Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 september 1945 - Överslagsberäkningar av fart och transportekonomi vid flygplan med konstant motoreffekt, av G V Nordenswan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1014
THiKNISK TIDSKRIFT
Transportekonomin (för planet som helhet) är
alltså direkt proportionell mot
propellerverkningsgraden (vilket är självklart) och mot
förhållandet mellan farten på ifrågavarande höjd
och den teoretisika max.-farten och omvänt
proportionell mot medelproportionalen till de båda
motståndskoefficienterna ki och k2.
Effektbelastningen G]N syns inte i ekv. (9) men finns där
naturligtvis ändå, nämligen i x.
Faktorerna k\ och k2 ha som synes lika stort
inflytande på transportekonomin — och även på
Vmax. Det har ett visst intresse att undersöka,
vilken minskning av ki som till sin verkan är
ekvivalent med en ökning av det för k2 bestämmande
förhållandet b2IS. Relationen framgår av
följande tabell:
6 7 8 9 10
[-Omräknings-faktor-]
{+Omräknings- faktor+} för E OCh Vmax fa 1 1,08 1,155 1,225 1,29
b 0,925 1 1,07 1,135 1,195
c 0,865 0,935 1 1,06 1,12
d 0,815 0,88 0,945 1 1,055 I
le 0,775 0,835 0,895 0,95 1
[-"Ekvivalensfaktor"-]
{+"Ekvivalens- faktor"+} för ki fa 1 0,925 0,865 0,815 0,775
b 1,08 1 0,935 0,88 0,835
c 1,155 1,07 1 0,945 0,895
d 1,225 1,135 1,06 1 0,95
le 1,29 1,195 1,12 1,055 1
Tabellens övre del ger upplysning 0111, vilken
förbättring eller försämring av E och Vmax, som
blir följden av en ökning resp. minskning av
värdet b2\S. Man använder därvid den vågräta
rad, som har faktorvärdet 1 i kolumnen med det
b’IS-\ärde, från vilket man utgår, och avläser
om-räkningsfaktorn i kolumnen för det 62/S-värde,
som man vill undersöka. (Exempel: Om Vmax är
500 km/h vid 62/S = 9, får man för b2\S=l
Vmax = 0,88 ’ 500 = 440 km/h.)
Tabellens nedre del visar, vilken förändring
av Jti som ger samma ändring av E eller Vmax
som en ändring av b2JS. Vid avläsningen
använder man rader med samma bokstavsbeteckning
i övre och nedre delen och avläser
"ekvivalensfaktorn" i samma kolumn som
omräkningsfak-torn för E och Vmax. (Exempel: I ovanstående
exempel användes raden d för att finna
ändringen hos Vmax vid övergång från b~IS*= 9 till
b2IS — 7. Raden d i tabellens nedre del
upplyser om, att samma ändring av V max erhålles, om
kt multipliceras med 1,135, dvs. ökas med
13,5 %.)
Tabellen kan självfallet också användas för att
finna den ändring av ku som kompenserar en viss
ändring av b2JS eller tvärtom, så att E eller V max
bli oförändrade.
För praktiskt bruik uppritar man lämpligen på
grundval av tabellen ett diagram med för
inter-polering tillräckligt tät kurvskara. Ett sådant dia-
gram, omfattande det vanliga ^/^-intervallet 6—
10, visas på fig. 4. Dess användning beskrives
enklast med några exempel.
Exempel 1: Sök omräkningsfaktorn för ändring
av b2IS från 6,5 till 9! Uppsök punkt 6,5 på
abscissaxeln, följ vertikalen genom denna punkt
uppåt till vågräta linjen genom ordinatvärdet 1,0,
följ den genom skärningspunkten gående kurvan
till vertikalen genom b2/S .= 9. Skärningspunkten
har ordinatan 1,18, vilket är det sökta värdet. Om
för utgångsvärdet på ej finns någon utritad
kurva genom skärningspunkten mellan
ifrågavarande vertikal och horisontalen 1,0, kan man
lätt göra en "interpolation med ögat" mellan de
två närmaste kurvorna.
Exempel 2: Vilken ekvivalensfaktor för k± har
samma inverkan som vingändringen i exempel 1 ?
Drag genom abscissan 9 vertikalen upp till
horisontalen 1,0, följ kurvan genom
skärningspunkten åt vänster till vertikalen genom abscissan 6,5.
Ordinatan för skärningspunkten mellan kurvan
och sistnämnda vertikal är det sökta värdet, 0,85.
Exempel 3: Vilken ändring av ka kompenserar
en vingändring enligt exempel 1 ?
Kompenserings-faktorn för kt blir självfallet lika med
omräkningsfaktorn i exempel 1 och erhålles på samma
sätt.
Exempel Antag, att det blir nödvändigt att
öka k i med 10 %. Genom vilken ändring av b2jS
kan denna motståndsökning kompenseras? Drag
horisontalen genom 1,1; abscissparen för
kurvornas skärningspunkter med horisontalerna 1,0 och
1,1 visa de olika möjligheterna till ändring av
vingformen; b^jS kan sålunda ändras från 6 till
7,2, från 7 till 8,45, från 8 till 9,65 etc. Om planet
från början har t.ex. b2\S = 7,25, får man genom
interpolation det nya värdet till 8,75—8,8.
Om ett sådant diagram göres tillräckligt stort
och "finfibrigt", blir det ett mycket behändigt
och exakt hjälpmedel vid överslagsräkningar.
Det bör kanske framhållas, att en ändring av
ki eller k2 (eller båda), som medför en ändring
även av produkten ici k2, också ändrar värdet av
Vmax med ty åtföljande konsekvenser.
Fig. i. Diagram för uppskattning av inflytandet på Vmax av
förändringar i fråga om skadligt motstånd och
sidoförhållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
