- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1076

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Elektrotekniken vid Statens Järnvägar, av Th. Thelander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1076

THiKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3.
Utlig-gare med
tillsatsrör.

heterna med hänsyn bl.a. till de frätskador genom
elektrolys, som de utmed dem förekommande
vagabonderande strömmarna kunna vålla, inte
minst på telefonkabelnätet.

Sugtransformatorsystemet häver störningar,
vållade av elektromagnetisk induktion. Det kan
däremot icke ta bort de störningar, som uppstå till
följd av gnistbildning vid de elektriskt drivna
fordonens strömavtagare. Med radioteknikens
allmänna utbredning, i all synnerhet med hänsyn
till rundradioverksamheten, ha dessa störningar
börjat göra sig högst oangenämt påminda. För
att komma undan gniststörningarna har man i
vissa fall övergått till trådradio, men denna utväg
är dyrbar och icke överallt tillgänglig.
Störningarna böra därför angripas vid källan.

Gnistbildningen vid strömavtagarna kan
motverkas genom ändamålsenlig utformning och
inbördes avstämning av kontaktledning och
strömavtagare samt genom val av lämpligt material i
den sistnämnda.

SJ kontaktledning har alltsedan
malmbaneelektrifieringens början utförts enligt en och samma
grundprincip men i många varianter. Dessa ha
betingats av vunnen erfarenhet, av klimatologiska
förhållanden och av tåghastigheten.

När tåghastigheten stegras måste det läggas allt
större vikt vid att ledningen blir likformigt
elastisk, dvs. att alla punkter på den göra
tillnärmelsevis samma motstånd emot
strömavtagar-nas upptryck. Härigenom har så småningom
framvuxit den ledningstyp, som numera införes
på alla SJ-linjer, där den reguljära
tåghastigheten beräknas komma att överskrida 90 km/h.
Såsom fig. 3 visar, kännetecknas denna
ledningstyp därav, att utliggarna förses med tillsatsrör,
dvs. rör med liten massa, förlagda så att de genom
trådens sicksack-föring städse utsättas för
drag-påkänning. Nedåtriktade kraftkomposanter
uppstå härigenom icke vid utliggarna, och dessas
stötverkan elimineras.

Hur olika ledningsvarianter förhålla sig vid olika
tåghastigheter har blivit systematiskt undersökt.
Resultaten framgå av fig. 4, vari i diagramform
återgivits relationen mellan tåghastigheten och
ett godhetstal, framkommet genom analys av en
standardströmavtagares registrerade
vertikalrörelser vid gång utmed resp. ledningar. Vi se, att
den nyssomtalade ledningen med tillsatsrör, i
figuren betecknad NT. först vid tåghastigheter
över 90 à 100 km/h börjar göra sig gällande för
att vid 110 km/h vara den konventionella, med
Ni betecknade ledningen klart överlägsen.

De omtalade undersökningarna ha givit god
vägledning, men de äro knappast uttömmande. De
skola därför fortsättas, så snart en under
byggnad varande, närmast för fortlöpande
ledningskontroll avsedd mätvagn kunnat tas i bruk.
Vagnen, vars anordningar framgå av fig. 5, torde
i vissa avseenden bli ganska unik.

Kontaktledningen kan lika litet som andra
konstruktioner fulländas utöver en viss, av
ekonomiska hänsyn bestämd gräns. Det väsentliga är
inte heller, att kontaktledningen fulländas till det
yttersta utan att kombinationen kontaktledning—
strömavtagare bringas att arbeta väl. I
funktionellt och konstruktivt avseende är denna
kombination att betrakta såsom en odelbar enhet, ett
förhållande, som ofta torde vara förbisett.

Strömavtagarna, vilka under årens lopp
successivt förbättrats, ha hittills inom SJ utförts med
slitskenor av kopparlegerat aluminium. I
jämförelse med dessa skenor medföra sådana av kol
både mindre gnistbildning och mindre
ledningsslitage. En övergång till kolskenor kan därför, trots
deras högre pris, komma att visa sig motiverad.

Fig. 4. Godhetstal för kontaktledningar; Nt ledning av
äldre, konventionell typ; NT ledning med tillsatsrör
anpassad för högre tåghastighet än 100 kmlh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free