Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Ny rullbana för flygfält, av r - Sfäriska hus, av sah - Akustisk deformationsmätning, av R S - Sveriges längsta vattentunnel - Londons hamn blir störst i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1034
THiKNISK TIDSKRIFT
Ny rullbana för flygfält. En rullbana av alldeles ny
konstruktion, avsedd att minska riskerna vid start och
landning under svåra väderleksförhållanden, har utarbetats
av Structural Clay Products Institute i Washington.
Rullbanan har planerats i avsikt att hindra fuktighet, snö, is,
rimfrost och snöslask att samlas på banan, genom att
använda ihåliga tegelblock för att isolera
betongbeläggningen från marken. Vid mycket kallt väder kan varm luft
föras genom tegelblockens ihåligheter, så att
landningsfältet förblir torrt och pålitligt under alla förhållanden.
Det viktigaste elementet i rullbanans konstruktion äro
de nämnda tegelblocken med sina horisontalt placerade
kanaler, som tillsammans bilda ett lager av luft. Tack vare
detta luftskikt bibehålls en jämnare och mera konstant
temperatur i betongbeläggningen och man undviker de
snabba temperaturfall, som förorsaka kondensering av
fuktigheten på rullbanans yta med åtföljande frysning.
Tack vare de nämnda ihåligheterna minskas den kapillära
uppsugningen, och vattnets uppstigning genom bankroppen
reduceras till ett minimum.
Vid byggandet av rullbanan följer man det vanliga
förfaringssättet vid vägbyggnader. Gjutformar placeras för
lämplig bredd, vanligen 6,10—6,70 m, och ytan planeras. Om
markens beskaffenhet är sådan att planeringsarbetet kan
direkt utföras, erfordras inget bottenlager av sand, men
om efter planeringsarbetet upphöjningar och sänkor
kvarstå, bör ett bottenlager av sand läggas ut. Därpå läggas
tegelblocken ut och varannan rad börjar på vanligt sätt
med en halv längds block för att åstadkomma bundna
skarvar. För dräneringsändamål bör teglet läggas med
kanalerna gående tvärs över rullbanan. Mellan raderna av
tegelblock placeras tegelplattor, som tjäna till att hålla
tegelraderna isär och som tillsammans med tegelblocken
bilda gjutformar för de armerade tvärbjälkarna av betong;
de hindra också fukten att stiga upp genom
betongbjälkarna. Armeringsjärn placeras sedan i öppningen mellan
teglen. Små tegelskärvor kunna användas för att hålla
arme-ringsjärnen från plattorna. De längsgående och tvärgående
armeringsjärnen placeras sedan på sina platser, och
betongen gjutes i en arbetsoperation. Rullbanans yta
behandlas sedan på vanligt sätt.
Av US Bureau of Standards utförda prov visa att 19 mm
av tegelblocket på var sida av betongbjälkarna kunna
innefattas i konstruktionen för att motstå skjuvspänningar.
Detta är vanligen tjockleken på tegelblockets yttre
omhölje, vilket skänker stadga åt bjälkarna genom sidostöd.
Lättmetallrör, som gå parallellt med rullbanan, kunna
användas för att blåsa in den varma luften i tegelblockens
kanaler, varigenom is och snö på rullbanans yta effektivt
smältes. Tryckprov, utförda på byggnadsblock av tegel,
ha visat att dessa med säkerhet tåla en belastning av 422
kg/cm2 och däröver (Flying dec. 1943). r
Sfäriska hus. Det har tidigare talats om att man i USA
skulle ha gjort försök att gjuta betonghus på en form,
Fig. 1. En grupp sfäriska hus i södra USA.
Fig. 2. Inredningsplan.
bestående av en halvsfärisk ballong; syftet skulle ha varit
snabbt uppförande av arbetarbostäder vid krigsindustrier.
Nu har metoden använts för mera permanenta och kanske
rent av lyxbetonade bostäder i de södra staterna, fig. 1.
Tillvägagångssättet är följande. Sedan golvplattorna lagts
monteras ballongen över dem och blåses upp med en
vanlig kompressor till ett lufttryck av omkring 70 kg/m2.
Ballongen är av bomullsduk och kan användas flera
gånger. Dörrar och fönster monteras på sin plats för att
kunna gjutas in i betongkonstruktionen. Ett tumstjockt
lager cement sprutas därefter över formen, ovanpå detta ett
isoleringsskikt och slutligen ett 40 mm tjockt ytterlager
av cement. De nu uppförda husen, fig. 2, bestå av två
halvklot, vilka förbindas med en rektangulär gång, fig. 2.
Trots sin ovanliga form bli interiörerna ganska tilltalande,
dels genom samspel mellan mittgångens raka och
huvud-utrymmenas runda former, dels därför att rumssektionen
icke blir cirkelformad utan elliptisk; man börjar nämligen
gjutningen uppifrån, varigenom ballongen pressas ner och
de sist gjutna sidorna bli praktiskt taget vertikala (Archit.
Rec., juli 1944). sah
Akustisk deforiiiationsmätning. En anordning för
mätning och registrering av deformationer, som användes
framför allt vid broar, består i princip av två eggar,
mellan vilka är spänd en metalltråd, vars resonansfrekvens,
som är en funktion av spänningen i tråden, mätes genom
jämförelse med en känd fast frekvens (J. Sci. Instr. 1945
h. 2). R S
Sveriges längsta vattentiumel får Hjälta Kraftverk i
Nässeforsen vid Långsele, som skall tas i bruk 1949. Den
blir 6 350 m med en tvärsektion av 10 X 13 m.
Sprängningen av vattentunneln beräknas kunna börja i höst.
Åtgången av sprängämnen blir då 1,5 t/dygn. Det lössprängda
berget skall forslas bort med järnvägsvagnar, som
komma att hissas upp i dagen med stora hissar, lastande 45 t,
varigenom omlastning undvikes. Maskinsalen kommer att
ligga på 86 m djup, vilket samtidigt blir fallhöjden, en
bland de absolut högsta. Tre schakt ha sprängts ned i
berget, av vilka det djupaste kommer att bli 107 m (DN 7/8
1945).
Londons hamn blir störst i världen. Londons hamn
kommer att byggas ut till den största och modernaste
hamnanläggningen i världen. Under kriget har en tredjedel
av varuskjulen och magasinen totalt ödelagts och 63 stora
kranar ha fördärvats. Trots de väldiga skadorna har
Londons hamn dock aldrig ens tillnärmelsevis satts ur
funktion. Under krigsåren har importen över London uppgått
till sammanlagt 106 Mt/år mot i genomsnitt 60 Mt/år före
kriget (GHT 25/8 1945).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
