Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 september 1945 - Utvecklingsmöjligheter inom industriell ekonomi och organisation, av Robert Kristensson - Arbetsfredens och arbetsglädjens betydelse, av Helge Ericson - Kontors- och allmän rationalisering, av C Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1070
THiKNISK TIDSKRIFT
toder, normer för bedömning och urval av
arbetare m.m. kommer i hög grad att bidra till att
på arbetsstudieområdet föra utvecklingen framåt.
Affärsekonomisk forskning
Med den växande ekonomiska bildningen blir det
alltmera klart, att det enskilda företaget och dess
tillverknings- och försäljningsproblem intimt
sammanhänga med förhållandena på en
omfattande marknad. För många företag är denna
marknad hela världen. Tillverkningsföretagets
avgörande livsproblem ligga till stor del på just
marknadsförhållandenas område. Dessa måste
noga studeras och i många fall göras till föremål
för systematiska undersökningar.
Marknadsstudier eller marknadsforskning, som
omfattar produkterna, kunderna,
försäljningsmetoderna och hjälpmedlen, bli alltmera
väsentliga och äro för många företag avgörande. Liksom
man med hjälp av arbetsstudier och kalkyler kan
påvisa, att tillämpade arbetsmetoder inom
tillverkning, kontorsarbete m.m. äro oekonomiska,
så kan man med hjälp av marknadsstudier ofta
påvisa oekonomiska metoder på avsättningens
område. Man kan även genom studier av
marknaden och på dessa grundade kalkyler påvisa
möjligheter till väsentligt bättre resultat av de
nedlagda ansträngningarna i tillverkning och
försäljning. Marknadsforskningen kommer troligen
efter hand att inta en minst lika framskjutande
plats i företagens organisation som nu
arbetsstu-dierna. De tekniska utvecklingsarbetena och de,
ekonomiska och marknadsbetonade böra knytas
samman, i en del fall i en och samma avdelning.
Även där så icke sker, bör en mycket intim
kontakt upprätthållas mellan forskning och
undersökningsarbete.
Den industriella ekonomin och organisationen
avser ytterst att göra tekniken nyttig för
människan. Detta mål kan dock endast uppnås om
tekniker och ekonomer samarbeta utan rivalitet,
med ömsesidig förståelse för de arbetsmetoder,
som inom respektive områden äro nödvändiga. De
måste dessutom alla inse att varken den
framgångsrika tekniska verksamheten eller de stora
vinsterna äro tillfyllestgörande, utan att det även
fordras att låta den rent mänskliga faktorn
komma till sin rätt genom att skapa glädje och
trivsel i arbetet.
Arbetsfredens
och arbetsglädjens betydelse
De båda begreppen arbetsfred och arbetsglädje äro
intimt förbundna med varandra. Det kan visserligen sägas,
att arbetsfredens förutsättningar, i varje fall sådana de
vanligen uppfattas, huvudsakligen äro av lönenatur såsom
timpenningar, ackordsförtjänster, vecko- och månadslöner,
medan arbetsglädjen utom av nyssnämnda direkt
ekonomiska faktorer även beror på andra förhållanden, bland
vilka begreppen "trygghet i anställningen" och "trivsel på
arbetsplatsen" på senare tid kommit alltmer i förgrunden
i den allmänna diskussionen.
Löneförmånerna, tryggheten och trivseln få emellertid ej
ses var för sig; de äro intimt beroende av varandra. Bli
lönerna för höga, så att produkterna icke kunna säljas i
konkurrensen, blir företagarens förmåga att bereda de
anstä]lda den trygghet de vänta eller bekosta sådana
anordningar av olika slag, som kunna medverka till "trivsel
på arbetsplatsen", beskuren. När företagaren får dålig
ekonomisk ställning, få de anställda snart känna, vad
otrygghet innebär, och då kommer också den verkliga
"otrivseln" att breda ut sig.
Detta självklara sammanhang står naturligtvis fullt klart
för många bland de i ett företag arbetande, dock tyvärr
icke för alla eller ens tillräckligt många. Här behövs ökad
upplysning inom företaget, så att dylika och andra
allmänintressanta frågor berörande företaget, dess verksamhet,
möjligheter och svårigheter — och icke minst framtida
sådana — bli ventilerade. Därvid bör särskilt eftersträvas
att skapa ökad kontakt mellan personalen och ledningen
— i dess olika instanser — och därigenom få fram en
bättre "laganda" och en bättre solidaritet mellan personalen
och företaget än vad som nu på många håll förefinnes i
vårt land.
Den inställning gentemot företaget, som krävs härför,
kan dock knappast förväntas hos en arbetare eller
tjänsteman, vars kontakt med detta inskränker sig till utförandet
av en viss arbetsoperation och uppbärandet av den lön
ban får därför. Han vill nog i stor utsträckning känna
även andra band. Han vill ha helhetsbilden av sitt
företag någorlunda klar, och ban vill ibland också veta,
varför en sak skall göras si och icke så. Får han det blir han
nog mera solidarisk med arbetsmiljön och dess krav.
Jag tror att större intresse än hittills måste sättas in på
att åstadkomma ett sådant sakernas tillstånd inom vårt
arbetsliv. Men jag är lika övertygad om, att det härvidlag
icke bara kommer an på företagsledningarna och deras
organ, om vi skola lyckas. Det är minst lika viktigt — ja,
mycket viktigare — att även olika personalgrupper och
deras organ i tillbörlig grad överge sin ställning som
"motpart" och i stället lojalt mönstra in på den gemensamma
skutan. Personalorganisationerna ha här en stor uppgift.
Det skulle betyda mycket för ökad trivsel i hela vårt land,
om alla parter toge sig en välbehövlig självrannsakan
beträffande sin hittillsvarande inställning gentemot dessa
frågor. Helge Ericson
Kontors-
och allmän rationalisering
En systematisk kontorsrationalisering, som i stort sett
hämtat sina undersökningsmetoder från den industriella
fabriksdriften, började under 1930-talet tillämpas utom
inom industrin även vid sådana företag, som ägna sig
åt kontors- och administrativa arbeten, såsom
försäkringsbolag, banker, affärsföretag m.fl. Man har här särskilt
inriktat sig på att ordna goda arbetsförhållanden för
personalen, att mekanisera och specialisera arbetet, att
eliminera dubbelarbete, att förenkla statistik, gransknings- och
kontrollarbeten, att bättre avpassa ansvarsfördelningen
mellan olika instanser inom organisationen etc. Väsentliga
kostnadsbesparingar ha härigenom resulterat på många
håll, men mycket återstår ännu att göra på detta område.
Denna systematiska kontorsrationalisering pågår även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
