Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 september 1945 - Teknisk Tidskrift 1870—1945, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 september 1945
105.3
Ären 1918—1920 uppvisa en stark utvidgning
av tidskriften. Utom de ordinarie häftena utgåvos
under dessa år flera stora specialnummer, t.ex.
till Bergshögskolans hundraårsjubileum 1919, till
tidskriftens eget femtioårsjubileum 1920 m.m.
Dessutom utgav förlaget en mängd nya
förlagsartiklar, bl.a. en serie "Tekniskt bibliotek",
handböcker och mindre skrifter. 1919 knöt förlaget
dessutom förbindelser med Nationalmuseum för
utgivande av konst- och kulturhistoriska arbeten
samt slutligen påbörjades två stora bokverk,
"Svensk Järnbrukskalender" och "Svensk
Skogsbrukskalender".
Bakslag
Under 1920 hade bolaget en total omsättning på
icke mindre än l1^ miljon kronor. Just då
började emellertid den allmänna ekonomiska
depressionen i landet, som medförde dels minskade
annonsintäkter för tidskriften, dels även
svårigheter för bokförlaget. Teknisk Tidskrift, som
tidigare gått med vinst, redovisade för 1921 i stället
en avsevärd förlust, och i september samma år
meddelade bolaget, att det icke kunde fortsätta
utgivandet av tidskriften i oförändrad form
under det kommande året utan avsevärda
ekonomiska uppoffringar från föreningens sida.
En närmare undersökning visade, att
förlags-bolaget måste rekonstrueras, och ett nytt bolag,
AB Gunnar Tisells Tekniska Förlag,
konstituerades i november 1921. Teknologföreningen ingick
icke i detta på samma sätt som förut men
innehade dock aktier i likvid för fordringar.
Tidskriften arrenderades av detta förlag på samma sätt
som av det tidigare.
På grund av dessa svårigheter fick tidskriften
under 1922 en mycket blygsam form. De olika
fackavdelningarna nedlades helt, med undantag
för avdelningen arkitektur, och i stället
utvidgades veckoupplagan till ett "polytekniskt
veckohäfte", där fackavdelningarnas olika avsnitt
markerades med rubriker, alltså en återgång till den
utgivningsform, som användes 1887—1893.
Avdelningen arkitektur skulle utkomma med fyra
häften om året. I själva verket kommo dessa att
helt ersättas av en av R Josephson författad
skrift om 1800-talets arkitektur. I stället startade
Fackavdelningen för Arkitektur ett eget organ,
tidskriften Byggmästaren.
Att dessa inskränkningar framkallade stor
missräkning hos föreningens medlemmar, särskilt efter
det uppsving tidskriften haft under de föregående
åren, är självklart. Redan vid marsstämman
upptogs tidskriften till debatt vid ett allmänt
sammanträde, varvid föreningen uttalade som sitt
önskemål, att styrelsen snarast skulle verkställa
ny utredning om den lämpligaste formen för
tidskriftens framtida förvaltning. Från flera håll
framhölls, att det för föreningens ledamöter var
av särskilt intresse, att tidskriften åter skulle ut-
ges i en särskild veckoupplaga och med olika
facknummer med ungefär samma omfång som
före 1921.
I september 1922 kunde styrelsen framlägga det
begärda förslaget. Detta gick ut på att föreningen
åter skulle driva tidskriften i egen regi utan
anlitande av något förlag. "Även med beaktande av
de obestridiga olägenheter och riskmoment, som
följa av att föreningen själv omhändertar
tidskriftens utgivning och vilka på sin tid
föranledde bildandet av AB Svenska Teknologföreningens
Förlag, har styrelsen enhälligt funnit sig under
nuvarande förhållanden böra göra ett nytt försök
med direkt utgivning."
Att omedelbart återgå till utgivningssättet från
1921 var dock omöjligt. Bland annat ansågs det
icke görligt att utge särskilda
fackavdelningshäf-ten, särskilt med tanke på att en av
anledningarna till tidskriftens dåliga ställning under 1921
berott på nedgång i annonseringen just i
fackhäftena. Dessutom sikulle särskilda häften icke
kunna utges med mindre än att den allmänna
avdelningen skulle minskas och utkomma
endast en gång i månaden. I stället föreslogs, att
tidskriften skulle utkomma med 52 häften på
minst tjugo textsidor om året, men att i varje häfte
åtta sidor skulle ägnas den allmänna avdelningen
samt de övriga ersätta fackorganen, på så sätt
att vart och ett skulle utkomma med tolv
nummer om året, utom skeppsbyggnadskonst, som
skulle få fyra. Fackavdelningen arkitektur
slopades helt, med hänsyn till den nya tidskriften
Byggmästaren. Vid sidan av redaktionen tillsattes
Uddeholms
monter på [-Världsutställningen-]
{+Världsutställ-
ningen+} i
Paris 1900,
vilken satte
punkt för
teknikens
barnaålder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
