Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Utländska tunnlar för gatutrafik, av Stig Samuelson och Kurt Pålsson - Alfreds Vitols †, av Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 september 1945
1033
kriget ha varit omkring 2,5 miljoner belgiska
francs, dvs. 1 % av totalkostnaderna.
Av det anförda framgår, att man vid
gatutra-fiktunnlar ej endast har att ta hänsyn till de stora
byggnadskostnaderna utan man måste för dylika
anläggningar även räkna med betydande
driftkostnader, soin ej förekomma vid andra slag av
trafikanläggningar. Det måste därför såsom i det
föregående antytts finnas synnerligen vägande
skäl för att man skall kunna förorda en dylik ur
såväl anläggnings- som driftsynpunkt dyrbar
trafiklösning. Utomlands ha av allt att döma endast
sjöfartstekniska skäl härvid fått fälla avgörandet,
och mot bakgrunden av de med tunnlarnas
byggande och trafikering förknippade svårigheterna
och kostnaderna kan man nog våga påstå, att
tunnelanläggningar för gatutrafik om möjligt
böra undvikas.
Litteratur
1. Kress, H-H: Richtliriien für die Entwurfsbearbeitung vom
Auto-tunneln. Stuttgart 1936.
2. Anderson, D: Ön the construction of the Mersey-tunnel. J. Inst.
Civil Eng. 1935/36 h. 6.
3. Singstad, O: Ventilation of vehicular tunnels. World Engineering
Congress, vol. 9, Tokyo 1929.
4. Singstad, O: A year’s operating experience with the Holland
vehicular tunnel. Engng News Rec. 101 (1928) s. 942.
5. Gruner, E & G: Grosse Autotunnels. Schweizer. Bauztg 106
(1935) s. 158.
6. van Bruggen, J P: De Maastunnel te Rotterdam (allmän
beskrivning). Ingenieur 1939 s. B 165.
7. van Bruggen, J P: De Maastunnel te Rotterdam
(ventilationsundersökningar). Ingenieur 1941 s. B 7.
8. The Mersey-Tunnel. Engineer 158 (1934) s. 26.
9. The Lincoln Vehicular Tunnel. Engineer 164 (1937) s. 276.
10. Skerret, R G: Le Lincoln-tunnel sous I’Hudson à New-York.
Techn. d. Trå vaux 13 (1937) s. 545.
11. The Detroit—Canada vehicular tunnel. Engng News Rec. 103
(1929) s. 600.
12. Der Unterwassertunnel in Boston. Bautechn. 1935 s. 16.
Alfreds Vitols †
Professor Alfreds Vitols, vilkens namn var
bekant i vida kretsar av europeiska och amerikanska
hydrauliker, dog i Uppsala den 22 juni 1945. Ödet
ville, att den 67 år gamle professorn, som
överlevt alla krigets fasor i sitt hemland, i det gästfria
Sverige skadades så svårt genom en trafikolycka
på en gata i Uppsala i maj 1945, att han icke
kunde återvinna sin genom krigets upplevelser
nedsatta hälsa. Genom hans död har det lettiska
folket förlorat en av sina största vetenskapsmän
och medborgare.
Vitols var född i Lettland den 8 januari 1878,
genomgick gymnasiet i Riga och institutet för
kommunikationsväsen i Petersburg år 1906. Till
år 1919 var han verksam i Ryssland, där han
innehade olika teknisk-administrativa ämbeten
inom järnvägs- och kanalförvaltningen. Under
denna tid upptog han sin tekniska
författarverksamhet, som resulterade i flera bidrag till olika
tidskrifter. År 1919 återvände han till sitt
hemland och blev verksam inom Lettlands förvaltning
för vattenvägarna och vid universitet; 1921 blev
han docent i teknisk mekanik, vilket ämne
omfattade statik, hållfasthetslära och hydraulik. År
1924 promoverades han till dr-ingenjör och blev
samma år utnämnd till professor i teknisk
mekanik vid universitet i Riga. Ytterligare kunna intill
år 1940 bl.a. nämnas följande data: dekanus vid
den mekaniska fakulteten, prorektor vid
universitetet, konsulterande i hydrauliska frågor vid
finans-, justitie- och
kommunikationsdepartementen samt vid utbyggande av Kegums kraftverk, i
vilken uppgift han samarbetade med
Vattenbyggnadsbyrån och Sentab. År 1932 kallades han två
gånger av Folkförbundet till skiljedomare mellan
Polen och Danzig rörande tekniska frågor vid
utbyggande av Danzigs hamn.
Hans tekniska författarskap är omfångsrikt och
omfattar huvudsakligen hydrauliska problem.
Han sökte i sitt vetenskapliga arbete nya vägar
för att ersätta de rådande empiriska
betraktelsesätten inom många områden med teoretiskt
exakta grunder och därigenom göra det möjligt
att komma fram till matematiskt riktiga lösningar
samt använde för detta ändamål eleganta
matematiska metoder. De behandlade problemen äro
huvudsakligen bestämning av regnflödenas
storlek för beräkning av utskovsöppningar,
beräkning av flottledsrännor och dammprofiler,
bestämning av den hydrauliska
friktionskoefficienten, analytisk konstruktion av dämningskurvor
och försök till generalisering av hydrauliska
metoder för lösning av problemet om vattnets
materialtransport. Dessa problem omfatta omkring 60
arbeten på lettiska, franska, ryska, tyska, engelska
eller spanska språken.
Vitols’ stora livsverk var vid hans död icke
avslutat och många problem väntade på sin lösning.
Flera uppsatser föreligga dock i manuskript.
Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
