektioner, varav den
första behandlar förkalkylen. Detta avsnitt utgöres närmast
av noter till ett formulär till förkalkyl, vilket synes vara så
fullständigt, att det gör det möjligt att få med praktiskt
taget alla de faktorer, som kunna påverka kalkylen.
Det senare avsnittet behandlar efterkalkylen enligt ett
system, som med fördel lär kunna användas såväl av mindre
firmor som av stora företag. Avsnittet innehåller också ett
förslag till ett enhetligt numreringssystem, avsett att
till-lämpas för såväl själva arbetsordern som tillhörande dynor
och verktyg. . r
New Methods for Sheet Metal Work, 3:e uppl., av W.
Cookson. Technical Press, London 1944 207 s., 82 fig.
Boken ägnas uteslutande åt konstruktion och be: äkning
av utbredningar för tunnplåtsarbeten. Framför allt
behandlas olika slag av rör, krökar, förminskningar,
förgreningar o.d. Någon dragning av plåten förutsättes ej vid
dessa arbeten utan endast rullning och bockning. Man
förfar därvid så att på ritningen över det färdiga aibetsstycket
lägges ett antal hjälplinjer in på plåtytan, vilken alltså
indelas i en serie approximativt plana trianglar. Den
verkliga längden på sidorna i dessa trianglar konstrueras fram
eller beräknas. Man uppritar sedan dessa trianglar bredvid
varandra på ett plan och erhåller så utbredningen av
arbetsstycket. En mångfald exempel belyser förfarandet.
Anvisningar ges även för beräkning av erforderlig
ämnesstorlek vid bockningar med hänsyn tagen till
plåttjocklekarna. Framställningen är synnerligen enkel och
lättfattlig genom det otal tillämpningar som relaterats. Bn
Principles and Practice of Heating and Ventilating,
av E Moijloy, Förlag Georg Newnes Ltd, London 1945.
312 s. Pris 21 sh.
Boken är resultatet av ett flertal författares arbete och
synes närmast vara avsedd för installationsfirmornas
tekniska personal. Det beräkningsmässiga är ganska kortfattat
behandlat och huvudvikten har lagts vid beskrivningar
och anvisningar för det praktiska utförandet. Efter en
summarisk behandling av grunderna för beräkning av
byggnaders värmebehov lämnas beskrivningar och
montageanvisningar för pannor, rörledningar och radiatorer.
Man observerar att plåtradiatorer fortfarande äro ett okänt
begrepp i England. Däremot ägnas stort utrymme åt
takvärme i form av rörslingor. De använda rörslingorna
tillverkas i rörbockningsmaskiner, i vilka rören värmas
på elektrisk väg. Hopfogningen sker genom elektrisk
stumsvetsning. För lösgörande av den på insidan bildade
glödspånen hamras rörslingorna med pneumatiska hammare
och blåsas rena med tryckluft. Särskild hänsyn måste
vid utförandet tas till luftningen av ifrågavarande
varmvattensystem. På det hela taget behandlas drift- och
funktionssvårigheter vid både varmvatten- och ångsystem på
ett upplysande sätt. Ett kapitel ägnas åt elektrisk
uppvärmning, varvid även moderna elektriska väggvärmare
omnämnas liksom ackumulerande elektriskt uppvärmda
varmvattensystem. Arbetet innehåller vidare avsnitt om
automatisk reglering samt ventilation och luftuppvärmning
m.m. Som avslutning lämnas exempel på en
kostnadsberäkning för en värmeanläggning. John Rydberg
AB Landsverk, Landskrona. Ett antal eleganta, rikt
illustrerade broschyrer i djuptryck över broar; plåtarbeten;
gasklockor; reningskistor; regulatorstationer;
avstängningsluckor och spelmaskinerier; elevatorer, skopkranar
och förhalningsspel; järnvägsvagnar och förhalningsspel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
