- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
996

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 september 1945 - Motorseglarnas betydelse för sjöfarten, av Hjalmar Sjöholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

996

TEKNISK TIDSKRIFT

var antalet lastförande resor år 1914 1 862 och
år 1939 5 037, eller 3^2 à 4 gånger så stort år
1939 som år 1914. Sammanlagda nettotonnaget
under dessa resor ökades från 86 145 rt år 1914
till 314 722 rt år 1939 och var sålunda 31/2 gång
så stort år 1939 som år 1914. Under perioden
1940—1943 inträdde en nedgång av antalet resor
och nettotontal. Som denna nedgång torde vara
hänförlig till av kriget beroende omständigheter,
lärer den icke vara av så stort intresse i detta
sammanhang.

I fråga om de maskindrivna fartygen har en
stegring av resornas antal och sammanlagda
net-todräktighet förekommit från år 1914 till år 1939
och var antalet resor år 1914 9 358 och år 1939
19 461, dvs. ungefär dubelt så stort år 1939 som
år 1914. Det sammanlagda nettotontalet under
dessa resor ökades från 648 722 år 1914 till
2 020 700 år 1939 och var 1939 sålunda 3 gånger
så stort som år 1914. Under krigsåren 1940—1943
inträdde en nedgång, synbarligen beroende på
krigsförhållandena.

Sjöfarten i Mälaren—Hjälmarens vattensystem
har sålunda väsentligen ökats för såväl
segelförande som maskindrivna fartyg och ökningen har
varit störst för de förstnämnda.

I de smärre farlederna i direkt förbindelse med
havet ha resornas antal och sammanlagda
nettotonnaget förhållit sig tämligen konstanta under de
olika åren 1914—1939 med en viss nedgång för
krigsperioden 1940—1943.

Fig. 5. Jämförelse mellan segelareor hos 200 t fartyg, riggat
som 1 brigg, 2 skonare, 3 slätskonert, 4, 5 äldre resp.
modern motorseglare.

Av de undersökningar beträffande
fartygsbeståndet, för vilka tidigare redogjorts, framgår,
att de segelförande fartygens antal och tonnage
väsentligen nedgått under 30-årsperioden 1914—
1943, så att fartygsbeståndet år 1943 var ca 50 %
reducerat i förhållande till fartygsbeståndet år
1914. Genom hjälpmaskiners insättande har
emellertid under denna period tonnaget år från år
kunnat bättre utnyttjas, så att per år räknat ett
betydligt större antal resor har kunnat utföras
och större godsmängd befordras under senare år
än under tidigare. Man får väl anse denna
omständighet visa, att de segelförande fartygens
betydelse för sjöfarten ej minskats, men väl ökats.
Detta gäller särskilt för den inrikes sjöfarten, där
relationerna mellan de segelförande och
maskindrivna fartygens andel ändrats till förmån för de
förra.

De segelförande fartygens betydelse

för sjöfolksrekryteringen

Det är ju allmänt erkänt, att segelfartygstjänsten
är mycket värdefull ur utbildningssynpunkt och
att den i hög grad bidrar till att dana gott sjöfolk.
Vår handelsflottas befäl och manskap rekryteras
också i stor utsträckning från vår kustbefolkning
och som kustborna äro uppvuxna och fostrade
på sjön utgöra de ett synnerligen förnämligt
sjöfolksmaterial.

I sitt betänkande av den 14 december 1938 gjorde
1938 års sjöfartskommitté ett uttalande rörande
motorseglarnas betydelse för
sjöfolksrekryteringen till handelsflottan, där bl.a. framhålles
följande:

"I den statistiska avdelningen ha framlagts
siffror, som belysa den mindre skeppsfartens
betydelse ur folkförsörjningssynpunkt. I denna sjöfart
vinner sjöfolk till ett antal av omkring 7 500
personer till större eller mindre del sin försörjning.

Det är av intresse att konstatera, hurusom
hithörande sjöfart med hänsyn till fartygens
hemorter koncentreras till vissa centra, något som
naturligtvis främst sammanhänger med vissa
geografiska och befolkningsförhållanden. Av dessa
centra utgör Göteborgs och Bohus län det
betydelsefullaste med år 1936 icke mindre än 328
motorseglare och 92 (mindre) motorfartyg
hemmahörande inom länets landsbygd. Andra sådana
centra bilda Kristianstads län med 46
(jämförelsevis större) motorseglare, Blekinge län med 61
motorseglare, Kalmar län med 128 motorseglare
och 7 (mindre) motorfartyg samt slutligen
Stockholms län med 37 motorseglare och 24 (mindre)
motorfartyg. — Undersökas förhållandena
närmare. torde man finna, att de bygder, i vilka den
mindre skeppsfartens tonnage övervägande hör
hemma, äro våra mest utpräglade sjömansbygder,
från vilka sjöfolk, även för den större, i utrikes
fart gående handelsflottan, till övervägande delen
rekryteras. Det får anses vara betydelsefullt, att
dessa sjömanstraditioner bevaras. Vad nu senast
berörts är en fråga, som angår icke endast den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free