Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Dansk Ingeniørvirke i Udlandet, av Richard Smedberg - Krüger—Ljungman AB - Buscks Fabriker - AB Svenska Icopalfabriken - TNC: 20. Metall, »järn och metall», av J W - Rättelse, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 september 1945
1043
stora entreprenadfirmorna och deras allsidiga verksamhet,
jämväl omfattande konstruktionsarbete i hög klass.
Ingående skildras varje företagares arbete. De namngivna äro:
Christiani & Nielsen (1904), Kampman, Kierulf & Saxild
A/S (1917), Højgaard & Schultz A/S (1918), Monberg &
Thorsen A/S (1918) och Wright, Thomsen & Kier (1918).
Det är mycket tilltalande att erinra sig, att igångsättningen
gjordes av unga män.
Författaren övergår sedan till en beskrivande, statistisk
undersökning av danska ingenjörers insatser i skilda
länder, vilka vi här inskränka oss till att endast förteckna.
Europa: Belgien, Bulgarien, England, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Holland, Island, Italien, Jugoslavien,
Lettland, Litauen, Luxembourg, Norge, Polen, Portugal,
Rumänien, Ryssland, Schweiz, Spanien, Sverige,
Tjeckoslovakiet, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike.
Asien: Burma, Cypern, Filippinerna, Indien, Insulinde,
Irak, Iran, Japan, Kina, Korea, Malajstaterna,
Mandchu-riet, Palestina, Syrien och Thais.
Amerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Columbia,
Danska Västindien, Förenta Staterna, Kanada, Kuba,
Mexiko, New Foundland, Peru, Puerto Rico, San Domingo,
Trinidad, Uruguay och Venezuela.
Afrika: Algeriet, Egypten, Ekvatorialafrika, Franska
Marocko, Guldkusten, Sydafrika, Västafrika, Östafrika.
Australien.
Kartor och tabeller belysa det sagda.
I slutordet betonar författaren, att framgången även måste
ses ur politisk synpunkt, sålunda att föga utvecklade
länder hysa större förtroende för ingenjörer från ett litet
folk än från ett större.
Är ej rätta tidpunkten nu att utge en dylik bok om
svenska ingenjörer? Richard Smedberg
Krüger—Lijungman AB, Stockholm. Firmans katalog
"Vattenrening" har med sina många tekniska uppgifter och
data närmast karaktären av en handbok. Den är praktiskt
och överskådligt uppställd. Katalogen är enligt uppgift
den första i sitt slag i Sverige.
Buscks Fabriker, Mölndal. Broschyr över ’Buscks
jord-fräs A-44". Denna "miniatyrtraktor" är byggd för svenska
förhållanden och av svenskt material, och den är särskilt
avsedd för jordbrukare, trädgårdsmästare m.fl. Den kan
även apteras för stationär drift och användas som
dragmaskin inom trädgården. Ensamförsäljningen för Sverige
skötes av J E Ohlsens Enke AB, Malmö.
AB Svenska Icopalfabriken, Malmö. Broschyren
"Svita-fönstret, specialfönster för snedtak". Det
utmärkande för svitafönstrets konstruktion är att alla
utåtriktade delar äro plåtbeklädda och alla delar, som ligga
inåt, äro av trä. Härigenom förhindras kondensbildning
på profilerna.
TNC
20. Metall, "järn och metall"
I TNC-spalterna har dubbeltydigheten av ordet metall
redan förut berörts. Ibland får ordet inbegripa alla
metalliska material, ibland undantas järn och stål —
skillnaden mellan dessa båda material är en sak för sig som
här måste förbigås. Man säger "järn och metall" eller
"stål och metall", fullt i stil med sådana uttryck som
"luft och gaser", "sill och fisk" ...
En litteraturgranskning har visat sig givande.
Tulltaxan använder ordet metall i betydelsen metalliskt
material utan inskränkning. Våra vanliga
konversationslexikon använda också ordet övervägande i denna be-
tydelse, men äro mer eller mindre inkonsekventa. Ur
Svensk uppslagsbok 1934 kan citeras: "Metallbearbetning,
i vidaste bemärkelse alla förfaranden för formgivning av
järn-, stål- och metallprodukter. ..", där ordet metall
förekommer i båda betydelserna. I den
industrieli-kommersiella litteraturen överväger betydelsen ickejärnmetall, men
inkonsekvenserna äro talrika. Så t.ex. finner man i Svensk
Industrikalender under rubriken Branschregister en
indelning: "I. Malmbrytning och metallindustri, a..., b...,
c. Järn- och stålverk.. ., d. Andra metallverk, II. Järn-,
stål- och metallvarufabriker", där metall nämnes två
gånger i sin vidare och en gång i sin trängre bemärkelse
I organisations- och företagsnamn är betydelsen
likaledes växlande. Som exempel kunna nämnas å ena sidan
Svenska Metallverken och Järn- och
Metallvaruleverantör-föreningen, som innehålla ordet i den trängre bemärkelsen,
och å andra sidan Svenska
Metallindustriarbetareförbundet (som förr hette Svenska Järn- och
Metallarbetare-förbundet) och Stockholms Metallarbetarefackförening.
Många flera belägg på förbistringen ha erhållits, men de
nämnda få vara nog. Att här en allvarlig oegentlighet i
vår tekniska nomenklatur föreligger får anses
oemotsägligt. Och det kan inte vara rimligt att TNC inskränker sig
till att syssla med det tekniska språkets småproblem och
låter de stora felen stå oangripna. När man nu hör
sådana uttryck som: föremål av metall, metalltråd,
metallduk, är man ofta oviss om vad som menas. Vilken av de
två tydningarna som bör upphöjas till norm är tämligen
självklart: varje metalliskt material bör inbegripas i ordet
metall. Detta är ordets vetenskapliga och ursprungliga
innebörd. Kemin står främmande för annan tolkning, och
även därutanför använder man alltid adjektivet metallisk
ävensom termerna metallurgi, metallografi m.fl. utan den
specialisering av betydelsen som industrin och handeln
tillåtit smyga sig in i sådana benämningar som
"metallverk" och "metallgjutgods".
Frågan blir då hur man i stället skall uttrycka sig. Som
alltid i fall av denna art får man inte glömma bort att
olika tolkningar faktiskt förekomma, och att man alltså
måste förklara sig närmare när sammanhanget inte gör
fullt tydligt vad som menas. Men principiellt bör man låta
metall få ovan kursiverade innebörd, och vill man
utesluta järn och stål får man säga t.ex. metaller utom
järn och stål, eller om allt skall komma med i ett ord:
ickejärnmetall. Detta ord svarar mot Nichteisenmetall och
non-ferrous metal i tyskan och engelskan, vilka språk
brottas med samma svårigheter som vårt i fråga om ordet
metall. Ordet är tyvärr ganska otympligt men behöver
sällan tillgripas, eftersom man har behov av det endast
i klassificerande sammanhang. I enskilda praktiska fall
måste man säga mässing, brons, lättmetall e.d.; det räcker
sällan att blott säga ickejärnmetall. Av samma skäl bör i
enskilda fall "metallgjutgods" preciseras till
mässingsgjut-gods osv., men avser man någon gång alla slags gjutgods
av metalliskt material utom järn och stål får man säga
t.ex. gjutgods av ickejärnmetall. Ordet metallverk är
tämligen ofarligt; det är ju inte nödvändigt att ett metallverk
skall ha att göra med alla slag av metaller, och dessutom
är väl järn inte alldeles portförbjudet.
Mest utmanande äro uttrycken "järn och metall", "stål
och metall". Det är att hoppas att de i det allmänna
medvetandet så småningom skola framstå som felaktiga, och
att de komma att utbytas mot enbart metall, eller om till
en början förtydligande behövs: metall, även järn och
stål. Folk måste vänjas av med sin ängslan att ordet
metall inte skulle duga för alla slag av metalliskt material.
J W
Rättelse: Enligt meddelande från AB Vägförbättringar
har bolaget numera 13 civilingenjörer i sin tjänst, varför
företaget intar plats nr 18 i tabell 7 (största
arbetsgivare inom byggnadsfacket) i Tekn. T. 1945 s. 932. R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
