Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 september 1945 - Motorseglarnas betydelse för sjöfarten, av Hjalmar Sjöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1945
993
Motorseglarnas betydelse för sjöfarten
Kommerserådet Hjalmar Sjöholm, Stockholm
Tid efter annan har det, när frågor om
segelfartyg och om segelfartyg med hjälpmaskin —
motorseglare — varit under diskussion, uttalats
uppfattningen, att dessa fartygskategorier få
mindre och mindre betydelse, enär seglande
fartyg tillhöra det förgångna. Sådana synpunkter
ha bl.a. också framförts, då det varit fråga om
att bestämma bro- och ledningshöjder över
farleder. Härvid har det ifrågasatts, att man ej skulle
behöva ta så särskilt stor hänsyn till de
segelförande fartygens masthöjder, enär dessa fartyg
inom en icke allt för avlägsen framtid komme att
försvinna eller omändras till att bli helt
maskindrivna.
Särskilt det förhållande att de rena
segelfartygens antal undan för undan har minskats efter
det att motorer för ca 40 år sedan började insättas
i segelfartyg har givit anledning till den förmodan,
att de seglande fartygens tid är förbi. För att man
skall få en riktig uppfattning om dessa fartygs
betydelse och framtidsutsikter, måste emellertid
även en del andra omständigheter än
antalsförändringen beaktas.
De segelförande fartygens betydelse för sjöfarten
Fartygsbeståndet
Av fig. 1 framgår hur antalet svenska segelfartyg
med och utan hjälpmaskin och deras
bruttodräk-tigheter samt maskinstyrkor förhållit sig under
de senaste 30 åren. Vi hade sålunda år 1914 1 430
segelfartyg utan hjälpmaskin med en sammanlagd
dräktighet av 173 082 brt och endast 79
segelfartyg med hjälpmaskin med en sammanlagd
dräktighet av 5 064 brt. Alltsedan år 1914 har
antalet segelfartyg utan hjälpmaskin ständigt
nedgått, för att år 1943 vara endast 3 om sammanlagt
168 brt, medan antalet segelfartyg med
hjälpmaskin ökat till att sistnämnda år vara 844 om
sammanlagt 81 126 brt.
Ser man på totala antalet segelfartyg med och
utan hjälpmaskiner under denna tidsperiod,
finner man, att detta antal år från år nedgått. År
1914 hade vi 1 509 sådana fartyg med en
dräktighet av 178 146 brt och år 1943 endast 847 med en
sammanlagd dräktighet av 81 294 brt. Det totala
antalet har sålunda nedgått från 1 509 till 847,
eller till ca 56 %, och deras sammanlagda dräktig-
DK 629.123.13
het från 178 146 brt till 81 294 brt eller till ca
46 %. Hjälpmaskinernas effekt har år från år
ökat, så att den under tiden 1914—1943 stigit
från i genomsnitt 24 till 55 hk per fartyg och från
0,4 till 0,58 hk/brt.
De segelförande fartygens fördelning i
åldersgrupper under åren 1920—1943 framgår av fig. 2.
Det visar sig då, att den procentuella
åldersfördelningen är följande:
1920 1943
< 10 år .................. 15,5 4,7
10—20 år .................. 17 4
> 20 år .................. 67,5 91,3
Om man jämför fartygens sammanlagda
bruttotonnage inom de olika åldersgrupperna, finner
man, att den procentuella fördelningen blir
ungefär likartad med den nyssnämnda i fråga om
antalet fartyg. Är 1920 utgjorde sålunda de över
20 år gamla fartygens sammanlagda
bruttodräktighet 68,3 % av hela fartygsbeståndets totala
bruttodräktighet, under det att år 1943 motsva-
Föredrag i Föreningen för Inre Vattenvägar den 30 maj 1945.
Fig. 1. Bestånd au segelförande fartyg i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
