Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 september 1945 - Teknisk Tidskrift 1870—1945, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 september 1945
105.3
eningen vunnit erfarenhet om framgången af det
i fråga varande litterära företaget", men fick vid
sin sida ett av föreningen utsett redaktionsutskott,
"vars ledamöter hade till uppgift att såsom
referenter inom de olika grenarna af tekniken biträda
med uppsamlandet af värdefulla bidrag till
tidskriften".
Ekonomiskt var nu tydligen företaget säkrat. I
årsberättelserna för TI påpekas att antalet
betalande medlemmar stadigt ökade "om än
långsamt". Dessutom fick föreningen överta det
statsanslag på 1 600 kronor, som Hoffstedt
tidigare personligen erhållit.
År 1880 erhöll tidskriften ytterligare ett
ekonomiskt tillskott, i det Letterstedtska Föreningen
tilldelade den ett årligt bidrag på 1 000 kronor
mot det att den övertog den industriella
avdelningen av Nordisk Tidskrift. Denna, som
grundades 1878, hade till uppgift att "befordra
gemenskapen mellan de tre nordiska rikena genom
publicering av uppsatser rörande deras konst,
vetenskap och industri". Redan från början hade
tidskriften så gott som uteslutande varit rent
humanistisk, vilket för övrigt även påtalats i en
recension i Teknisik Tidskrift, och från och med
1880 ströks industrin även från dess program. För
Teknisk Tidskrift hade detta en stor betydelse
även bortsett från det ekonomiska tillskottet, i det
att tidskriften under de följande åren fick en
nordisk prägel med en hel del uppsatser av norska
och danska författare på originalspråket.
Dessutom meddelades uppgifter om verksamheten i
föreningar, sammanslutningar och tekniska
skolor i Danmark och Norge. Till detta ändamål
skaffade sig tidskriften referenter i sagda länder.
Redan från första början hade Hoffstedt sökt
intressera de praktiskt arbetande ingenjörerna
att till tidskriften insända redogörelser om sina
arbeten och undersökningar. Som ett försök att
ytterligare stimulera detta måste man anse den
diskussion, som anordnades 5 maj 1879 inom
föreningen. Diskussionsämnet var: "Kan på något
sätt åvägabringas meddelanden från i praktiken
varande teknologer till Teknologföreningen (TI)
i Stockholm, angående rön inom de olika
industrigrenarna; och på hvad sätt böra då dessa
meddelanden tillgodogöras?" I diskussionen
fram-höllo samtliga talare önskvärdheten av dylika
meddelanden samt att de borde publiceras i
Teknisk Tidskrift eller, beroende på deras innehåll,
i andra oftare utkommande tidningar, som
Norden eller andra. Å andra sidan påpekades "den
stora obenägenhet herrar teknici i allmänhet hade
för att sätta sina iagttagelser på papperet och än
mer att öfverlämna dem till någon som helst
offentlighet", en obenägenhet, som tydligen var
att söka i praktikerns ovana att uttrycka sina
tankar i skrift. Ett sätt att undanröja dessa
hinder ansåg en talare vara att väl betala de
insända notiserna. Härvid påpekade Hoffstedt, att
Teknisk Tidskrift betalade ett arvode för
originaluppsatser av 5—10 kronor per spalt eller 80—160
kronor per tryckark samt för goda bearbetningar
i proportion härtill samt dessutom att
"Redaktionen hädanefter liksom hittills utan någon
ersättning åtog sig redigerandet av insända kortare
eller längre bidrag".
Fackintressena tillgodoses
År 1887 omorganiserades Föreningen TI och
ändrade samtidigt namnet till Svenska
Teknologföreningen. Den viktigaste förändringen var att
I ett brev från Amerika till
Teknisk Tidskrift meddelas att på
nedre Broadway i New York
voro 20 m höga ledningsstolpar
resta på gatans båda sidor var
40 m. Den översta delen uppbar
närmare 200 telefontrådar, i
mitten voro fyra till sex kablar
upphängda och nedtill trådar för
elektrisk belysning. Dessutom
användes stolparna för att fästa
upp brand- och polissignalskdp
(1885).
Svetsningens föregångare: ’’vällning medelst elektricitet":
som elektroder användes kolstavar (1889).
Mannesmans hålverk, enligt patentnotisen "sätt att
förstora eller uppvalsa diametern hos rör" (1889).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
